Mytomani är ett tvångsmässigt behov av att ljuga och förvränga verkligheten, oftast helt utan tydligt motiv
Jag är definitivt ingen vän av förtalsmål men då det gäller Joakim Lundells berättartalang där han verbalt och i skrift publicerar sina rövarhistorier om vad dennes stackars moder utsatt honom för så anser jag att det vore ett brott mot mänskligheten att inte låta pröva målet. Man brukar säga att det finns grader i helvetet – Joakim Lundells lögner mäktas smälta stål. Han påstår att dennes moder fick för sig att denne var djävulens son varpå att han uppmanats att sticka sig själv med nålar för att jaga kryp under huden samt tvingats köra ner fingrar i en lampsockel för att låta strömmen fara genom kroppen. Hycklaren Joakim Lundells utsagor är så obscena att dom redan vid berättartillfället skulle klassas som lögner.
Det hela började som en berättelse – en historia som skulle visa sig vara en skröna. År 2017 kom självbiografin ”Monster”. En stark och gripande skildring av en barndom fylld av missbruk, våld, svek och fosterhemsplaceringar. Boken blev snabbt en succé. Läsarna grät och medierna skrev varefter berättelsen snabbt blev den officiella versionen av Joakim Lundells liv, vilket av media framställes som en sanning – en realitet som började leva sitt egna lilla liv.
År 2019 bjöds Joakim Lundell in till Sveriges radios flaggskepp, ”Sommar i P1”. Under nästan en timme berättade han återigen om sin uppväxt, om modern Annika Berg, om fosterhemmen och om hur barndomen format honom. Lyssnarna fick ännu en gång höra samma berättelse – denna gång med Sveriges Radios kvalitetsstämpel. Historien fortsatte därefter att återberättas i intervjuer, poddar och tv-program – exempelvis i TV4:s ”Efter Fem”. I otaliga podcastintervjuer och andra medieframträdanden så byggdes sagan vidare på samma narrativ. Varje intervju bidrog till att berättelsen blevo lite större och lite mer etablerad. När Joakim Lundell 2024 gästade ”Renés brygga” så handlade samtalet återigen om den svåra uppväxten, missbruket och vägen tillbaka. Tittarna mötte då en människa som lyckats resa sig från det allra mörkaste, vilket starkt berörde dom ont oanade tittarna.
Därefter kom dokumentären ”Ett övergivet barn”, där socialtjänstens handlingar gicks igenom tillsammans med en psykolog. Berättelsen fick ännu en dimension. Den blev inte bara en personlig historia utan den fick också en känsla av en dokumentär tyngd. Som om inte detta vore nog så medverkade Joakim Lundell även i serien ”Hudlös” där tittarna under sex avsnitt fick följa Joakim Lundells möten med människor som innehade egna livskriser – bland annat spelmissbrukaren Philip och Felizia som vuxit upp med en mamma med psykisk ohälsa. Serien byggde på empati, förståelse och människors svåra livsöden, vars öden skulle synliggöras av den falska profeten Joakim Lundell som ansågs bära på likvärdiga upplevelser.
Den 3 juli 2026 tog historien ännu en ny vändning. Joakim Lundells mamma, Annika Berg, ingav då genom sitt ombud en stämningsansökan till Norrköpings tingsrätt. Hon begär skadestånd och hävdar att flera uttalanden om henne varit osanna, vilket allvarligt skadat hennes anseende. Målet är nu föremål för rättslig prövning där domstolen sent om sido skall ta ställning till hennes påståenden. Det mest intressanta är dock inte själva tvisten, utan det mest tänkvärda är hur svensk media fungerar då dom sprider och promotar för att en självbiografi skall framstå som en sanning. Fenomenet Joakim Lundell har förutom dom tidigare nämnda mediaframträdanden resulterat i en podd, tv-intervju, dokumentär – och ytterligare en dokumentär, samt otaliga tidningsartiklar och samtalsprogram utan att någon för den skull ställde den obekväma frågan om hur vida berättelserna voro sann.
Joakim Lundell har kommit till att bli en av Sveriges nya makthavare. I mer än ett decennium så har hycklaren delat sin vardag genom sina expansiva sociala konton. Ingen har ifrågasatt det som publicerats – ingen förrän journalisten Bo-Göran Bodin i sin dokumentärserie ”Hatet”, vilket resulterade i starka reaktioner, som exempelvis – hur kunde detta ske? Serien kretsade bland annat kring den offentliga debatten om Joakim Lundell och hans berättelse. Frågor väcktes om hur delar av hans historia hade presenterats och återgivits i offentligheten. Plötsligt blev det tydligt att Joakim Lundells mångåriga berättelse voro föremål för granskning, speciellt med tanke på att det inte fanns ett uns av sanning, mer än några få detaljer i berättelserna. Media undangled således i sedvanlig ordning sitt journalistiska uppdrag – nämligen att kontrollera uppgifterna innan de publicerats som sanningar. Det betyder visserligen inte att allt som berättats är osant, men det betyder heller inte att allt är sant. Det inbegriper bara att en berättelse aldrig får befrias från granskning bara för att den väcker känslor eller yppats från en känd person.
Den journalistiska logiken tycks således vila på att om samma historia berättas tillräckligt många gånger så blir den automatiskt till en sanning. Inte för att någon granskat den, utan därför att alla andra redan återgett den. Det är en fascinerande journalistisk metod där källan blir dom föregående intervjuerna. I praktiken så leder detta till att när nästa redaktion ringer så behövs ingen egen faktakoll. Man kan bara hänvisa till den förra intervjun, som i sin tur hänvisade till boken som uppdiktats av huvudpersonen själv, nämligen Joakim Lundell. En cirkel av bekräftelse uppstår där berättelsen till slut får samma status som ett domstolsavgörande – trots att den kanske aldrig prövats mot någon oberoende bevisning.
Här nedan så kommer ett litet utdrag ur den stämningsansökan som Annika Berg via sitt ombud ingav till Norrköpings tingsrätt, vars stämning går att ta del av i sin helhet via nedanstående länk.
Yrkanden
Annika Berg yrkar att tingsrätten förpliktar Joakim Lundell att till henne utge skadestånd med ett belopp om 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 augusti 2021 till dess full betalning sker. Beloppet utgör ersättning för kränkning.
Annika Berg yrkar vidare ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som kommer att anges senare.
Grunder
Joakim Lundell har i videoklippet ”Joakim Lundell, ”Psykisk ohälsa; Helvetet i paradiset” som publicerats på YouTube-kanalen ”DiaLogiskt” den 26 augusti 2021, pekat ut Annika Berg som en psykiskt sjuk människa som plågat honom genom psykisk och fysisk misshandel utpekat henne som brottslig och/eller klandervärd i sitt levnadssätt samt lämnat uppgifter om henne som varit ägnade att utsätta henne för andras missaktning.
I videoklippet lämnar Joakim Lundell bl.a. följande uppgifter om Annika Berg.
”Hon fick ju delvis för sig att när hon ätit lite för mycket tabletter att jag var djävulens son. Så hon skulle rena mig på olika sätt. Och ta reda på om jag blödde, om jag var en riktig människa. Så hon kunde be mig sticka mig själv med nålar för att jag hade kryp under huden. Hon bad mig en gång att köra ner fingret i en lampa som inte hade liksom glödlampan på plats. Den smärtan minns jag än i dag. En av de få segment jag kommer ihåg i huvudet. Hur strömmen kändes i handen.”
Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem. Kränkningen bör bedömas som allvarlig med hänsyn till uppgifternas innehåll, den stora spridning som uppgifterna fått och att de lett till stor skada i Annika Bergs privatliv. Skadestånd i enlighet med yrkat belopp ska därför utgå.
Utveckling av grunder
Joakim Lundell har genom att göra ovanstående uttalanden, utpekat Annika Berg som brottslig och/eller klandervärd i sitt levnadssätt samt lämnat uppgifter om henne som varit ägnade att utsätta henne för andras missaktning.
Uttalandet görs i ett videoklipp som publicerats på YouTube-kanalen ”DiaLogiskt”. I videoklippet intervjuas Joakim Lundell. I intervjun framställs Annika Berg som en psykiskt sjuk och sadistisk person som plågat sin son och utsatt honom för såväl fysisk som psykisk misshandel. Vidare får tittaren intrycket att påståendena stöds av dokumentation från myndigheter, något som inte är korrekt.
Annika Berg omnämns inte med namn men det framgår att hon är mamma till Joakim Lundell som är en mycket känd influencer. Hon kan därför identifieras.
Spridningen av innehållet har skett i mycket stor omfattning med anledning av den offentliga person Joakim Lundell är samt den stora spridning som YouTube-kanalen har. YouTube-kanalen ”DiaLogiskt” har 131 000 prenumeranter och videoklippet har fått 102 805 visningar.
Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Annika Berg är inte någon offentlig person och har själv inte sökt sig till offentligheten. Hon har inte någon sådan ställning som innebär att hon får tåla granskning i offentligheten. Det finns inte ett sådant allmänintresse att uttalandena har varit försvarlig.
Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem. Uppgifterna har bestått i allvarliga anklagelser mot Annika Berg vilket innebär att det ställs höga krav på granskning av uppgifternas tillförlitlighet. Joakim Lundell har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att kontrollera uppgifternas sanningshalt.
Annika Berg har lidit allvarlig skada till följd av uttalandena. Skadan består i såväl allvarlig kränkning av den personliga integriteten som i skada på anseendet. Hon har fått utstå såväl direkta kränkningar och hat genom att personer kontaktat henne som indirekta genom sociala medier.
Länk: Stämningsansökan
Joakim Lundell innehar aktiebolaget Jocke & Jonna som besitter tillgångar på över 47 miljoner, vars omsättning 2024, översteg 23 miljoner kronor. Bolaget hade då en vinst på drygt 14,5 miljoner varpå jag hyser en stark åsikt om att det finnes ett nobelt utrymme till att sätta upp sin gamla mor på lönelistan. Enligt egen utsago så lyfter Joakim Lundell en månadslön på 90 000 kronor, varpå det ej torde vara några problem med att pynta de modern kräver och med råge har rätt till.
developer 
Försäkringshassan