Sagan om KopparHäxan Annika Andersson

Det var en gång för många månader sedan en förfärligt gammal trollpacka, vid namn Annika Andersson som går under epitetet KopparHäxan vilket härskar över Koppardalen, som äro beläget i en liten ort där det finnes en byggnad därstädes trollpackan svingar sitt spö över dom som anförtror sin undergång. Hennes namn äro icke allt för vackert, men ändå så är det en betydligt behagligare benämning än det hon utstrålar. Kan ni tänka er, hur hon ser ut? Hon är i besittning av en alldeles för stor och uppsvälld kropp med puckelrygg samtidigt som hon hava ett vitt stripigt och flottigt hår som äro fäst på ett blekfett huvud som innehar en stor munhåla med svarta tänder som sitter på sniskan. KopparHäxan hade också fullt med vårtor på kropp och händer, men det värsta var hennes näsa som voro en aln lång med näsborrar stora som skålpund varpå luften sinar då besökarna äntrar hennes borg.

Satans vägar äro outgrundliga för på något underligt vis så har satmaran lyckats befruktas tre gånger vilket resulterat i Joel, Adrian och Jonatan. Ingen i Koppardalen kan tänka sig KopparHäxan ligga på rygg eller stå på alla fyra och puta med sin rumpen stumpe och stöna för att behaga sin säkerhetsexpert Håkan Andersson som därtill äro hennes fästman. Koppardalens folk menar att hon voro alldeles för självupptagen och egoistisk för att underkasta sig dessa ställningar – därav så måste denna reproduktion vara ett djävulens verk.

KopparHäxan härskar med vrede över sitt rike i Koppardalen där hon mestadels tillbringade sina dagar i kommunhuset för att där mottaga samhällets mest utsatta. Hennes mål äro att blidka satan och den regim som gett denne till uppdrag till att kränka och negligera den befolkning som mest voro strandsatta. Detta bidrog till att hon blevo rikligt belönad till ett värde om 304.014 silverdaler, men den största tillfredställelse voro att manifestera sitt hat och vrede för dom som inga penningar hava. KopparHäxan har sedan den andra juli 1988 varit genom äktenskap förenad med säkerhetsexperten Håkan Andersson varpå dessa bor i ett litet hus beläget en handfull mil från den plats hon härskar och söndrar. Därav så kan hon på ett behörigt avstånd med säkerhetsexpertens goda råd och dåd blidka tillbaka och njuta av dom hon ständigt kränker och förgör.

KopparHäxan är en trollpacka som lyssnar på lögnaktigt skvaller och hon älskar anonymt angiveri likt Kinas ledare Xi Jinping som ledsagar henne in i angiverilagarnas förtrollade värld, vilket hon icke äro sen med att nyttja för att bruka sitt fientliga sinnelag för dom människor som hon kategoriserar som ynkliga varelser. Som om inte detta vore nog så sprider hon dessa lögner till myndigheter som besitter makt till att norpa såväl ungar som ekonomiskt bistånd. Denna trollpacka och tillika pissruska är så falsk att självaste djävulen förundras över hennes hyckleri.

KopparHäxan framstår sig själv som snäll och go gammal gumma varpå dom nödställda finner förtroende för denna gamla räv som oftast sitter ihopsjunken på sin stol samtidigt som hon lägger huvudet på sned och ser förstående ut. I det tysta fördriver hon dom strandsatta till en misär utan boende och föda, men först så skall dessa förnedras via hembesök där hon räknar gurkor och potäter. Ett par hade vid hennes besök både havregryn och några potäter som dagarna innan visiten lånats av en anhörig som förbarmat sig över dessa utsvultna krakar. En annan stackare voro ensamstående mamma som vid besöket innehade två gurkor och några deciliter makaroner varpå det i bägge fallen föranledde ett nekande till matbidrag. Dom drabbade blev då väldigt vredgade och frågade varför dom och deras barn skulle gå hungriga medan KopparHäxan smörjer kråset på koppardalens bekostnad, vilket hon icke äro sen med att sprida runt i syber rymden? Den gamla trollpackan blevo då så förnärmad att hon högljutt utbrast – att ni era uschliga avfällingar med era lumpna avkommor bör förpassas till stian för att spisa rester från svinen. Ni skall således vara glada och tacksamma över att jag lägger min dyrbara tid till att förnedra er.

Till slut så vågade sig ingen nödställd till henne gå, ty hon var så förskräckligt ondskefull att dom frukta för sitt liv och hälsa. Om någon kom till henne så förtrollades dessa ögonblickligen till att känna skam och sorg. Hon var således en mycket olycksbådande trollpacka. Hennes största sorg var dock den fruktansvärda stanken av sur fisk som uppstod var gång hon förnedrat en stackars sate – det var det straff hon fick för alla hennes illdåd. KopparHäxan är så pass plågsam att självaste satan ligger i lä. Han avgudar sin trollpacka till den milda grad att han ser henne som ett föredöme för all ondska på jorden – därav så har han utsett henne till sin bundsförvant.

Vissa kloka dissidenter i Koppardalen tänkte på den tyska teologen Martin Niemöller då denne före denna tid bevingade sitt citat om att ”det är inte diktaturens övergrepp som är den största faran, utan folks tystnad”. Därav så förespråkades en önskan om att KopparHäxans tyranneri skulle bestraffas genom ett häxbål vilket skulle ske för allmän beskådning mitt på torget i Koppardalen – precis som man gjorde under 1600-talets häxprocesser – men det stannade dock vid ett mer fredligt beslut där det planerades att till minne av ondskan resa en staty, vilket skulle ske den dagen då djävulen återkallat sin trollpacka för att sköta skärselden – KopparHäxans onda gärningar får således aldrig glömmas.