Debatten har ljudit högt i dom sociala medierna beträffande våldtäktsdomen mot Meya, där kravet på utvisning skanderats högt av varje feminist och dess anhängare.

Med tanke på den initialt friande domen så bestämde jag mig för att sätta mig in i fallet, varpå jag läst bägge domarna samt hela förundersökningen, vilket går att ta del av i sin helhet i slutet av inlägget. Jag vet av egen erfarenhet att tingsrätternas domar äro mer sanningsenliga gentemot dom faktiska omständigheterna än hovrättens utslag. Därav så kan man ställa sig frågan – blev Meya våldtagen, eller var det ett litet finger som slank in i troslinningen? Man kan i vart fall konstatera att denna våldtäkt skiljer sig något ifrån dom traditionella våldtäkterna där förövaren brutalt förgriper sig på offret, vilket inte skedde i detta fall.

Meya berättar i förhör att denne pratade med en kompis på facetime då hon hörde en kille ropa efter henne samtidigt som denne joggade emot henne. Ett vittne dyker upp – en pappa med sitt barn som satt i rullstol, vilket förövaren hejade på genom att böja sig fram emot barnet och säga hej. Än mer märklig blir situationen då förövaren tar Meyas mobil och inleder ett facetimesamtal med dennes kompis – detta förfarande skiljer sig avsevärt ifrån dom överfallsvåldtäkterna som jag kommer att tänka på då någon säger sig blivit skändad.

Gärningsmannen heter Mohamed Yazied Hamed och är född den 4 januari 2006. Jag observerar att Mohammed är född i stenbockens tecken, vilket jag också är.

Anmälningsdatumet är den 1 september klockan 23:00 förra året, vilket rubricerades som fullbordad våldtäkt mot barn vars brott skedde på Gymnasievägen i Skellefteå. I ett vittnesförhör så beskriver ett vittne den misstänkta gärningsmannen som blyg och genuin – han verkar enkel – en kille som aldrig skulle hålla på med hasch eller något. Yazied greps 2024-09-06 klockan 12:49 och anhölls samma dag klockan 15:10, varefter häktningen skedde två dagar senare i Skellefteå tingsrätt.

I huvudanmälan står det att en patrull beordrades att åka till en adress i Skellefteå med anledning av en misstänkt våldtäkt som skall ha skett vid en gångtunnel till Willys. Under rubriken ”brott” står det att en okänd person misstänkts för fullbordat våldtäkt genom att ha genomfört ett vaginalt samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Offret har inte deltagit frivilligt. Gärningen begicks således med uppsåt.

Personligen så kan jag inte förstå hur en kränkning kan bli så allvarlig att denne skall jämföras med ett samlag som enligt mitt förmenande är en fullbordad penetration, vilket inte skett i detta fall – så vida man inte skall inräkna de lilla fingret som sägs ha slunkit in.

Under rubriken ”händelse” i samma anmälan så går det att läsa att när Meya var gåendes på väg hem från jobbet vid klockan 20:30, längs gång – och cykelbanan vid Gymnasievägen/Anderstorpsleden så kom där en okänd man fram till henne. Mannen började ta kontakt med Meya genom att prata. Därefter så tog han hennes mobil som var aktiv i ett facetime-samtal, och började sedan utöva fysiska handlingar på henne. Han började med att ta och klämma på hennes rumpa, för att därefter ta tag i henne och dra hennes huvud mot honom, varpå han tryckte ner sin tunga i hennes mun 3-4 gånger. Han tog även på hennes bröst. gärningsmannen har sedan tagit sin hand och fört den innanför hennes byxor och ner innanför hennes trosor. Mannen höll fast Meya under hela förloppet. Hon sa nej och försökte ta sig loss med ord och handling, men var oförmögen att slita sig. Meya fick då panik och sprang ifrån platsen. Mannen stod då kvar och tog sig själv på könet.

Enligt huvudanmälan så skedde således ingen regelrätt penetration. Samma dag som anmälningsdagen så hölls ett målsägandeförhör i bostaden, vilket påbörjades klockan 21:36, och varade 28 minuter. Närvarande var mor och far. Meya säger då i förhöret att hon bar ganska mjuka byxor på vilket förövaren kunde tränga igenom dessa och förbi troskanten i cirka 10 – 15 sekunder varefter hon fick panik och höjde rösten och sa nej. Gärningspersonen släppte till slut henne, vilket medförda i att Meya kunde lämna platsen.

Klockan 23:17 samma dag så hålls ett nytt men kort målsägandeförhör – ett signalimentsförhör där vårdnadshavare tillsammans med sambo närvarar och godkände att förhöret spelas in. Meya berättar initialt att denne inte har några synliga skador på kroppen, vilket konstateras av utredare.

Tre dagar senare klockan 13:00 så genomgår Meya ett nytt kompletterande målsägandeförhör vilket varar i 1 timme och 15 minuter. Detta förhör innehåller mer detaljerade fakta, så som omständigheter, tider och specifika platser. Meya berättar att gärningsmannen tar hela sin hand på hennes rumpa för att därefter gräva sig ner mot hennes underliv. Utredaren vill att Meya skall beskriva mer ingående varpå hon berättar att gärningsmannen klämde tre gånger för att därefter föra sin hand neråt utanpå byxorna och stannade ungefär några centimeter från underlivet. På frågan om hur länge detta pågick så svarade Meya ”en kort stund, ungefär 20 sekunder” I denna beskrivning så hamnade således inte fingret innanför troslinningen.

Förhöret innehåller även ett avsnitt som handlar om att gärningsmannen för sin hand under tröja och BH på vilket han under 10 sekunders tid klämmer Meyas högra bröst fyra gånger. Därefter så tar gärningsmannen tag i Meyas bakhuvud och håller fast det ganska löst, medan Meya försökte trycka undan honom. Gärningsmannen stoppar därefter in dennes tunga tre gånger i Majas mun och rör runt i cirka 10 sekunder varefter andra gånger i 8 medan finalen varade i cirka 15 sekunder. Mellan dessa gånger så kunde det gå i någon minut mellan den första och tredje gången.

Under rubriken ”gärningsmannen stoppar handen innanför målsägares byxor och trosor” berättar Meya om att gärningsmannen håller dennes hand om sin hand. Hon försökte gå men lyckas inte eftersom förövaren drog henne tillbaka. Därefter så stoppade han ner sin högra hand i hennes byxor och i dennes trosor. Han hade fingrarna mellan hennes blygdläppar och gnuggade i cirka 15 sekunder. Sedan drar han fingrarna längre ner i hennes trosor och för upp ett par tre fingrar i hennes underliv för att föra dessa ut och in, vilket varade i cirka 7 sekunder. Maja berättar att hon tog sig loss varpå hon kunde ”gå” därifrån. Gärningsmannen ”stod” kvar med raka ben och tog på sitt eget kön, ”Han försökte inte att följa efter”.

Den 6 september klockan 11:58 så ringer Meya till polisen och uppger att hon befinner sig på skolan och att hon där sett en kille som hon är ”väldigt” säker på är förövaren. Meya uppger att hon skulle ha sett honom 11:08 och vid 11:32, vilket bland annat skedde i anslutning till biljardborden varpå hon tror att han är en elev på skolan. Det har tagits bilder på gärningsmannen som sedan skickas över till polisen.

Polisen beger sig då till skolan för att identifiera och eventuellt frihetsberöva den misstänkte. Innan identifieringen har skett så ser polisen den misstänkte inne på skolan, han känns igen från fotot som Meya skickat. Den misstänkte konfronteras, han identifieras som Yazied Mohamed. Yazied har sina bluetooth-hörlurar i öronen och håller på att plocka med sin telefon, varpå den tas i beslag. Yazied får sedan följa med patrullen i en omålad polisbil, vars förfarande syftar till att ta extra hänsyn till den misstänktes låga ålder och integritet. Omhändertagandet går således lugnt till och Yazied får vänta i ett förhörsrum tills dess en tolk kan kontaktas till förhör.

Den 6 september klockan 20:14 förra året så hålls det ånyo ett målsägarförhör, vilket sker i 28 minuter via telefon. Syftet är att utröna hur Meya identifierade gärningsmannen. Meya berättar att hon precis hade slutat lektionen. Klockan var då cirka 11:10 då hon såg gärningsmannen tillsammans med en kompis. Meya säger då till sin kompis att hon kände igen honom men tänkte först att hon såg i syne. Hon gick sedan vidare till matsalen och åt lunch tillsammans med några klasskompisar. Meya och dennes kompis gick sedan tillbaka för att se om det verkligen var förövaren, men denne var inte kvar. De satte sig då för att vänta, varpå han efter en stund återvände tillsammans med ett par kompisar. Vid de tillfället så känner Meya igen honom – hon känner igen hans ansikte och leende samt sättet hur han förde sig. Meya fick då panikkänslor och började darra och gick därifrån direkt. Hennes vän tog då en bild på honom och skickade den till Meya.

Meya berättade i ett tidigare polisförhör om hur hon haft ett facetimesamtal med hennes vän som då såg gärningsmannen. Därav så skickade Maya bilden till vännen som då kunde konstatera att detta var rätt person, vilket ledde till att Meya kontaktade polisen och förklarade att hon sett gärningsmannen.

Den 6 september förra året så hålls det första förhöret med den misstänkte Mohamed Yazied Hamed vilket hålls i 17 minuter. Yazied delges inledningsvis om misstankarna där han genomfört en sexuell handling, jämförlig med samlag med Meya som inte deltog frivilligt, vars gärning begicks med uppsåt. Yazied godtar att förhöret hålls utan försvarare och accepterar den rätten förordnar. Innan förhöret påbörjas så upplyses Yazied om sina rättigheter varpå förhörsledaren frågar om denne förnekar eller erkänner brott? Yazied förnekar inte gärningen varpå han förklarar att denne hade druckit och pratat med folk varefter han cyklat hem. På vägen hem så ramlade han och han pratade med en flicka, man han säger att han inte våldtog henne.

Dagen efter så var det ånyo dags för ett nytt förhör med den misstänkte Yazied vilket varade endast en kvart. Tolken sa sig nämligen inte förstå dialekten som den misstänkte pratar, varefter tolken inte vill översätta då denne är osäker på vad Yazied menar. Förhörsledaren och försvararen kommer då överens om att tolken ska bytas ut till en som pratar arabiska/tigrinja, varpå förhöret avslutades.

Några timmar senare samma dag så hölls ett nytt förhör som inledes med att Yazied och tolken tillfrågades om dessa förstod varandra bra, på vilket bägge svarade, att så vore fallet. På vidare frågor från förhörsledaren så säger sig Yazied ha sett Meya, men kommer inte ihåg något annat. På frågan om denne har några minnesbilder utifrån dom beskrivna misstankarna så säger sig Yazied inte ha detta, men att denne nekar till det beskrivna påståendet. Den misstänkte tillstår dock att denne återfår vissa minnesbilder efter det att polisen berättat om händelsen.

Yazied berättar om att denne går till skolan och att han jobbar tre dagar vissa veckor och två dagar andra veckor. Däremellan så kan dom ringa för att kalla in honom extra, men att han vanligtvis får månadsschema. Yazied ombeds att berätta om dennes stödboende varpå han berättar att det är ett plus 18 boende där det finns stödpersoner. På frågan om vad Yazied tänkte då denne fick vetskap om att han var misstänkt för våldtäkt så svarade Yazied att denne blev jätterädd. Han förnekar dock inte gärningen men han kan inte dra sig till minnes till att de inträffat. Yazied menar på att denne inte gör något sådant – han menar på att hans hjärna inte kan accepterar påståendet.

Efter sju minuters paus så tillfrågas advokaten om denne har något att säga. Advokaten återupprepar misstankarna, vilket Yazied ånyo ombeds att utveckla. Yazied förklarar att denne inte går på tjejer – därav så kan han inte lastas för gärningen. Han återupprepar om att hans hjärna inte kan acceptera den nu rådande situationen. Yazied berättar om att denne lärt sig i skolan att våldtäkt är allvarligt och att denne vet konsekvenserna. Han berättar vidare om att det är först här i Sverige som han har tjejkompisar – han har systrar i Eritrea varpå han innehar en uppfostran om hur man skall bete sig mot tjejer. Yazied påtalar om att denne är en blyg kille som har bra killkompisar i Eritrea.

Den 13 september så var det åter dags för ett nytt förhör med den tilltalade, vilket hålls via videolänk och pågick i nästan två timmar. Yazied uppmanades att berätta vad han gjorde den 1 september, på vilket han berättar att denne var på jobbet för att sedan komma till stan. Han träffade en kompis – dom var på stan i några timmar för att sedan gå hem. Han kom dock inte in, varpå han drev runt i city. Han ramlade många gånger – och det var då som han träffade Meya. Yazied träffade även en man från Somalia som bad denne att gå hem då han inte såg ut att må så bra.

Den 3 oktober så inleddes ett nytt förhör som hölls på häktet i Umeå och varade i två och en halv timme där förhörsledaren till stora delar tjatar om Yazieds berusningsnivå.

Efter att läst igenom hela förundersökningen så kan jag bara konstatera att Yazied är en yngling som inte är helt tillräknelig. Han bor på ett plus 18 boende där det finnes stödpersoner att tillgå. Han tycks sköta såväl skola som arbete väl, samtidigt som han besitter en förståelse om vad som är rätt, och fel. Yazied har dock en låg medvetenhet då det kommer till mängden av sitt alkoholintag – men det är han å´ andra sidan inte ensam yngling om att inneha. Om inte Yazied varit stupfull så hade förmodligen inte denna fadäs inträffat.

När det gäller ansvarsförhållandet och straffmätningen så är jag benägen och tillstå om att handlingen strider mot allt sunt förnuft. Att man är redlös rättfärdigar inte på något vis Yazieds handlande – det finns således inga förmildrande omständigheter till att förgripa sig på Meya, men man kan också ställa sig frågan om Yazied är den skyldige. Meya har ju trots allt varit väldigt vag i dennes berättelse samtidigt som man inte kunnat finna någon form av teknisk bevisning som, exempelvis dna, vilket även tingsrätten påpekar. Här nedan så kommer ett kort sammandrag ur tingsrättens friande – samt hovrättens, fällande dom. Bägge domarna återfinns i sin helhet längst ner av inlägget.

Varför ogillade tingsrätten åtalet mot Yazied?

Tingsrätten ansåg inte att det var ställt utom rimligt tvivel att Yazied Mohamed var gärningspersonen, trots att man bedömde att målsäganden faktiskt utsatts för den sexuella handling hon beskrivit. Skälen till att Yazied frikändes handlar alltså inte om vad som hänt – utan om identifikationen av gärningsmannen.

Nedan följer tingsrättens huvudsakliga skäl.

Brister och osäkerheter i identifikationen

1.1. Målsägandens ursprungliga signalement stämde inte med Yazieds klädsel

I förhör strax efter händelsen uppgav målsäganden att gärningspersonen bar:

svart jacka
svarta jeans

På övervakningsbilder från kvällen syns Yazied bära:

svart tröja med tryck, ingen jacka
ljusa jeans

Målsäganden ändrade senare sin berättelse, men tingsrätten fäste stor vikt vid de första uppgifterna, eftersom de lämnades när minnet var färskast.

Detta ansågs skapa betydande tvekan.

Risk för felaktig igenkänning

2.1. Målsäganden och vittnet NN3 kan omedvetet ha påverkat varandra

Båda hade varit i kontakt direkt efter händelsen, och NN3 hade sett delar av händelsen via videosamtal. Tingsrätten ansåg att de kan ha förstärkt varandras uppfattning, även om den i grunden varit fel.

2.2. Möjlig förväxling (”felkälla”)

Försvaret invände – och tingsrätten beaktade – risken att målsäganden:

såg Yazied i skolmiljö några dagar senare
omedvetet kände igen honom därifrån snarare än från gärningen

Sådana felkällor är välkända i forskning om vittnespsykologi.

2.3. Målsäganden pekade inte ut Yazied vid fotokonfrontationen

Det talade mot en säker identifikation.

Platsdata räckte inte för att bevisa skuld

Platsdata visade att:

Yazied befann sig vid brottsplatsen tidsmässigt nära gärningen
Han själv medgav att han pratade med en tjej där

Men:

Han påstod att det var en annan tjej, inte målsäganden
Tingsrätten ansåg att detta inte kunde uteslutas

Alltså: platsdata gav starkt stöd för att han var där – men inte för vem han mötte.

Avsaknad av teknisk bevisning

DNA-analysen visade:

inga DNA-spår av Yazied på målsägandens kläder eller kropp
hans nagelskrap innehöll endast hans eget DNA
målsägandens handtopsning innehöll DNA från henne själv samt en icke utvärderbar mindre andel från någon annan

NFC förklarade att avsaknad av DNA inte bevisar att något inte hänt, men bevisningen hjälpte inte åklagaren i identifikationsfrågan.

Tingsrätten ansåg att andra förklaringar inte kunde uteslutas

För fällande dom måste alla rimliga alternativa förklaringar uteslutas. Tingsrätten pekade särskilt på tre möjliga alternativ:

Att Yazied mötte en annan tjej vid gångtunneln – vilket stämmer med hans egen berättelse.
Att målsäganden och NN3 av misstag identifierat fel person.
Att felaktiga uppgifter om klädseln tydde på att gärningsmannen inte var Yazied.

Eftersom dessa alternativ inte kunde avfärdas, kunde man heller inte slå fast att Yazied var gärningspersonen.

Slutsats

Tingsrätten ansåg följande:

Målsäganden har utsatts för en sexuell handling som motsvarar gärningsbeskrivningen.
Men bevisningen räcker inte för att binda Yazied till gärningen.

Därför frikändes han och utvisningsyrkandet samt skadeståndet avslogs.

Här är en kort och tydlig sammanfattning av varför hovrätten – till skillnad från tingsrätten – dömde Yazied Mohamed, samt varför hovrätten ansåg att han inte kunde utvisas:

Hovrätten gjorde en annan bevisvärdering än tingsrätten.

Hovrätten resonerade annorlunda. Enligt hovrätten visade den samlade bevisningen, oberoende av varandra, att Yazied var gärningsmannen. Bland annat lyfte hovrätten fram:

Platsdata – Yazieds mobiltelefon placerade honom på brottsplatsen vid rätt tidpunkt
Målsägandens utpekande i hovrätten – hovrätten bedömde detta som tillförlitligt
Att målsäganden beskrivit detaljer (platsen där cykeln låg m.m.) som stämde exakt med Yazieds egna uppgifter från förhör
Att Yazieds uppgifter inte var tillförlitliga, bland annat då han påstod sig vara så berusad att han inte mindes att han arbetade senare – något som motbevisades genom tjänstgöringslistor

Hovrätten konstaterade att inget enskilt bevis var avgörande, men alla bevis tillsammans gjorde det uteslutet att alla dessa omständigheter skulle föreligga om inte han voro gärningsmannen .

Därför fann hovrätten att skuld var ställd utom rimligt tvivel och dömde honom för våldtäkt.

Varför hovrätten ansåg att Yazied inte kunde utvisas

Hovrätten prövade utvisningsfrågan enligt 8 a kap. 4 § utlänningslagen. Eftersom Yazied har flyktingstatus krävs två saker för utvisning:

Att brottet är ett ”synnerligen grovt brott”, och
Att det skulle innebära allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna.

Hovrätten konstaterade:

Straffet (3 års fängelse) är under den nivå som i praxis normalt krävs för att ett brott ska räknas som synnerligen grovt – ofta krävs ”mångåriga fängelsestraff”
Även om våldtäkt kan vara ett synnerligen grovt brott enligt vissa avgöranden, ska en individuell helhetsbedömning göras
I detta fall ansåg hovrätten att gärningen inte hade den karaktär och varaktighet som krävs för att nå upp till nivån ”synnerligen grovt brott”
Yazied förekom inte tidigare i belastningsregistret och ansågs inte utgöra en sådan fara för allmän ordning att utvisning kunde bli aktuell

Eftersom båda rekvisiten måste vara uppfyllda för att en flykting ska kunna utvisas, vilket de förstnämnda inte var så avslog hovrätten utvisningsyrkandet.

Kort sammanfattning

Hovrätten dömde Yazied eftersom den ansåg att bevisningen sammantaget med mycket hög styrka pekade ut honom som gärningsman.

Hovrätten avslog utvisning eftersom brottet inte bedömdes som ”synnerligen grovt” enligt utlänningslagen, vilket är ett absolut krav för att en person med flyktingstatus ens skall kunna utvisas.

När det gäller Meyas förtvivlan och skrik om högre straff så tycker jag att hon belönats rikligt. Yazied har fått tre års fängelse på vaga grunder, samtidigt som han dömts till att betala henne 240.000 kronor i skadestånd där 15.000 kronor avser sveda och verk medans resten åsyftar kränkningen. Icke att förglömma är den mediala publiciteten där en hel nation stämt in i kören om utvisning vilket även nått den amerikanska kontinenten.

Hade jag dömt i målet så hade Yazied fått samhällstjänst i kombination med ett års övervakning. När det gäller dom ekonomiska spörsmål så hade Meya fått ersättning utifrån Yazieds ekonomiska förutsättningar och vad beträffande utvisningen så hade den likt domstolsväsendets bedömning, avslagits – sedan får Trumpen och Musken säga vad dom vill.