Barn och kvinna hittade döda efter båtolyckan utanför Tjörn
Det började med den ryska kapten Konstantin Nazarenko som häktades den 10 mars i år för att sedermera fem dagar senare gripa och häkta landsmannen och tillika kaptenen Nikolaenko Gennadii, varpå dessa blevo sittandes inlåsta i 33 dagar vardera. Den 2 augusti så var det ånyo dags för att gripa och häkta en rysk medborgare och kapten, nämligen befälhavaren Alexey Kudrin som nu misstänks för vållande till annans död där misstankarna härrör från den 28 juli fyra minuter efter klockan 22, vars brott anses äga rum vid Hakefjorden i Kungälvs kommun. Den svenska regimen verkar således ha en viss förkärlek till att gripa och häkta ryska kaptener, fast i detta fall så får man väl anse att intrånget voro lite mer befogat – i vart fall under utredningstiden. Häktesframställan och häktesprotokollet återfinns i sin helhet längst ner av inlägget.
När det gäller själva händelseförloppet så bekräftar både kaptenen och den svenska lotsen som var ombord på bryggan att de i överhuvudtaget inte märkte att de körde på något. Fritidsbåten har enligt dessa medvetet, eller omedvetet lagt sig i fartygets döda vinkel, eller totalt misslyckats med att hålla undan enligt väjningsplikten. Det spelar således ingen roll hur mycket åklagaren försöker visa handlingskraft genom att tillfälligt frihetsberöva befälhavaren under utredningen. Sjölagen är glasklar – mindre fritidsbåtar ska hålla sig ur vägen för den tunga nyttotrafiken som går i farleden, vilket uppenbarligen inte beaktades då den lilla motorbåten skar fartygets kurs i mörkret.
Den tragiska olyckan orsakades således genom bristande kunskap och omdöme. När jag pratade med skattemyndigheten för att säkerställa mina uppgifter om dom drabbade så uttryckte handläggaren över sin förundran om hur föräldrarna kunde vara i stånd till att mitt i natten stuva in två små barn för att därefter ge sig ut i en farled som till stora delar nyttjas av kommersiell trafik – en frågeställning som skattehandläggaren nog inte voro ensam om att avhandla.
familjen bestod av pappan Albin Zorman Olsson född den 11 december 1986 och mamman Ramona Zorman Olsson som var född den 25 oktober 1987. Tillsammans så har dom sonen Ebbe Zorman Olsson född den 8 maj 2021 samt dottern Idun Zorman Olsson som var född den 1 februari 2019. Samtliga bodde på adressen Skrattmåsvägen 15 i Farsta – en boning som nu endast huseras av far och son. Föräldrarna drev tillsammans företaget AZO Entertainment AB med stor framgång vilket var verksamt inom scenkonsten, där omsättning förra året uppgick till drygt 2,3 miljoner innehållande en vinst om nästan en miljon kronor.
Fartygsolyckan vid Tjörn resulterade i många obesvarade frågor varpå senior åklagare James von Reis i samråd med polisens utredningsledare valde att den 2 augusti utlämnade nedanstående information om själva sjöolyckan.
Vid förundersökningen har framkommit att den ruffade, 7-8 meter långafritidsmotorbåten som förliste vid sjöolyckan blev påkörd, närmast överkörd av norska lastfartyget Misje Verde. Båda fartygen hade en längre tid haft samma färdriktning söderut och västerut i Hakefjorden men fritidsbåten betydligt långsammare så att den blev upphunnen och kraftigt påkörd i aktern. Fritidsbåten sögs ner under lastfartyget, vattenfylldes och sjönk genast till botten på 20 meters djup mellan öarna Katten och Lövön i Kungälvs kommun. Av de fyra ombordvarande på fritidsbåten lyckades två personer, en vuxen och ett barn ta sig ur den sjunkande båten och simma mot ytan där de räddades ur vattnet genom en rådig insats från båtfolk som ankrat för natten på ön Katten. De avlidna, en vuxen och ett barn anträffades av dykare på havets botten, den ena i den sjunkna fritidsbåten, den andra en bit därifrån.
På lastfartygets brygga fanns vid tiden för händelsen endast fartygets befälhavare och anlitad lots från Sjöfartsverket. Rollfördelningen dem emellan är ett av flera focusområden i den fortsatta polisutredningen. Vem eller vilka som kan ha ett straffansvar för sjöolyckan beror vid fartygskollisioner ofta på om en eller flera sjövägsregler har åsidosatts (1972 års Internationella sjövägsregler, ofta benämnda COLREG, kort för Collision Regulations) som gäller i Sverige. I det här fallet finns misstanke om brott mot sjövägsregel 5 (krav på ständig och noggrann utkik), regel 13 (att upphinnande fartyg alltid ska väja för det fartyg som upphinnes). Om det visar sig i den fortsatta utredningen att siktförhållandena var nedsatta p g a kraftigt regn så gäller inte regel 13 utan regel 19 (föreskriver bl a väsentlig hastighetsminskning) och regel 35 (om att ljudsignal ska avges var annan minut). Det är klarlagt att inga ljudsignaler avgetts.
Jag har slutligen bedömt att föraren av fritidsbåten inte för närvarande kan misstänkas för att ha brutit mot en sjövägsregel som gäller för det aktuella farvattnet för de aktuella inblandade fartygen. T ex att små båtar ska hålla undan för stora fartyg. Skulle det vid den fortsatta utredningen framkomma en sådan misstanke så är det ändå inte aktuellt att utkräva något straffansvar med hänsyn till den stora personliga förlusten för fritidsbåtföraren som uppkom vid olyckan. Lagstöd för en sådan bedömning finns i rättegångsbalkens 20 kapitel.
Mytomani är ett tvångsmässigt behov av att ljuga och förvränga verkligheten, oftast helt utan tydligt motiv
Jag är definitivt ingen vän av förtalsmål men då det gäller Joakim Lundells berättartalang där han verbalt och i skrift publicerar sina rövarhistorier om vad dennes stackars moder utsatt honom för så anser jag att det vore ett brott mot mänskligheten att inte låta pröva målet. Man brukar säga att det finns grader i helvetet – Joakim Lundells lögner mäktas smälta stål. Han påstår att dennes moder fick för sig att denne var djävulens son varpå att han uppmanats att sticka sig själv med nålar för att jaga kryp under huden samt tvingats köra ner fingrar i en lampsockel för att låta strömmen fara genom kroppen. Hycklaren Joakim Lundells utsagor är så obscena att dom redan vid berättartillfället skulle klassas som lögner.
Det hela började som en berättelse – en historia som skulle visa sig vara en skröna. År 2017 kom självbiografin ”Monster”. En stark och gripande skildring av en barndom fylld av missbruk, våld, svek och fosterhemsplaceringar. Boken blev snabbt en succé. Läsarna grät och medierna skrev varefter berättelsen snabbt blev den officiella versionen av Joakim Lundells liv, vilket av media framställes som en sanning – en realitet som började leva sitt egna lilla liv.
År 2019 bjöds Joakim Lundell in till Sveriges radios flaggskepp, ”Sommar i P1”. Under nästan en timme berättade han återigen om sin uppväxt, om modern Annika Berg, om fosterhemmen och om hur barndomen format honom. Lyssnarna fick ännu en gång höra samma berättelse – denna gång med Sveriges Radios kvalitetsstämpel. Historien fortsatte därefter att återberättas i intervjuer, poddar och tv-program – exempelvis i TV4:s ”Efter Fem”. I otaliga podcastintervjuer och andra medieframträdanden så byggdes sagan vidare på samma narrativ. Varje intervju bidrog till att berättelsen blevo lite större och lite mer etablerad. När Joakim Lundell 2024 gästade ”Renés brygga” så handlade samtalet återigen om den svåra uppväxten, missbruket och vägen tillbaka. Tittarna mötte då en människa som lyckats resa sig från det allra mörkaste, vilket starkt berörde dom ont oanade tittarna.
Därefter kom dokumentären ”Ett övergivet barn”, där socialtjänstens handlingar gicks igenom tillsammans med en psykolog. Berättelsen fick ännu en dimension. Den blev inte bara en personlig historia utan den fick också en känsla av en dokumentär tyngd. Som om inte detta vore nog så medverkade Joakim Lundell även i serien ”Hudlös” där tittarna under sex avsnitt fick följa Joakim Lundells möten med människor som innehade egna livskriser – bland annat spelmissbrukaren Philip och Felizia som vuxit upp med en mamma med psykisk ohälsa. Serien byggde på empati, förståelse och människors svåra livsöden, vars öden skulle synliggöras av den falska profeten Joakim Lundell som ansågs bära på likvärdiga upplevelser.
Den 3 juli 2026 tog historien ännu en ny vändning. Joakim Lundells mamma, Annika Berg, ingav då genom sitt ombud en stämningsansökan till Norrköpings tingsrätt. Hon begär skadestånd och hävdar att flera uttalanden om henne varit osanna, vilket allvarligt skadat hennes anseende. Målet är nu föremål för rättslig prövning där domstolen sent om sido skall ta ställning till hennes påståenden. Det mest intressanta är dock inte själva tvisten, utan det mest tänkvärda är hur svensk media fungerar då dom sprider och promotar för att en självbiografi skall framstå som en sanning. Fenomenet Joakim Lundell har förutom dom tidigare nämnda mediaframträdanden resulterat i en podd, tv-intervju, dokumentär – och ytterligare en dokumentär, samt otaliga tidningsartiklar och samtalsprogram utan att någon för den skull ställde den obekväma frågan om hur vida berättelserna voro sann.
Joakim Lundell har kommit till att bli en av Sveriges nya makthavare. I mer än ett decennium så har hycklaren delat sin vardag genom sina expansiva sociala konton. Ingen har ifrågasatt det som publicerats – ingen förrän journalisten Bo-Göran Bodin i sin dokumentärserie ”Hatet”, vilket resulterade i starka reaktioner, som exempelvis – hur kunde detta ske? Serien kretsade bland annat kring den offentliga debatten om Joakim Lundell och hans berättelse. Frågor väcktes om hur delar av hans historia hade presenterats och återgivits i offentligheten. Plötsligt blev det tydligt att Joakim Lundells mångåriga berättelse voro föremål för granskning, speciellt med tanke på att det inte fanns ett uns av sanning, mer än några få detaljer i berättelserna. Media undangled således i sedvanlig ordning sitt journalistiska uppdrag – nämligen att kontrollera uppgifterna innan de publicerats som sanningar. Det betyder visserligen inte att allt som berättats är osant, men det betyder heller inte att allt är sant. Det inbegriper bara att en berättelse aldrig får befrias från granskning bara för att den väcker känslor eller yppats från en känd person.
Den journalistiska logiken tycks således vila på att om samma historia berättas tillräckligt många gånger så blir den automatiskt till en sanning. Inte för att någon granskat den, utan därför att alla andra redan återgett den. Det är en fascinerande journalistisk metod där källan blir dom föregående intervjuerna. I praktiken så leder detta till att när nästa redaktion ringer så behövs ingen egen faktakoll. Man kan bara hänvisa till den förra intervjun, som i sin tur hänvisade till boken som uppdiktats av huvudpersonen själv, nämligen Joakim Lundell. En cirkel av bekräftelse uppstår där berättelsen till slut får samma status som ett domstolsavgörande – trots att den kanske aldrig prövats mot någon oberoende bevisning.
Här nedan så kommer ett litet utdrag ur den stämningsansökan som Annika Berg via sitt ombud ingav till Norrköpings tingsrätt, vars stämning går att ta del av i sin helhet via nedanstående länk.
Yrkanden
Annika Berg yrkar att tingsrätten förpliktar Joakim Lundell att till henne utge skadestånd med ett belopp om 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 augusti 2021 till dess full betalning sker. Beloppet utgör ersättning för kränkning.
Annika Berg yrkar vidare ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som kommer att anges senare.
Grunder
Joakim Lundell har i videoklippet ”Joakim Lundell, ”Psykisk ohälsa; Helvetet i paradiset” som publicerats på YouTube-kanalen ”DiaLogiskt” den 26 augusti 2021, pekat ut Annika Berg som en psykiskt sjuk människa som plågat honom genom psykisk och fysisk misshandel utpekat henne som brottslig och/eller klandervärd i sitt levnadssätt samt lämnat uppgifter om henne som varit ägnade att utsätta henne för andras missaktning.
I videoklippet lämnar Joakim Lundell bl.a. följande uppgifter om Annika Berg.
”Hon fick ju delvis för sig att när hon ätit lite för mycket tabletter att jag var djävulens son. Så hon skulle rena mig på olika sätt. Och ta reda på om jag blödde, om jag var en riktig människa. Så hon kunde be mig sticka mig själv med nålar för att jag hade kryp under huden. Hon bad mig en gång att köra ner fingret i en lampa som inte hade liksom glödlampan på plats. Den smärtan minns jag än i dag. En av de få segment jag kommer ihåg i huvudet. Hur strömmen kändes i handen.”
Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem. Kränkningen bör bedömas som allvarlig med hänsyn till uppgifternas innehåll, den stora spridning som uppgifterna fått och att de lett till stor skada i Annika Bergs privatliv. Skadestånd i enlighet med yrkat belopp ska därför utgå.
Utveckling av grunder
Joakim Lundell har genom att göra ovanstående uttalanden, utpekat Annika Berg som brottslig och/eller klandervärd i sitt levnadssätt samt lämnat uppgifter om henne som varit ägnade att utsätta henne för andras missaktning.
Uttalandet görs i ett videoklipp som publicerats på YouTube-kanalen ”DiaLogiskt”. I videoklippet intervjuas Joakim Lundell. I intervjun framställs Annika Berg som en psykiskt sjuk och sadistisk person som plågat sin son och utsatt honom för såväl fysisk som psykisk misshandel. Vidare får tittaren intrycket att påståendena stöds av dokumentation från myndigheter, något som inte är korrekt.
Annika Berg omnämns inte med namn men det framgår att hon är mamma till Joakim Lundell som är en mycket känd influencer. Hon kan därför identifieras.
Spridningen av innehållet har skett i mycket stor omfattning med anledning av den offentliga person Joakim Lundell är samt den stora spridning som YouTube-kanalen har. YouTube-kanalen ”DiaLogiskt” har 131 000 prenumeranter och videoklippet har fått 102 805 visningar.
Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Annika Berg är inte någon offentlig person och har själv inte sökt sig till offentligheten. Hon har inte någon sådan ställning som innebär att hon får tåla granskning i offentligheten. Det finns inte ett sådant allmänintresse att uttalandena har varit försvarlig.
Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem. Uppgifterna har bestått i allvarliga anklagelser mot Annika Berg vilket innebär att det ställs höga krav på granskning av uppgifternas tillförlitlighet. Joakim Lundell har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att kontrollera uppgifternas sanningshalt.
Annika Berg har lidit allvarlig skada till följd av uttalandena. Skadan består i såväl allvarlig kränkning av den personliga integriteten som i skada på anseendet. Hon har fått utstå såväl direkta kränkningar och hat genom att personer kontaktat henne som indirekta genom sociala medier.
Joakim Lundell innehar aktiebolaget Jocke & Jonna som besitter tillgångar på över 47 miljoner, vars omsättning 2024, översteg 23 miljoner kronor. Bolaget hade då en vinst på drygt 14,5 miljoner varpå jag hyser en stark åsikt om att det finnes ett nobelt utrymme till att sätta upp sin gamla mor på lönelistan. Enligt egen utsago så lyfter Joakim Lundell en månadslön på 90 000 kronor, varpå det ej torde vara några problem med att pynta de modern kräver och med råge har rätt till.
Mytomanen
Anonym297070
Du vet inte ett skit
Jon Ehrsson
Uppenbarligen inte du heller, man jag kan i vart fall läsa.
Anonym305577
Trevlig läsning! Är så tacksam att fler får upp ögonen för denna person som gjort så mycket skada för så många människor.
Think Pink – Sveriges dyraste avfallshantering blev ett pyramidspel med avfallsberg som bonus
En ironisk krönika om hur man bygger ett av Sveriges största miljöbrottsmål genom att konsekvent behandla miljöbalken som en vänlig rekommendation, vilket nu även avhandlats i Svea hovrätt vars dom går att ta del av via nedanstående länk.
Det finns föregångsmän som bygger företag och fabriker. Sedan så finns det entreprenörer som bygger avfallsberg så stora att de blir synliga från rymden.
Think Pink valde det sistnämnda alternativet.
När Södertörns tingsrätt den 17 juni förra året meddelade sin dom i mål B 554-24 så stod det klart att Sverige fått något som närmast kan beskrivas som ett industriellt mästerverk i organisatorisk kreativitet. Det som från början presenterades som modern återvinning utvecklades enligt domstolen till ett nationellt system för att flytta sopor mellan kommuner tills någon annan blev ansvarig för dem.
Resultatet blev 692 sidor domskäl, fleråriga fängelsestraff, hundratals miljoner i skadestånd och en miljöskandal som sannolikt kommer att studeras på juristutbildningar i decennier.
Think Pinks affärsidé var att ta betalt utan att lösa problematiken. På pappret var verksamheten enkel. Kunder betalade för att bli av med bygg- och rivningsavfall. Think Pink hämtade avfallet varefter svårigheter uppstod. Normalt sett följs hämtningen av den något besvärliga detaljen om att avfallet faktiskt måste tas om hand. Domstolen konstaterade att just denna del verkade ha betraktats som mer av en vision än en affärsplan.
Tingsrätten beskrev verksamheten som ett slags pyramidspel. Pengarna kom in direkt medan kostnaderna för att behandla avfallet sköts på framtiden. Så länge nya kunder fortsatte att betala så fungerade systemet utmärkt. Problemet uppstod först när någon började ställa frågor om de växande avfallsbergen. Det är faktiskt svårt att inte låta sig imponeras av upplägget. De flesta pyramidspel bygger på luft medan detta byggde på flera hundra tusen ton sopor.
Återvinning enligt Think Pink-modellen
Traditionell återvinning fungerar på ett sätt där avfallet först skall sorteras för att därefter återvinnas medan farliga ämnen skall separeras och deponeras enligt konstens alla regler. Think Pink hade dock utvecklat hanteringen till en mer innovativ metod där allt togs emot och krossades inalles samtidigt som avfallet flyttades runt.
Tingsrätten konstaterade att osorterat bygg- och rivningsavfall krossades i stora mängder, vilket gjorde följande sortering mycket svår eller omöjlig. Föroreningar blandades ihop med annat material och avfallet blev allt svårare att hantera. Det är lite som att hälla alla matingredienser i en mixer och därefter hävda om att det fortfarande är möjligt att servera för- och efterrätt separat.
Ett av de mest fascinerande inslagen i domen är hur avfallet reste runt i landet. Normala människor åker på semester, medan Think Pinks sopor åkte på Sverigeturné. När en anläggning började bli full flyttades avfallet till en annan och när myndigheter började ställa opassande frågor så flyttades det igen. När fastighetsägare började bli nervösa så flyttades det åter en gång. En del avfallsbalar reste enligt domstolen från Kassmyra till Kjula, vidare till Skultuna och därefter till Laxå. Det enda de inte gjorde var att försvinna – de blevo således beresta.
Man får ändå ge Think Pink ett erkännande för den omfattande logistiken. Många researrangörer erbjuder paketresor, medan Think Pink erbjöd avfallspaket. ”Kassmyra – Kjula – Skultuna – Laxå”, det enda som inte ingick var helpension. Därav så kunde domstolen konstatera att transporterna ofta inte hade någon återvinningsfunktion utan snarare användes för att kringgå regler om lagringstider. Avfallet återvanns följaktligen inte – det samlade bara resepoäng.
När avfallsplatserna börjar likna berg
Svenskarna är vana vid naturliga sevärdheter så som Kebnekaise, Åreskutan eller Lars Vilks Nimis. Think Pink bidrog dock med egna alternativ. Tingsrätten beskriver enorma upplag av blandat bygg- och rivningsavfall – bland annat Kassmyra, Kagghamra och Laxå. Skillnaden mellan dessa vanliga berg och Lars Vilks Drivvedskonstverk är främst att vanliga berg och Nimis sällan innehåller PCB, tungmetaller, plast, impregnerat trä och risk för spontanbrand, vilket Think Pinks verk innehöll.
Om det finns något som stora mängder osorterat byggavfall uppskattar så är det att brinna. Det visade sig också i Kagghamra där branden blev så omfattande att människor fick evakueras då dessa utsattes för farlig rök. Domstolen konstaterade att ännu större konsekvenser hade kunnat uppstå om motsvarande bränder brutit ut i Kassmyra eller Laxå. Kort sagt – Think Pink lyckades skapa något som samtidigt fungerade som avfallsanläggning, miljörisk och ett potentiellt nationellt röksystem.
En särskilt intressant figur i tingsrättens dom var miljökonsulten som kunde allt, nämligen Magnus Karlsson. Tingsrätten ansåg att han gått långt utöver ett normalt konsultuppdrag. Superkonsulten Magnus Karlsson skulle enligt domstolen verkat för att verksamheten skulle framstå som seriös där han försvarade den pågående yrkesutövningen mot myndigheter, vilket bidragit till att den obehindrat kunde fortskrida. Därför dömdes denne till två års fängelse, vilket ogillades av hovrätten som i juridiska sammanhang motsvarar till att dra ur proppen ur badbaljan, varpå Magnus Karlsson helt frikändes. Inom juridiken så benämns utfallet som en framgångsrik överklagan, medan det i folkmun beskrivs som att gå från fängelse till fri hemgång.
Mannen, myten och legenden som blev VD utan att iaktta verksamheten
Leif Karlsson hade en ännu märkligare resa genom rättssystemet. Han var VD, vilket normalt sett brukar vara en nackdel när bolaget står inför rätta, vars omständighet ej berörde tingsrätten då denne drog slutsatsen av att åklagarna inte lyckats visa att han faktiskt varit delaktig i verksamheten på det sätt som påståtts. Han beskrevs närmast som en marknadsförare som tillbringat mycket tid i USA, vars bedömning delades även av hovrätten. Resultatet blev att Sveriges kanske mest omskrivna avfalls-VD lämnade processen som fri man. Det är sannolikt första gången som jag hört talas om att någon lyckats försvara sig med argumentet – ”Jag var VD, men inte så mycket.”
Om Think Pink hade varit en Netflix-serie hade Fariba Andersson Vancor varit huvudkaraktären. Tingsrätten beskrev henne som den person som både formellt och faktiskt styrde verksamheten. Hon dömdes den 17 juni förra året till sex års fängelse för 19 fall av grovt miljöbrott, vilket hovrätten nu sänkt till fem år, utan att för den skull rucka på omständigheten av hennes ansvar. Näringsförbudet på tio år blev dock oförändrad, vilket med juridisk retorik menas med att ”Vi tycker fortfarande att upplägget var en synnerligen dålig idé.”
Det mest intressanta med hovrättsdomen är egentligen inte att någon friades utan det är den omständigheten att nästan alla straff justerades.
Fariba Andersson från 6 till 5 år.
Robert Silversten från 54 månader till 4 år.
Tobias Gustafsson från 3 till 2 år.
Pär Jinnestrand gick från fängelse till villkorlig dom och böter.
Parallellt så fick Thomas Nilsson det betydligt värre då denne gick från 42 till 54 månader samtidigt som näringsförbudet förlängdes från fem till tio år.
Att överklaga är ibland som att köpa trisslott. Man vet aldrig hur vida det blir en vinst eller förlust.
Den kanske största ironin i hela Think Pink-historien är att verksamheten byggde på idén om att avfallshanteringen kunde skjutas framgent genom att flytta, lagra, packa, bala och transportera – men framför allt – låt någon annan ta dom efterföljande konsekvenserna. Till slut så fungerade inte det längre. Soporna låg kvar, kommunerna, myndigheterna och domstolen stod frågande medan notan voro kvar.
När allt var över hade Sverige fått ett av de största miljöbrottsmålen i sin historia, hundratals miljoner i skadeståndskrav, ett antal fleråriga fängelsestraff och en juridisk läxa som kan sammanfattas ganska enkelt – om din affärsmodell bygger på att avfall magiskt nog skall försvinna av sig självt, finns det en risk att den slutliga återvinningen sker i domstol.
I flera månader hade jag planerat inför denna heliga inställelsedag – en dagning då man nu skall ta del av regimens ingripande för att få mig till bot och bättring. Det hela påbörjades den 18 september 2018 med en gryningsräd där en polissvärm stormade in i hemmet klockan sex på morgonen för att där fängsla mig avseende misstankar om ekonomisk brottslighet. Efter 211 dagar i en cell så kom Örebro Tingsrätt med den fantastiska rådmannen Lars-Erik Hult fram till en delvis friande dom där jag rentvåddes från fyra åtalspunkter och 34 fall av grova bedrägerier. Jag dömdes dock för dom två åtalspunkterna bokföringsbrott samt hokuspokuslagen grovt näringspenningbrott, vilket konstruerats i syfte att fängsla dem som bryter mot denne fabricerade ordning – ett påbud som ingen vettig själ begriper sig på – allra minst jag själv som nu skall rehabiliteras för eländet. Den obegripliga överträdelsen resulterade i 16 månaders fängelse, vilket var ett enormt nederlag för åklagarsidan, vadan bestod av en vulvaduo som villigt hade sett mig inlåst på obestämd tid. För mig så var det dock en seger – jag tänkte att lite pina får man väl lida då regimen lagt ner miljonbelopp på att skapa en utredning på över 12 800 sidor, som jag välvilligt läste med stor förtjusning.
Min fantastiska men auktoritära advokat, Carl-Johan Malmberg dikterade tidigt vårt försvar som gick ut på att jag skulle läsa utredning varpå han skulle sköta juridiken, vilket skulle visa sig vara ett vinnande koncept – i vart fall tills vi anlände till Göta hovrätt där målet prövades av en åklagarvänlig domstol som säkerligen erhöll några luxuösa middagar för sin fällande dom. Göta hovrätt är dessutom vida känt för sin casinodomstol där man gärna anammar en kultur där stämt är dömt.
Efter att ha tagit farväl av min sambo som kört mig till Asptuna anstalten i Norsborg så traskade jag med raska steg mot centralvakten. Jag fascinerades av läget där anstalten låg på en höjd som vätte ner mot ett vatten. Man kan således undra om man kommit till en fångvårdsanstalt eller till ett konvalescenthem för manschettbrottslingar – man får i vart fall tacka för den påkostade exteriören – fint skall det vara då regimen griper in. Jag förundrades dock av skalskyddet där hela anstaltsområdet omgärdades av ett högt staket med två stora grindar som innehade varsin mindre gånggrind, vilket för mig var lite väl ambitiöst för en öppen anstalt med fogliga fångar.
Efter att ha plingat på vid grindklockan så släpptes man in på anstaltsområdet. Jag visste nu att man anlänt till en omyndigförklarad zon där man ifrån att ha varit en fri man med förstånd till att fatta egna beslut nu anses vara en utböling med minimal fattningsförmåga, varefter man nu av regimens lakejer är satt till att rehabiliteras till foglighet och lydnad. Jag har i flera månader funderat på utifrån vilket skick dom skall få återanpassa mig ifrån. Jag skulle gärna vilja sätta kriminalvården på prov för att se hur organisationen skulle agera i skarpt läge. Skall man spela helt efterbliven – en fånge med ett minimalt förstånd där man inte ens uppfattar dom mest elementära tingen som att man exempelvis ej noterar att man befinner sig på en fångvårdsanstalt. Jag var också sugen på att framstå mig själv som väldigt ödmjuk där man prisar för allt – som exempelvis för den goda maten, eller för den fina cellen och för den kompetenta personalen som vill en så väl. Genom att inta denna hållning – spela detta lilla spel så bereder man kriminalvårdarna tillfället till att få visa sig på styva linan, vilket dom inte är allt för vana vid.
Mellan grinden och centralvakten, vilket kan likställas som ett stort terrarium med blåklädda kreatursskötare som blickar ut över sin boskap, så är det nog ett par hundra meter varpå jag blev tvungen att besluta min hållning snabbt. Skall man vara lobotomerad fånge, eller skall man vara sig själv, vilket skulle underlätta tillvaron avsevärt. Tankarna for genom huvudet då man begrundade över den långa tid som man då tvingades vara eftersatt. Till slut så bestämde jag mig för ett mellanting. Jag insåg rätt kvickt att det skulle tära på mitt skarpsinne att ikläda mig rollen som efterbliven – speciellt med tanke på fångenskapens resliga tid, varefter mitt beslut landade i ett sviktande intellekt – lite då lusten faller på, exempelvis då situationen ger utrymme och fodrar en liten nedgradering av skärpan – en slags intellektuellt störd periodare.
Klockan 17:48 så skrevs man in av två vaktkonstaplar som följde en invand inskrivningsritual. Först så skulle man legitimera sig – det är tydligen av största vikt att vården tillfaller mig och inte min bror. Därefter så skulle man fotas och mätas varefter en minutiös dokumentation genomfördes där jag erhöll fångnummer 21-95, vilket i praktiken innebar att man voro den 95:e fången detta år. Det konstaterades också att jag var fysiskt närvarande vid inskrivningen och att jag var nykomling som kom via egen inställelse. Jag blev också tvungen att skriva på en handling där jag medgav postgranskning, vilket för mig var ett lätt beslut. Jag tänkte nämligen att i största möjliga mån att undkomma postnords välvilja till att tilldela mig epistlar. Mitt modus var nämligen att undanhålla kriminalvården den information som kan komma från mina nära och kära som önska författadebutera, därav så har jag meddelat denna riskgrupp om att inte tillsända mig brev som sedan krinspar och allt annat plitotyg kan gotta sig i.
Säkerhetstänket är rigoröst inom kriminalvården, och Asptuna är inget undantag då det gjordes förstklassiga riskbedömningar där ett frågeformulär upprättades innehållandes spörsmålet om hur vida det fanns initiala osäkerhetsfaktorer, vilket det ansågs sig inte finnas. Det förelåg heller inga tidigare riskfaktorer i kriminalvårdsregisteret och man uteslöt även faran för självmord, vilket var tacknämligt. Nu slipper man placering i OBScell där man bevakas 24/7. Därefter så var det dags för utandningsprovet, vilket skedde klockan 18:15 – kriminalvården önskar nämligen inte kampera fångar som är på pickalurven eller dåsiga i pallet, vilket kontrollerades via urinprov som lämnades 19:05. Under avsnittet tobak så har kriminalvården antecknat ”klient varken röker eller snusar och vill därför inte ha tobak i förskott”. Av någon outgrundlig anledning så var det viktigt att informera mig om hur kriminalvårdens behandling av personuppgifterna och anstaltens rutiner vid brand hanterades. Det förkunnades också om anstaltens lokala rutiner som inte är så komplicerade att förstå då dessa implementerats av en organisation som inte äro känd för att inneha den högsta dugligheten, vilket dom själva anser ser sig hava.
Därefter så var det dags att svida om till fångkläder samtidigt som kriminalvårdens fångförråd skulle husera mitt lösöre som nu kommer till att innehålla en jacka och övrig ekipering som man bar vid detta värdiga inställelsetillfälle. Inom kriminalvården så är tiden väldigt viktig, därav så hade jag förvärvt en klocka som jag tänkte bruka för ändamålet. Jag visste dock att det voro strängeligen förbjudet att inneha klockor och annat bjäfs som överstiger kriminalvårdens luddiga riktlinjer om hög dignitet, på vilket jag medtog ett kvitto som styrkte klockans låga betydenhet, varpå jag tilläts bruka den. Sedermera så var det dags för att avhandla de gods som jag önska inneha i cellen – så som deodorant, nagelsax, kollegieblock, hårborste, kalender, hyvel med blad, samt en tv som först skulle genomgås och säkras innan införsel till cell. Sist men inte minst så överlämnades min mobil och därmed en del av friheten, vilket jag visste nu skulle gå förlorad för en lång tid framgent.
Inställelsen skedde mitt under den briserade covid-19-pandemin – en fars som skapats och vurmats av den regim som nu skall rehabilitera mig. Detta föranledde att man blev föst av en fångfösarduo mot en mottagningsavdelning som var avspärrad med plastband där en cell tilldelas. Syftet voro att man på obestämd tid skulle karantänsplaceras tills dess att det kunde konstateras att man inte voro en fara för regimens underställda och övrigt klientel. Hur detta skulle säkerställas var jag för stunden omedveten om, men det skulle jag snart bli varse – rent av dagen efter då man föstes till sjukavdelningen för att där få en lång pinne uppkörd i nasusen.
Första natten så tvingades man sova med en hominidliknande varelse som man nödgades klättra över för att komma till överslafen – detta var nämligen den initiala perioden av kriminalvårdens tandemboende där man inrättat våningssängar för att husera allt fler fångar, vilket förargade mig. Jag hade definitivt ingen lust att tillbringa vårdtiden genom att ligga ovanpå en svettig Taliban. Nästkommande dag så flyttade neandertalaren ut till normalavdelningen varpå man passade på att förpassa sig till underslafen, vilket man gjorde i hopp och tron om att man nu skulle få vara allena – men säg den glädjen som vara för evigt. Dagen därpå så flyttade det in en ny Taliban varpå man bestämde sig för att stämma i bäcken, vadan jag nästkommande dag greppa en ung plithona som senare skulle visa sig vara vegan. Jag förklarade att det ligger lika mycket i mitt intresse om att erhålla ett singelboende som för regimen till att vilja ha mig inlåst, varpå jag önska komma i besittning av en cell utan ohyra. Jag påpekade också att jag innehar en uppväxt i ett barnhem, vilket traumatiserat mig så pass övermåttligt att jag hellre sitter i en isoleringscell än att dela hushåll med andra fångar – därav så lämnade jag över min redan upprättade anhållan om att fortsättningsvis vårdas på kriminalvårdens isoleringsavdelning, vilket förbryllande veganen så pass påtagligt att denne lovade att ta upp frågan på det stundande morgonmötet.
Kriminalvården skrev då den 29 mars i sin daganteckning om oro över beläggning. ”Jon skickade in en hemställan för ansökan om omplacering i och med att han har svårt att dela bostadsrum med andra klienter. Kontaktperson pratade med Jon och förklarade att även om Jon omplacerades skulle det inte garantera ett eget rum och att placeringen på anstaltens mottagningsavdelning var tillfällig. Jon berättade om erfarenheten att dela rum med klienter med hög omsättning påminde honom om negativa upplevelser från sin uppväxt vilket påverkade hans psykiska mående negativt. Kontaktpersonen föreslog då att Jon skulle skriva en hemställan där han ber om att få ett eget rum, vilket skulle motiveras med dennes psykiska mående varpå han skulle ansöka om att komma till Strandvägen där klienter med längre strafftid avtjänar sina straff. Jon var nöjd med detta och tog tillbaka ansökan och utryckte uppskattning för anstaltens personal”.
Efter att ha tagit del av kriminalvårdens daganteckning så kan man bara konstatera att dom förfinat benämningen på lokaliteterna där en cell är ett bostadsrum som huseras av klienter – således inte fångar i en cell, vilket är verkligheten. Personligen så önskar jag likställa realiteten och dess ting utifrån dom faktiska omständigheterna – en spade är ju trots allt en spade. Man kan också överraskas över kriminalvårdens humor. Benämningen Strandvägen avser inte de fashionabla gatan på Östermalm, utan Asptunas Strandväg består av tre byggnader som ligger dikt mot sjön Aspen där långtidsdömda placeras. Den enda likheten med Östermalm skulle väl kunna vara sjöutsikt från cellen, och möjligtvis en strimma av havsbrisen som kan åtnjutas för dom som förmås öppna ventilationsluckan.
Den 26 mars så delgavs man ett strafftidsbeslut där det stod noterat att Göta hovrätts, avdelning 2, den 26 oktober 2020 utdömde ett fängelsestraff om 3 år och sex månader, vilket nu hade omvandlats till 1275 dagar. Regimen vill väl inte rabattera dom två färre dagarna som februari månad utgör. Dom kände sig dock nödgade att gottskriva mig dom 211 dagar som man tillbringade på Örebro häktet. Summa summarum, 1275 – 211, minus den villkorliga frigivningen på 425 dagar resulterar i en fångenskap om 639 dagar, vilket innebär att man kommer att friges dagen innan julafton, nästkommande år – man får således skåla in ett nytt sagolikt år i fångenskap där man beredes fira ett kommande år med gratis kost och logi. Jag noterar också att det på dagen voro exakt fem månader mellan hovrättens beslut och den nu stundande strafftidsdelgivningen.
Efter tre provtagningar som förlöp med en dags mellanrum så kunde kriminalvården till slut fastslå att man inte bar på de fruktade CV-19 viruset, varefter man fick ambulera ut till normalavdelningen. Anstalten benämnde avdelningen som D2, vilket jag snabbt ändrade till Block D2 där jag tillsammans med nio andra fångar var bosatt i cell nummer 8, varest endast en välförankrad säng voro placerad, vilket behagade mig enormt. Att vara placerad ute på området bland de övriga gallermännen medförde vissa förpliktelser – som att exempelvis låta sig räknas fem gånger om dagen. Morgon och kvällsinräkningen är ju inga problem då dessa sker i samband med upp och inlåsning. Det var dock värre med dom övriga tre avprickningarna där fångarna tvingas stegar ut mot centralvaktens plan där ett tiotal plitar med block och penna infann sig för att föra bok över dom interner som uppgav avdelning följt av namn, och i vissa fall fångnummer, vilket jag lite demonstrativt alltid uppgav.
Söndagen den 4 april så missade jag denna stämningsfulla avprickning med hela tre minuter, vilket fick oanade konsekvenser. Reglerna föreskriver att middagsinräkningen skall ske klockan 13:00 vadan plitarna dröjer sig kvar till sista man, eller den tid om en kvart som var satt för ändamålet. Från paviljongsfönstret så kunde jag observera hur vaktkonstaplarna började droppa av varpå jag sprang ut mot centralvakten som då var tom på väktare. Jag ringde då på centralvaktsklockan och förtäljde mitt ärende om att låta mig räknas in, vilket avvisades. Jag såg då en skara plitar nere vid dom fashionabla paviljongerna på Strandvägen varpå jag skyndsamt begav mig dit för att där låta mig prickas av. Vaktkonstaplarna berättade då att deras ärende var att räkna in dom klienter som var placerad på anstaltens sjukavdelning – det vill säga dom fångar som ansågs vara oförmögna till att själva ta sig till centralvakten, vilket inte jag voro – därav så räknas inte min närvaro, trots att jag stod side bay said vid tre plitar. Jag frågade då om jag kunde slå följe upp till centralvakten för att där adderas, vilket avslogs med motiveringen om att regelverket då skulle frångås. En annan nog så viktig faktor var omständigheten där tiden för avräkningen då skulle bli betydligt mer förskjuten än dom tre minuterna som jag voro försenad, och då spelade realiteten om min faktiska närvaro ingen roll, på vilket jag upplystes om att jag nu skulle erhålla en rapport för misstänkt misskötsamhet.
Därav så skriver Kriminalvården samma dag i sin dagboksanteckning om att den misstänkta misskötsamheten skedde på enheten Asptuna 2021-04-04 klockan 13:22. Brottet ansågs vara brott mot föreskrifter, vilket tenderade i en varning enligt jml 12 kap 1§ Fäl. Man får således vänja sig vid att man hamnat i ett byråkratiskt ekorrhjul som hellre värnar om sitt formella pedanteri än om sunt förnuft. Det är vid sådan här tillfällen som man skulle vilja framstå sig som icke tillräknelig – men som sagt – det tär på ens höga intelligens att framstå sig själv som korkad i 639 dagar.
Nå väl – man får väl glädjas av att man två dagar innan beviljades att inneha den tv som jag införskaffat som ett substitut mot den vardagliga tristessen. I beslutet stod det att anstalten Asptuna bifaller ansökan. Som bakgrund för beslutet så angavs att jag den 26 mars inkom med en hemställan om att få in en tv från förrådet till sitt bostadsrum, vilket äger sin riktighet – bortsett från den lilla detaljen om benämningen om bostadsrum. Jag omnämner aldrig cell nummer 8 som bostadsrum då jag anser det vara en cell, vilket jag även vidhåller i skrift. Det finns ingen anledning att försköna omgivningen. Kriminalvården tycker också att det är viktigt att omnämna detaljerna kring apparaturen som att det är en 22 tums tv av märket Skandic som nu har plomberats med röd tejp innehållande ett långt nummer, vilket också är medtaget i beslutet. Villkoren för att inneha denna apparatur är att den ej manipuleras eller lånas ut till medfångar. Det är också strängeligen förbjudet att avlägsna plomberingen eller att flytta TV:n till dom allmänna utrymmena. Det var också av största vikt att beslutet var uppsatt på anslagstavlan varpå jag skyndsamt nålade fast dekretet på tavlan. Jag tänkte i mitt stilla sinne, att det är nog det enda verk som för allmän beskådning får sitta på den tavlan. Sist men inte minst så innehåller beslut ett förbehåll där överträdelser kan leda till en omprövning av beslutet. Upphovsman, Sasa Stevic tyckte väl att denne voro listig då han plitade ned en sådan heltäckande förordning.
”Vi skall avrätta så många terrorister som möjligt” säger Israels ärkesvin och tillika säkerhetsminister, Itamar Ben-Gvir, då han syftar på Palestinierna.
”Vi har skrivit historia. Nu vet varje mamma på Västbanken, att om hennes son ger sig ut för att mörda någon, väntar galgen på honom. Jag säger till EU-ledarna som utövar påtryckningar och hotar Israel: Vi är inte rädda, vi ger inte efter. Vi är i vårt land med vår suveränitet. Vi skyddar våra medborgare. Och varje terrorist som går ut för att döda skall veta att han hamnar i galgen”. Jag tänker på vår Jimmy Åkesson som erhåller stora donationer för att visa sitt stöd till judarna som har mer blod på sina händer än slaktaren från Scan.
Israels parlament Knesset har nu sagt ja till ett omdebatterat lagförslag som i praktiken kommer gälla för palestinska fångar, men inte för israeler. Detta lagförslag har tagits fram av det ultranationalistiska partiet Otzma Yehudit, vilket kan översättas till ”Judisk Makt” som leds av säkerhetsministern och tillika fascisten, Itamar Ben-Gvir. Man kan bara konstatera att detta är en förstärkelse av de system av apartheid som redan råder i landet där rätten till rättvisa och möjligheten till upprättelse är helt beroende på vem man är.
Lagförslaget tar ingen hänsyn till några personliga omständigheter eller vad som har hänt i dom fall där palestinier ställs inför rätta. Det går heller inte att överklaga ett rådande domslut. Om det exempelvis framkommer nya omständigheter i efterhand så finns det heller ingen möjlighet till benådning för personer som redan har dömts. Det skall också tilläggas att palestinier allt som oftast ställs inför rätta i militärdomstol – den israeliska militärdomstolen som dessutom är ökända för sin brutalitet – exempelvis så accepterar man erkännanden som tvingas fram under tortyr. Därav så fälls 99 procent av de palestinier som åtalats.
Därför är denna lag till sin konstruktion väldigt diskriminerande och ovärdig en rättsstat. Man kan säga att detta är en lag som i praktiken innebär att brott som utförts av palestinier som exempelvis nationalistiska mord, vilket oftast klassas som terrorbrott resulterar i snabba avrättningar. Man skall också ta i beaktning att lagen är väldigt luddigt skriven, så det är svårt att veta vad som menas med nationalistisk brottslighet. De flesta vet ju också om att begreppet tidigare använts på ett sätt som inte är rättvisande. Till exempel så har vissa människorättsorganisationer anklagats för att vara terrorister och terroriststämplats. Två kända exempel är Nelson Mandela och dennes ANC, samt Yasser Arafat som mellan 1969 – 2004 var ledare för Palestine Liberation Organization (PLO), vars följande två anklagelser resulterade med Nobels Fredspris. Det finns således en stor oro för att man kommer att använda det här begreppet på ett väldigt brett sätt – på ett sätt som inte är rättssäkert.
Man kan också undra hur många Palestinier som kan beröras av denna godtyckliga lag? Ett sätt skulle väl kunna vara att bege sig till Givat Ram och räkna galgar, men enligt statistik så finns det för närvarande 11 000 palestinier som sitter fängslade israeliska fängelser. Vi vet också att 57 procent av dem aldrig har ställts inför rätta. Det här är ett rättssystem som redan nu, innan lagen ens har trätt i kraft, är behäftad med en omfattande problematik där det är väldigt svårt att säkerställa att palestinier får sina rättigheter tillgodosedda. Det nya lagförslaget är således inget annat än riggat – riggat för att underlätta legitima massavrättningar på palestinier. De innebär att Palestinier som åtalas för de här typen av brott leds direkt till galgen utan möjligheten att få sin sak prövad, vilket i förlängningen kommer innebära att ingen utomstående får vetskap om sanningshalten kring dessa personers anklagelser. Palestinierna kommer heller inte att inneha rätten till att överklaga, och i vissa fall så kommer dessa heller inte att ha rätt till en försvarsadvokat.
Israels historiska relation beträffande dödsstraff är sedan decennier helt oförändrad. Israel är en av dom få länder som har kvar dödsstraff i sitt rättssystem, men bara för väldigt specifika brott som exempelvis för folkmord, men även högförräderi och brott mot mänskligheten kan leda till galgen – men man har dock i praktiken inte brukat dödsstraff sedan 1962 då Adolf Eichmann avrättades då denne stod åtalad för krigsförbrytelse under andra världskriget. Vi vet också att det förekommer en hel del utomrättsliga avrättningar där människor skjuts ihjäl på gator och torg. Det råder således ingen tvekan om att judarna brukar samma metod – om än värre mot palestinier som Hitler brukade då denne önska utrota den israeliska ondskan.
Det skall dock göra gällandes att förslaget möts av internationell kritik, bland annat från Tyskland, Italien, Frankrike och Storbritannien som har uttryckt djup oro varpå dom uppmanar Israel att överge dessa planer. Även Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard fördömer förslaget – fördömande som Judarna fullständigt ignorerar. Det här agerandet är därav ett tydligt tecken på att man saknar all respekt för dom mänskliga rättigheterna. Det skall också poängteras att lagförslaget kom tillstånd under en period där man har lagt ner åtalen mot de israeliska militärer som stod åtalade för att ägna sig åt sexuella övergrepp på palestinska fångar, vars åtal lades ner, samtidigt som man för in en lag där man föreskriver dödsstraff för palestinier. Det visar bara vilka fascistsvin judarna är. En annan fråga som man bör ställa sig – visste Hitler något som vi idag ej känner till?
Den svenska bordningen mot ett misstänkt ryskt fartyg torde vara ett vansinnesingripande utan motstycke, vilket kan leda till oanade framtida bilaterala konsekvenser.
En kylig morgon i ett alltmer strategiskt hav ligger Östersjön grå och nästan spegelblank. Vinden är svag men luften biter i kinderna på besättningen ombord på kustbevakningsfartyget som rör sig genom vattnet utanför Sveriges sydkust. På bryggan är stämningen koncentrerad av regimens kreatursuppsättning vilket beordrats att borda ett skepp som ansågs tillhöra Putin.
Anledningen var att fartyget hade väckt uppmärksamhet, vilket förargat Uffe och Jimpan som idka vadslagning om vem som innehade störst mod samtidigt som radarskärmar och digitala sjöfartssystem följde de lastfartyg som rörde sig genom området söder om Skåne. Fartyget uppgav att det seglar under Guineas flagg och är på väg mot Sankt Petersburg i Ryssland, men den svenska regimen tyckes sig ana ugglor i mossen. Dom ansåg att dokumentationen var oklar samtidigt som registreringen väckte frågor, vilket i dagens säkerhetspolitiska klimat där Ryssland anses vara roten till de onda räckte för att agera.
Den 6 mars 2026 fattas därav beslutet om att stoppa och borda fartyget – en operation som snabbt utvecklas till en uppmärksammad insats där Kustbevakningen, Polismyndigheten och Nationella insatsstyrkan verka sida vid sida, likt Delta Force ville dess inblandade visa sig på styva linan. Dom tyckte sig möta ett fartyg utan tydlig identitet. Det skulle dock inte dröja förrän Lastfartyget som nu stod i centrum för insatsen identifieras som Caffa. Fartyget rörde sig genom Östersjön i riktning mot ryska vatten, men redan i den första kontrollen uppstår frågor kring dess status.
Flaggstaten uppges vara Guinea – ett land vars flagg tidvis används av fartyg med oklara ägarstrukturer eller bristfälliga registreringar. När svenska myndigheter granskar dokumentationen uppstår misstanken att flaggregistreringen inte är giltig. Enligt internationell sjörätt är ett fartyg normalt skyddat av sin flaggstat, men om ett fartyg saknar giltig registrering kan det betraktas som statslöst. I sådana fall får andra stater större rätt att ingripa, vilket den svenska regimen inte var sena med att utnyttja. För svensk del innebar det att myndigheterna kan borda fartyget och genomföra kontroller, vilket resulterar i misstankar om att en stor del av besättningen består av ryska medborgare. Det i sig är inget brott, men i den aktuella geopolitiska situationen så väcker det ytterligare frågor – speciellt hos den svenska regimen som gör allt för att ligga Ursula till lags.
När beslutet tas att borda fartyget planerades operationen snabbt. Kustbevakningen ansvarade för den nautiska delen av insatsen, men eftersom situationen kunde innebära risker – och eftersom det fanns misstanke om brott så kopplas polismyndigheten in. För att säkra operationen används polisens mest kvalificerade taktiska resurs, nämligen den Nationella insatsstyrkan. En polishelikopter anslöt sig också till insatsen.
När de svenska fartygen närmar sig Caffa gavs order till besättningen om att stoppa fartyget. Kort därefter börjar bordningen. Operationen genomförs snabbt och kontrollerat. Specialutbildade operatörer från Nationella insatsstyrkan tar sig ombord på lastfartyget medan kustbevakningen säkrar området runt omkring. Helikoptern cirkulerar ovanför och ger överblick över situationen. Den här typen av bordning är noggrant planerad. Först etablerades en kontroll över bryggan och maskinrummet – de två platser som är avgörande för att styra fartyget. Samtidigt samlas besättningen för identifiering. Insatsen sker utan våldsamma konfrontationer. Besättningen insåg den svenska regimens önskan om att få visa sin betydelse varpå dom underkastar sig och följer instruktionerna, vilket resulterade i att situationen stabiliserades sig snabbt, men den juridiska och tekniska granskningen har bara börjat.
När fartyget är säkrat påbörjar regimen en omfattande genomgång. Dokument, certifikat och fartygspapper kontrolleras noggrant. Samtidigt genomförs förhör med besättningen.
Myndigheterna undersöker bland annat:
fartygsregistrering
lastdokumentation
säkerhetscertifikat
ägarstruktur
Under granskningen uppstår misstankar om att vissa dokument kunde vara förfalskade eller manipulerade. Fartygets befälhavare – den ryska medborgaren Konstantin Nazarenko, blir snabbt en central person i utredningen. Kaptenen grips dagen efter klockan 16:40, varpå han anhölls klockan 18:20 misstänkt för bland annat brukande av falsk urkund. Inte helt oväntat så häktades Konstantin Nazarenko klockan 14:40, tre dagar senare, vars handlingar går att ta del av längst ner av inlägget.
Bakom händelsen ligger ett större fenomen som fått alltmer uppmärksamhet i internationell sjöfart – den så kallade ryska skuggflottan. Efter de omfattande sanktioner som införts mot Ryssland efter att dessa påbörjat tillrättavisningen av Europas mest korrupta land, så har dom flesta av Europas ledare sjösatt narrativet om skuggflotta där det påstås att ett stort antal fartyg börjat användas för att kringgå handelsrestriktioner, vilket sägs ske genom.
falska eller oklara flaggregistreringar
komplexa ägarstrukturer via bolag i flera länder
manipulation av AIS-system som spårar fartyg
omlastning av olja till havs
Många av dessa fartyg sägs dessutom vara äldre som stundom saknar fullständig säkerhetsdokumentation, vadan gör dem till ett problem, inte bara politiskt utan även ur miljö- och sjösäkerhetssynpunkt, vilket jag kan vidgå om så vore fallet. Händelsen utanför Trelleborg speglar därav en större förändring i regionen.
Sedan början av 2020-talet har Östersjön blivit en av Europas mest strategiskt viktiga havsområden. Sveriges och Finlands inträde i Nato har ytterligare förstärkt regionens säkerhetspolitiska betydelse. Samtidigt har flera incidenter inträffat i området, så som misstänkta sabotage mot undervattenskablar och gasledningar som Biden amputerat.
Den svenska regimen beskriver insatsen som ett exempel på fungerande samarbete mellan flera aktörer. Kustbevakningen bidrar med maritim kompetens och fartyg. Polisen leder den brottsutredande delen. Nationella insatsstyrkan fungerar som en taktisk resurs när situationen kräver snabb kontroll och hög säkerhetsnivå. Att bordningen kunde genomföras utan våldsam konfrontation lär väl understödja till regimens högmod innan dess kommande fall.
Efter bordningen fortsätter utredningen. Dokument analyseras, besättningen förhörs och internationella kontakter tas för att klarlägga fartygets bakgrund och ägarstruktur. Som om inte detta vore nog så slog den svenska regimen till igen på ett likvärdigt sätt mot Sea Owl, ett 228 meter långt fartyg, vilket skedde 6 dagar senare, en torsdagskväll klockan 20:30 utanför Trelleborg. Motiveringen var den samma som vid det första tillfället varpå befälhavaren Nikolaenko, Gennadii dagen efter klockan 15:55 greps för att därefter anhållas klockan 18:23 samma dag. Inte helt oväntat så häktades vederbörande klockan 13:39 två dagar senare. Detta är en process som lär ta tid, varpå kaptenerna får god tid att boa in sig i sina celler där dom får vänja sig vid den svenska husmanskosten – dock utan den ryska vodkan, Russian Standard.
Den 22 augusti förra året så dömde Stockholms tingsrätt Fabian Sköldhamn för olaga förföljelse av Bianca Wahlgren Ingrosso efter att denne under flera månader kontaktat och förföljt henne.
Domstolen fann det styrkt att han upprepade gånger skickat stora mängder meddelanden, filmer och bilder med hotfullt, kränkande och ibland sexuellt innehåll, varefter han vid ett flertal gånger sökt upp henne rent fysiskt. Gärningarna bedömdes tillsammans utgöra en systematisk kränkning av hennes integritet. Rätten ansåg Bianca Wahlgren Ingrossos berättelse som trovärdig och fann att bevisningen knöt Sköldhamn till kontona och meddelandena. Invändningar om tekniska brister eller missförstånd godtogs inte. Helhetsbilden visade ett eskalerande beteende som orsakat rädsla och otrygghet. Påföljden bestämdes till fem månaders fängelse, samtidigt som den tidigare villkorligt medgivna friheten förverkades. Sköldhamn ska även betala avgift till brottsofferfonden och ersätta delar av rättegångskostnaderna. Hela den 38 sidiga domen går att ta del av via dom nedanstående länkarna som återfinns längst ner av inlägget.
Efter att ha läst hela Bianca utredning på 452 sidor, vars merpart av handlingar går att ta del av via vissa avsnitt av texten, samt längst ner av inlägget, så förstår man vilket helvete som Bianca genomgått då Fabian Sköldhamn tyranniserat henne från den 11 oktober 2024 tills den 22 maj 2025. I nästan åtta månader har Bianca tvingats stå ut med en mentalt störd hospitalpatient och dennes upptåg. Soltani Ramin Fabian är född den 3 november 1986, i Irans huvudstad Teheran. Det var först den 21 juli 2011 som denne tog namnet Fabian Sköldhamn som förekommer under 17 avsnitt i belastningsregistret, varav åtta av dessa avser mindre trafikförseelser.
Här följer en sammanfattning av tre domar som förekommer i Fabian Sköldhamns belastningsregisterutdrag. Den 20 november 2012 så dömde Stockholm tingsrätt Fabian Sköldhamn till fyra månaders fängelse för ofredande samt misshandel vid tre tillfällen. Den 3 oktober 2023 så dömde Svea hovrätt honom till fängelse i ett år och tre månader för misshandel och hot mot tjänsteman för att den 28 maj två år senare ånyo låta sig dömas till fängelse i två månader för hot mot tjänsteman samt åtta fall av förgripelse mot tjänsteman, vars dom avkunnades av ovanstående tingsrätt.
Det råder sålunda ingen tvekan om att Fabian Sköldhamn innehar varenda bokstav i alfabetet, bortsett från I & Q då denne redan den 3 november 2011, på sin 25 års dag belades av city åklagarkammaren i Stockholm med besöksförbud mot Louise Hårleman, vilket inte skulle visa sig var en engångsföreteelse. Den 13 januari 2014 så kom det andra ålagda kontaktförbud som den 10 december förlängdes till den 10 april nästkommande år, vilket avsåg Emma Reuterdahl. Den 3 juni förra året så var det dags igen då Fabian Sköldhamn delgavs om ett års kontaktförbud som innebar ett förbud om att besöka eller på annat sätt ta kontakt, eller förfölja Bianca Ingrosso – en reprimand som han förmodligen inte kommer att följa.
Här nedan så kommer ett litet urval av dom meddelanden som vissa dagar kunde omfattas av över ett hundratal som Bianca Ingrosso tvingats ta del av.
Fabian Sköldhamn skickar en samlagsbild då denne utövar sex med en tjej. Han påstår att Biancas morbror åkt dit för sexköp. Han ger också uttryck för att Bianca som nu är 31 år voro allt för gammal för att skaffa barn. Fabian skriver att han pumpat in anmälningar mot Biancas samt dennes syskon och även dennes mammas och morbröders bolag. Fabian påstår också att han skall väcka enskilt åtal i sex fall för psykisk misshandel. Han kallar Bianca för hora i ett antal chattar. Han skall också se till att Bianca tvingas stänga ner alla sociala medier och flytta från landet. Fabian Sköldhamn påpekar hela tiden om vad Bianca lägger ut. Fabian skickar också ett antal bilder på sig själv i bar överkropp, eller då denna står och sparras mot en boxsäck. Han skriver vidare – du vet att vi vill ligga – Bianca. Sluta teasa med massa stringbilder, låt oss köra på istället. Fabian skriver att han vill hångla upp Bianca mitt på gatan om så krävs, han vill också ge henne en smisk på rumpan för att hon teasade med att vara ute med sin string.
Fabian skriver vidare – jag vill krama dig, hålla om dina höfter, kyssa dig på bröstvårtorna, kyssa dig på halsen, skeda och mycket mer. Han skriver att Bianca måste vara orörd om hon skall vara intressant. Hade han varit en snubbe som inte fick tjejer så skulle denna kanske varit mjukare. Fabian skriver – älskar dig mer än något annat på den här jorden och jag kommer aldrig släppa eller ge upp dig älskade. Aldrig! Hoppas du är positiv till det. Då har du mig resten av livet om du vill. Skulle inte ens titta på någon annan kvinna. Han skriver också – Bianca! Jag såg någon intervju med dig. Om jag skall kunna hålla kvar vid dig och satsa stenhårt vill jag inte att du åker till Ibiza och Saint Tropez i sommar. Kör Palma, landet och Marbella. Ok? Skulle bli krossad om du åker till Ibiza igen med snubbar och där Serben bor. Kan du göra det här för mig? För jag är brutalt kär och har det nog tungt, och skulle du resa dit skulle jag bli krossad. Jag är ärlig med dig så att du förstår. Vi måste ses nu och vi behöver försoningssex Bianca. Det här vi håller på med kommer lösa sig när vi haft sex.
Ovanstående terrornotiser resulterade i att Bianca Ingrosso den 8 maj förra året valde att polisanmäla Fabian Sköldhamn för olaga förföljelser samt olaga hot, vilket av polisen ansågs vara fullbordat. Här nedan så följer ett utdrag av polisens PM, där jag bytt ut polisens förkortningar till vederbörandes riktiga namn.
Sammanfattning av ärendet, vilket görs den 23 maj klockan 11:07, förra året.
Brottstiden är från februari 2024. Eftersom det har eskalerat de senaste månaderna och Fabian Sköldhamn blivit mer hotfull med tiden så har Bianca börjar spara bevis, först från februari 2025. Fabian tror att han och Bianca har en relation sedan ungefär 1,5 år tillbaka. Enligt honom så fick de kontakt på Facebook vid denna tidpunkt. Bianca säger att hon inte har något Facebook-konto. Bianca tror att det är något fake-konto där någon utger sig för att vara henne.
Under hösten har Fabian skrivit och skickat videor där han pratar med Bianca, kommit till olika platser där Bianca har uppehållit sig. Detta har skett dagligen i olika former. Bianca har fått hundratals meddelanden per dag ibland, vissa dagar endast ett tiotal. Fabian växlar mellan att vara kärleksfull och hotfull. Eftersom Bianca är en officiell person som lever på att exponera sig och sina företag så har Fabian full kontroll vad Bianca gör och uppehåller sig.
När Fabian ser att Bianca har kontakt med någon man, följer någon man på sociala medier, eller syns med någon, så blir han arg och anser att hon är otrogen. Då hotar han henne på olika sätt och kräver att hon skall sluta att ha kontakt med den personen. Om så ej sker så skall han förstöra Biancas liv psykiskt och ekonomiskt. På senare tid har han även hotat med våld. Den 3 Maj skickar han ett meddelande om att han ska sparka in hennes dörr. Han gör otaliga anmälningar till ekobrottsmyndigheten och till konsumentverket om att man ska granska hennes bolag och hennes reklammarkeringar i sociala medier. Fabian skickar även grova sexuella hot och ofredanden till henne i både text och videoformat.
Fabian kontrollerar Biancas liv 24 timmar om dygnet och skriver till henne och berättar att han vet när hon går på en efterfest, är på någon restaurang eller bara är hemma. Han kräver att hon ska berätta vad hon gör, om hon är med någon man eller vilka hon umgås med. Om hon inte gör det så ska hemska saker hända henne eller hennes vänner. Många av hennes vänner är också utsatta för hot från Fabian.
Den 18 februari stod Fabian utanför Biancas bostad när hon kom hem. Han hade blommor med sig och gick emot henne och tilltalade henne. Hon svarade inte och gick in i sin bostad. När hon kommit in i bostaden drog hon för gardinerna. Fabian stod kvar utanför i ca 40 minuter och tutade med sin bil. Senare på dagen så skickade Fabian en video till Bianca där han pratade om mötet och undrade varför hon hade dragit för gardinerna.
Fabian har också den 30 mars suttit i entrén till Grand Hotell i 6 timmar och väntat, vilket föregicks av att Bianca hade lagt ut på Instagram att hon var där och fick massage. Fabian tolkade inlägget som att hon talade till honom och att han skulle komma dit. Hon fick hjälp att gå ut bakvägen när hon såg Fabian. Han skickade en video, dagen efter och ifrågasatte varför hon inte ville träffa honom när han nu kommit dit.
Han har sedan skickat flera videor där han står utanför Biancas bostad och säger till henne att komma ner för att träffa honom. Hon har inte varit hemma vid dessa tillfällen, varpå hon dagligen blockat dennes konton, ibland flera gånger på en dag. Då dyker det bara upp nya konton med nya alias. Detta tar många timmar per dag för henne i anspråk. Vid ett tillfälle svarade hon honom, den 4 Maj 2025. Då ber hon honom sluta kontakta henne och säger till honom att de aldrig har haft en relation och att det konto som han hänvisar till på Facebook troligtvis är fake, men detta hejdade ändå inte honom.
Bianca mår väldigt dåligt psykiskt av alla trakasserier och hot. Fabian begränsar hennes liv så pass mycket att hon inte vågar gå ut på kvällarna och ser sig om var hon än är. Hon vågar heller inte umgås med vänner av rädsla för att dessa skall bli ansatta. En dag så dök Fabian bara upp utanför Biancas kontor på Biblioteksgatan 5 och sa till henne ”Jag kommer inte att slå dig men jag är här nu”. För att förstå Biancas lidanden och polisens utredningsförfarande så följer här nedan ytterligare några av polisens PM där de första avhandlar inlämnat bevismaterial.
I samband med förhör med Bianca Ingrosso så lämnade hon in en USB-sticka med material som hon hade sparat. Stickan innehåller en mängd skärmdumpar och videos.
Efter genomgång av materialet så kan man sammanfatta det med att Fabian växlar mellan att vara kärleksfull, vädjande och hotfull och arg. Han verkar tro att han har en relation med Bianca, samtidigt som han emellanåt medger att de inte har träffats. Han följer henne dagligen på sociala medier och har full kontroll på var hon befinner sig. Han kommenterar det hon lägger ut och vilka hon följer på olika plattformar. Han blir väldigt svartsjuk om hon börjar följa någon man som hon inte har följt tidigare. Då anklagar han henne för att vara otrogen. Fabian kräver då att hon genast måste avfölja den personen. Om hon inte gör som han säger så ska hon straffas. Fabian skriver att han kommer att hämnas tills hon inte vill leva längre och att han aldrig kommer att ge upp. Han hotar med att vänner till honom kommer att komma till hennes bostad. Fabian anmäler Bianca för ekonomisk brottslighet till olika myndigheter och till konsumentverket för bristande reklammarkering mm.
Om hon pratar i någon podd eller i någon intervju så tolkar han det som att hon pratar till honom i koder. Eller om hon taggar sig på någon plats så åker han dit eftersom han tolkar det som att hon vill att han ska komma dit. När Fabian är arg på Bianca så pratar han om hämnd, och att han ska förstöra hennes liv och alla hennes vänner och familjs liv. Bianca ska således få lida precis som han anses sig ha fått gjort. Fabian skriver även grova sexuella uttalanden om Bianca och skickar även pornografiska bilder till henne. Han kommer aldrig att sluta, skriver han. Polisen kunde konstatera att efter sortering i materialet så finns det 376 bilder, skärmdumpar på meddelanden från honom och 67 videor där han pratar med henne med bild.
Polisens PM, samtatl med Bianca 2025-05-22 Klockan 12:56
Polisen skriver – träffade Bianca idag och frågade några frågor angående de inlämnade materialet. Skärmdumparna som hon har sparat ligger i kronologisk ordning i det inlämnade materialet. Den första skärmdumpen är från den 19 februari och den senaste är från den 13 Maj. De bilder med svart bakgrund kommer ifrån Instagram och de med vit bakgrund är från Snapchat. Det är endast skärmdumparna från Instagram som inte är daterade. De skärmdumpar som är från Snapchat är daterade. De är sparade samma dag som de är skärmdumpade. Chattar sparas bara 24 timmar på Snapchat innan de försvinner.
På frågan varför det ser ut som Bianca får meddelanden från personer som heter ”Felix Wolfe” eller Bingo” eller ”Bianca fan” så berättar Bianca att mannen som förföljer henne byter namn på sina konton som föreställer vänner till henne. Detta för att hon ska tro att det är vänner som hon skriver med. På frågan om när det var senaste gången som hon sett den misstänkte mannen så säger hon att det var på Grand hotell, då han satt ute i entrén i 6 timmar och väntade på henne. Gången innan var den 18 februari då han var utanför hennes port med blommor. Dom gånger då han skickat videor och sagt att han är utanför hennes bostad har hon inte varit hemma.
Den senaste gången som hon vet att han sökte upp henne fysiskt, som hon känner till, var den 24 April då det var öppningsdag för hennes nya butik på Biblioteksgatan. Då var han där och letade efter henne. Han skrev detta till henne. Hon själv var inte där, ett beslut som hon tog på grund av att han förföljer henne. Vakterna hade reagerat på honom eftersom han var där flera gånger och letade efter henne och betedde sig märkligt.
Polisens PM, nya hot 2025-05-23 Kockan 08:54
Under samtal med Bianca den 22 maj förra året så framkommer det att Fabian har fortsatt skriva intensivt till Bianca, efter förhöret den 15 Maj. Meddelandena har blivit mer hotfulla under den senaste tiden. Han är nu väldigt arg och frustrerad. Bianca blir ombedd att skicka dessa till polisen under dagen. På kvällen Kl. 20:59 skickar Bianca ett sms till sitt målsägandebiträde som vidarefodrar detta till polisen. Det lyder:
”Hej, Fabian stod utanför mitt kontor idag – han gick in i mig och sa ”Jag kommer inte slå dig men jag är här nu” och jag gick bara förbi och ringde mamma och pratade med henne tills jag gick in på en restaurang där mina vänner sitter. Men så ni kan skriva ned i ert protokoll denna händelse och datum ”. Jag skrev till henne att hon skulle ringa 112 om hon känner sig hotad.
Polisens PM, där Fabian sökt upp Bianca rent fysiskt, vilket upprättades den 2 juni 2025 Kockan 15:01
2025-02-18
Fabian kommer till Biancas bostad på Sibyllegatan. Han kom i bil och hade blommor med sig. Satt kvar i ca 40 minuter och tutade i bilen.
Han skickar senare samma dag två videofimer.
2025-02-23 Fabian skickar en bild på sig själv och Sturehof i bakgrunden med texten Är du kvar?. Sedan ett meddelande där han skriver att han åkte till det ställe som hon hade taggat sig på.
2025-03-30
Fabian kommer till Grand Hotell eftersom han sett på Instagram att hon är där och får massage. Bianca lämnar Grand hotell vid ca 12.30 och ser då Fabian i entrén. Hon går då ut bakvägen. Fabian sitter kvar i flera timmar och väntar på att hon ska gå ut genom entrén. Dagen efter skickar han en film där han säger att han trodde att hon ville att han skulle komma dit och att det var därför han åkte dit och satt och väntade.
2025-04-06
Fabian skickar en video där han står utanför hennes port på Sibyllegatan. Han riktar kameran mot hennes fönster i bostad och säger att han tänker vänta tills hon kommer ut. Han skickar 57 meddelanden under den dagen där han säger att han letar efter henne och sitter på Karla Café utanför henne och väntar.
2025-04-26
Caia-butiken på Biblioteksgatan 5 har öppningspremiär. Bianca är inte på plats själv eftersom hon var rädd för att Fabian skulle dyka upp. Hon får efteråt höra från vakterna att de sett Fabian röra sig till och från i butiken under dagen.
2025-05-22
Bianca är på väg från sitt kontor på Biblioteksgatan 29 på kvällen strax innan 21. Hon går från kontoret och vid Peak Performance butiken på Birger Jarlsgatan tar någon henne på axeln bakifrån. Hon vänder sig om och ser att det är Fabian. Han säger: ”Jag ska inte slå dig men jag är här nu”. Hon tar upp telefonen och lossas ringa till en kompis och går därifrån. Fabian skickar flera videor under dagen innan denna händelse där han säger att han vill träffa henne och undrar var de kan ses. Efter händelsen så skickar han meddelanden från kontot som heter Justykort som hänvisar till att de sågs.
I ett förhör som hölls med Bianca den 15 maj så ber förhörsledaren henne att beskriva hur hon känner och upplever situationen.
Bianca säger att hon börjar dra sig undan sina vänner. Hon vågar inte göra saker som hon vet att han reagerar på. Hennes jobb är ju att prata om sitt liv, vilket gör att hon nu begränsar sig. Hon tänker mycket mer på vad hon gör och säger. Män som hon träffar slutar dejta henne för att han trakasserar dem. Detta har påverkat hennes ätstörning som hon lider av. Den har blivit värre än någonsin. Hennes advokatkostnader är sinnessjuka på grund av alla anmälningar som han gör. Det är tidningsrubriker om alla anmälningar som gör att det känns som en häxjakt. Det är det värsta som hon varit med om. Hon har svårt att sova. Hon är ju ganska van att bli förföljd men detta är värre. Hon kan inte fungera i sitt liv längre. Hon och hennes mamma kan knappt prata med varandra längre eftersom det enda som de pratar om är denna man. Det har påverkat deras relation också.
Den 23 maj klockan 14:38 så hålls det först förhöret med stalkern Fabian Sköldhamn där vederbörande skall höras om sitt sjuka beteende avseende olaga förföljelse genom att den 1 augusti 2024 till och med den 22 maj 2025 i Stockholms city samt på andra platser inom Stockholms län där han via upprepade gånger ofreda, sexuellt och hota Bianca.
Ofredandena har bestått i att Fabian utsatt målsäganden för ett stort antal störande kontakter genom att skickat meddelanden och videor på Snapchat och Instagram till Bianca som tvingats ta del av eleändet. Många av meddelandena har haft otrevligt kränkande och hotfullt innehåll. Han har även agerat hänsynslöst genom att vid flera tillfällen söka upp målsäganden där hon befinner sig, utanför bostad, kontor samt även vid flera tillfällen under flera timmar hållit koll på henne utanför bostaden. De sexuella ofredandena har bestått i meddelanden och en video med sexuellt och kränkande innehåll. Olaga hotet har den 3 maj, bestått i meddelande där Fabian hotat att sparka in Biancas dörr, vilket är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för hennes egna säkerhet.
Fabian ombeds berätta om händelsen varpå han berättar följande:
Jag förnekar brott och jag vet inte vad det handlar om. Jag kan bara tillägga att mellan april 2024 till och med oktober 2024 satt jag på anstalt utan tillgång till mobil och dator så jag vet inte vem som har falskt anklagat mig. Det kan man kontrollera med Kriminalvården. Jag vill göra motanmälan för falsk beskyllning på samtliga påstådda gärningarna, inte enbart olaga förföljelsen. Mellan april 2024 till och med oktober 2024 åberopar jag Kriminalvårdens register att jag satt frihetsberövad, då hade jag inte kontakt med omvärlden. Det är angeläget att veta vem som påstår detta. Anledning till varför jag vill veta vem det är, är för att jag har haft en obehaglig stalker och jag vill veta om det är samma person som har gjort denna anmälan mot mig. Jag total förnekar brott. Mellan den tiden som du uppgett kan jag inte ha skickat eller stått utanför någons bostad eftersom jag har suttit på anstalt, där spricker personens utsaga.
Under förhöret så görs tilläget – inte ska ha skett, utan påstått ha skett.
Har du något mer att tillägga efter uppläsning?
Sammantaget förnekar jag brott. Någon har falskt beskyllt mig. 3 påstådda gärningar med aktuella underbrott är inte tillräckligt för att uppfylla rekvisiten för olaga förföljelse. Varför brottsrubriceringen borde vara felaktig. Det krävs enligt praxis 5 fall under längre tid för att uppfylla rekvisiten för olaga förföljelse. Det är rättsvidrigt att fuska med lagstiftningen för att kunna få lagutrymme att genomföra tvångsåtgärder.
Dagen efter – klockan 11:17 så hålls det ånyo ett förhör med den misstänkte Fabian Skölsdhaman där misstankarna utvecklas.
Fabian är misstänkt för ”olaga förföljelse” genom att upprepade gånger sexuellt ofreda och hota målsäganden Bianca Ingrosso från 2024-08-01 till och med 2025-05-22 på olika platser Stockholms län. Ofredandena har bestått i att Fabian utsatt Bianca för ett stort antal störande kontakter genom att skicka meddelanden och videor på Snapchat och Instagram till målsäganden. Många av meddelandena har haft otrevligt, kränkande och hotfullt innehåll. Fabian har även agerat hänsynslöst genom att vid flera tillfällen söka upp Bianca där hon befinner sig, utanför hennes bostad, hennes kontor samt även vid flera olika tillfällen under flera timmar hållit utkik efter henne utanför bostaden. De sexuella ofredandena har bestått av meddelanden och en video med sexuellt och kränkande innehåll. Olaga hotet består av ett meddelande där Fabian hotat att sparka in Biancas dörr, vilket varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person. Detta skedde 2025-05-03.
Fabian informeras om sina rättigheter enligt FUK12 och säger att han inser dem – han delges därefter brottsmisstanken enligt ovan och säger att han förstår misstanken.
Då Fabian ombeds berätta om vad som hänt, svarar han att han inte har några kommentarer utan vidhåller det han sagt i tidigare förhör. Han förnekar brott och vill göra en motanmälan gällande falsk beskyllning. Anledningen till att Bianca anmält honom menar Fabian grundas i att Bianca satt i system att upprätta sena årsredovisningar som han anmält henne för. Hon har ett Instagramkonto som heter ”marla.joo” från vilket hon går in på hans Instagram dagligen och kollar händelser sedan sex månader tillbaka.
Fabian svarar ingen kommentar på frågorna om var han befunnit sig den 22 maj förra året, och vad han har för relation till Bianca, när han började kontakta henne, vilka sociala medier han har, om han använder Snapchat eller Instagram, vad Bianca skrivit till honom, att Bianca blockerat honom på social media, vilken adress Bianca har, hur många gånger han varit utanför hennes bostad, hennes kontor, att han dykt upp med blommor utanför henne, varför han fortsatt kontakta henne efter att hon bett honom sluta, om Bianca uttryckt att hon vill ha kontakt med honom. Då Fabian får se en filmsammanställning av meddelanden och videoklipp som riktats från honom till Bianca förnekar han brott. Det är uppladdade videos så vitt han förstår på någons händelse, inte skickat till någon utan uppladdat i en story. Fabian vill inte kommentera om det är han som laddat upp dem eller inte. Bianca är en influencer med en offentligt Instagramkonto och Snapchat profil som önskar att folk följer och kommenterar hennes inlägg. Hon tjänar pengar ju mer folk tittar och kommenterar. Fabian vill lägga till att han inte har något intresse i den här människan som anmält honom. Vad gäller sekvensen i videoklippet där man ser Fabian välta bord och slå mot en vägg säger Fabian att det är från ett projekt som inte blev av och han vill inte kommentera det ytterligare. Att Bianca nu laddat ner den och skrivit in text i filmen säger Fabian är obehagligt. Fabian säger att han inte ställt sig utanför Bianca Ingrossos byggnad där hon befunnit sig för att agera på det sätt som det påstås i ärendet. Han har aldrig ställt sig utanför vare sig hennes bostad eller arbetsplats med lägger till att han inte vet var hon bor och jobbar. Han tillägger också att han suttit frihetsberövad större delen av 2024 och inte kunnat ta kontakt med omvärlden under denna tid.
På frågor gällande gripandet av Fabian då han stängt fönstret för en polis som legitimerat sig för honom och sedan inte öppnat dörren för poliserna som behövt bryta sig in i lägenheten svarar han att de var civilklädda och att han inte uppfattat att de var poliser. Att han ska ha öppnat ett fönster och stängt, svarar han inga kommentarer på. Varför han satt på en tvättmaskin när Polisen klev in i bostaden med telefonen avstängd svarar han att den telefonen är helt ny och fabriksåterställd och att det han gör hemma med sin telefon vill han inte kommentera. På frågan hur Fabian ställer sig inför brottsmisstanken svarar han att han förnekar brott. Fabian gör anspråk på samtliga beslag, 3st USB minnen, 1st mobiltelefon och 1st dator.
Efter att Fabian fått komma med tillägg vid uppläsning av förhöret, får han komma in med ytterligare tillägg varpå han vill göra nya tillägg och ändringar efter varje ny uppläsning. Förhörsledaren förklarar att förhöret kommer att avslutas och skickas till transkribering och att han kan ta del av det och då komma in med synpunkter. Efter avslutat förhör informerar Fabian att han kan tänkas skriva på ett kontaktförbud.
Den 13 juni klockan 12:20 så hölls ett nästan två timmars långt förhör med Fabian, vilket skedde på häktet i Flemingsberg. Förhöret avhandlade till mestadels om chattkonversationerna vilket till stora delar förnekats.
Den 26 juni så hölls ett nytt förhör på 70 minuter med Fabian, vilket också sker på häktet i Flemingsberg. Förhöret inleds med en begäran från åklagaren i ärendet om att förhörsledaren skall läsa upp att Fabian har förföljt Bianca genom följande brottsliga gärningar. Det händer då mellan 10 oktober 2024 och 22 maj 2025 i Stockholms stad eller på annan okänd plats i Stockholms län.
Förhörsledaren delger en ny gärningsbeskrivning med sexuellt ofredande vid två tillfällen varav den första skedde den 25 februari förra året genom att Fabian har skrivit meddelanden som varit ägnade att kränka Biancas sexuella integritet. Därefter så är det ett sexuellt ofredande den 13 april samma år där Fabian har skickat två stycken filmer med pornografiskt innehåll till Bianca. Gärningen har varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet. Därefter så finns det ett olaga hot den 1 mars, vilket skett via en översänd film som visar då Fabian välter och slår mot möbler och mot en vägg samtidigt som han skriver upprörda meddelanden till Bianca. Hotet var sådant att Bianca kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Den sista punkten avser olaga hot som härrör från den 5 mars samma år, vilket sker genom att Fabian skrivit ett meddelande till Bianca om att han kan slå sönder hennes dörr. Hotet var sådant att Bianca kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet.
Polisens PM angående husrannsakan.
Vi skulle tillsammans med personal från regionala insatsstyrkan genomföra en personell och reel husrannsakan hemma hos misstänkt Fabian Sköldhamn, Boulevarden 22 LGH1108. Vi knackade på men ingen öppnade dörren. Vi trodde inte att någon var hemma och beslöt att lämna loftgången. Fabian öppnar då sitt lägenhetsfönster och en kollega går då tillbaka och berättar att han är från polisen samtidigt som han tar fram sin polislegitimation. Fabian stänger snabbt fönstret och vi uppfattar att han gör det för att vi är från polisen. Insatsstyrkan springer fram och bankar på dörren medans de ropar att de är från polismyndigheten. Insatsstyrkan har stora gula västar som det står polis på och är övrigt klädda i kläder som polisiära insatsstyrkor normaltsätt arbetar i. Fabian väljer ändå att inte öppna dörren och insatsstyrkan tvingas att bryta upp dörren, varpå Fabian grips och förs till Norrmalm. Lägenheten var på två rum och kök. Allt tyder på att Fabian bor själv i lägenheten. De beslag som påträffades var en mobiltelefon som låg i ett köksskåp närmast garderoberna. Mobiltelefonen var igång men fabriksåterställd. En dator med wifi dong stod avstängd på köksbordet. Två usb-stickor påträffades i ett medicinskåp i garderoben närmast köksbänken. Två usb-stickor påträffades i ett kuvert i garderoben närmast ytterdörren. När polispersonal lämnade lägenheten kunde lägenhetsdörren låsas med hjälp utav ett hänglås. Hänglåsnyckeln förvars bland misstänktes tillhörigheter på Norrmalm.
2025-05-26 erhöll Stockholms tingsrätt en skrivelse från advokat Daniela Gamboa Aguayo.
Hej,
Jag är förordnad som offentlig försvarare i rubricerat mål.
På grund av advokatetiska skäl måste jag begära mitt entledigande från uppdraget som offentlig försvarare för Fabian Sköldhamn. För rättens kännedom godtar inte Fabian Sköldhamn den rätten utser utan vill lämna in önskemål om offentlig försvarare. Advokat Daniela Gamboas korta inhopp kostade skattebetalarna 22.734 kronor. Se skrivelsen i sin helhet via nedanstående länk.
Skrivelsens uppkomst är Fabians begäran om byte av försvarare vilket inkom via ett nästintill otydbar skrivelse som mottogs den 27 maj 2025.
Den 4 juni så beslutade högsta domstolen om att inte ompröva Svea Hovrätts beslut från den 30 maj avseende Fabians begäran om omprövning i häktesfrågan, vars beslut landade i att Högsta domstolen inte meddelar prövningstillstånd. Hovrättens avgörande stod därmed fast, vars beslut går att ta del av via nedantående länk
Den 5 juni skriver Fabian ett brev där han hävdar jäv, vilket motiveras med att åklagaren inte bedriver förundersökningen objektivt samtidigt som denne är ett stort fan av målsägande som följer Bianca på dom sociala medierna. Dessa påståenden hjälpte föga då åklagarmyndigheten sex dagar senare fattade beslutet om att kammaråklagaren Maria Hävermark inte är jävig. Hon kan därför fortsätta med att handlägga ärendet. Fabian Sköldhamns skrivelse går att ta del av via nedanstående länk.
Här nedan så återges en kort sammanfattning av den dom som Stockholms tingsrätt avkunnade den 22 augusti förra året. Hela domen går givetvis att ta del av via nedanstående länkar där även hela förundersökningen innehållande ett gediget material publiceras.
Påföljd
Fängelse 5 månader samt att hela den villkorligt medgivna friheten förverkas.
Brottsofferfond
Fabian Sköldhamn ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Fabian Sköldhamn skall också betala tillbaka 26 080 kr av kostnaderna till staten.
När det gäller påföljdsval och straffvärde så skriver tingsrätten att Fabian Sköldhamn förekommer under 17 avsnitt i belastningsregistret. Av en inhämtad utredning med stöd av 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m, framgår att bedömningen är att Fabian Sköldhamn inte led av en allvarlig psykisk störning vid gärningarna, eller vid undersökningen varpå det inte finns skäl för rättspsykiatrisk vård. Fabian Sköldhamn dömdes också av Svea hovrätt den 3 oktober 2023 för misshandel och hot mot tjänsteman till fängelse i ett år och tre månader. Påföljden verkställdes och han blev villkorligt fri den 11 oktober 2024 med en återstående strafftid om 152 dagar. Han dömdes därefter, den 28 maj 2025, av Stockholms tingsrätt för hot mot tjänsteman samt sju fall av förgripelse mot tjänsteman. Påföljden bestämdes då till två månaders fängelse. Domen har inte vunnit laga kraft.
Den 3 juni 2025 meddelades Fabian Sköldhamn ett kontaktförbud mot Bianca Wahlgren Ingrosso, vilket han delgavs samma dag. Fabian Sköldhamn har återfallit i brott snart efter villkorlig frigivning. Detta talar med styrka för att tingsrätten nu bör välja fängelse som påföljd. Det finns inte heller förutsättningar för en vårdpåföljd då vissa av de gärningar som ingår i den olaga förföljelsen har artinslag. Tingsrätten bestämmer därför påföljden till fängelse.
Vid bedömningen av fängelsestraffets längd gör tingsrätten följande överväganden. Utgångspunkten ska vara gärningens straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person (se 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken).
Fabian Sköldhamn ska dömas för att ha skickat ett stort antal meddelanden, filmer och bilder till Bianca Wahlgren Ingrosso under en relativt lång tid. Han har också besökt henne utanför bostaden vid flera tillfällen och gett sken av att han uppfattat att de har en relation. Bianca Wahlgren Ingrosso har beskrivit hur detta gjort att hon fått förändra sina vanor, som att exempelvis inte gå ut själv på kvällarna samt slutar lägga upp uppgifter i sina sociala flöden i realtid av rädsla för att Fabian Sköldhamn ska försöka söka upp henne.
Innehållet i många av de meddelanden Fabian Sköldhamn kommunicerat är handlingsdirigerande, nedvärderande och aggressivt. Om Fabian Sköldhamn och Bianca Wahlgren Ingrosso varit närstående – som Fabian Sköldhamn påstått – närmar sig hans agerande fridskränkningsbrotten. Det är värt att notera att meddelandena – enligt vad Bianca Wahlgren Ingrosso berättat – slutade komma först när Fabian Sköldhamn frihetsberövades. Han har alltså inte själv slutat med sitt agerande och han har också vid flera tillfällen skrivit till Bianca Wahlgren Ingrosso att han inte kommer att sluta kontakta henne, vilket Bianca Wahlgren Ingrosso också framhållit som ett skäl till att hon polisanmälde honom. Det är enligt tingsrättens uppfattning klarlagt att Fabian Sköldhamns agerande hade en stor påverkan på Bianca Wahlgren Ingrossos mående och på hennes förutsättningar att verka i sitt yrke.
Fabian Sköldhamn har genom sin försvarare framhållit att Bianca Wahlgren Ingrosso, som är en offentlig person, måste ha en högre tolerans för oönskade kontakter eftersom hon bjuder in personer att följa henne via sociala media. Även om det skulle kunna sägas gälla för enstaka yttranden har ett sådant resonemang ingen bäring på den typ av förföljelse som det här är fråga om. Även om de enskilda gärningarna rubriceras som relativt ringa brottslighet är den olaga förföljelse som Fabian Sköldhamn nu ska dömas för ett allvarligt brott. Enligt tingsrättens uppfattning understiger straffvärdet inte sex månaders fängelse.
Häktning
Åklagaren har begärt att Fabian Sköldhamn ska vara fortsatt häktad på grund av risk för fortsatt brottslighet. Fabian Sköldhamn har motsatt sig fortsatt häktning. Han har uppgett att han nu har ett kontaktförbud som han kommer att respektera samt att häktning under alla förhållanden inte är proportionerligt, samt att man i den proportionalitetsbedömningen inte kan beakta eventuellt förverkande av tidigare medgiven villkorlig frihet.
Tingsrätten konstaterar att Fabian Sköldhamn nu döms mot sitt nekande för ett brott som till sin karaktär innebär en pågående förföljelse med ett flertal olika inslag. Den brottsliga gärningen inleddes kort efter villkorlig frigivning och avslutades först när Fabian Sköldhamn frihetsberövades. Risken för fortsatt brottslighet torde vara mycket tydlig och den omständigheten att Fabian Sköldhamn nu har ett kontaktförbud förändrar inte den bedömningen.
Det finns inget hinder mot att vid proportionalitetsbedömningen beakta även att tingsrätten nu förverkar villkorligt medgiven frihet. En fortsatt häktning är sammantaget inte oproportionerlig. Fabian Sköldhamn ska därför vara fortsatt häktad, dock inte längre än att han skulle friges villkorligt.
När det gäller storleken på Fabian Sköldhamn ansvar att stå för rättegångskostnaderna så resonerar rätten följande. Av det ekonomiska underlag tingsrätten inhämtat från Skatteverket framgår att Fabian Sköldhamn under året har haft inkomster strax över 100 000 kr. Eftersom han också uppgett sig ha vissa skulder och då han är fortsatt frihetsberövad bör hans återbetalningsskyldighet dock begränsas till tio procent av kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.
Vilma Andersson – ett fall som blottlägger systemets gränser
En kvinna försvinner efter ett vanligt besök vid pendeltågsstationen. Tre dagar senare grips en misstänkt i skogen, i direkt anslutning till hennes kropp. Utredningen pekar snabbt mot ett brutalt mord – och mot gärningspersonen Vilma Andersson som sedan tidigare varit föremål för rättsväsendets ingripanden då denne verkade under namnet John Robin Säbb Hjerth och betraktade sig själv som en man, vilket han gjorde innan han konverterade till att vara transsexuell. Förundersökningen och dom tidigare domarna i ärendet går att ta del av i sin helhet i slutet av inlägget. Det skall dock poängteras att Vilma Andersson ingalunda genomgått något könsbyte utan endast nyttjat Ulf Kristerssons könsidentitetsvansinne, vilket inneburit lättnader i att byta namn och juridiskt kön. Kontentan av de hela är att en transsexuell man med kvinnonamn styckmördat My Törnblom som med all säkerhet såg sig själv som en äkta kvinnsperson.
Ett försvinnande som snabbt väckte oro
Under natten till annandagen förra året så försvinner 25-årig My Törnblom efter att ha setts i närheten av Rönninge pendeltågsstation i Salems kommun. När polisen initialt ej visat något intresse för fallet trots påtryckning från anhöriga så tvingades föräldrarna själva ge sig ut för att leta efter sin familjemedlem. Cirka 500 meter från pendeltågsstationen påträffas sladdspår och flera föremål, så som buntband, hammare och kvinnans hörlurar, vilket då väckte polisens intresse. Till en början rubriceras insatsen som räddningstjänst, men allteftersom timmarna fortskred så växer misstanken om att något allvarligare inträffat, varefter en omfattande sökinsats inleddes. Polishelikoptrar cirkulerar över skogsområden, elljusspår och sjöar. Drönare, fyrhjulingar och patruller söker systematiskt i terrängen.
Anförvanternas fynd blev avgörande för kriminalteknikerna som säkrade spår, varpå Nationellt forensiskt centrum genomför en snabbanalys av DNA. Resultatet leder polisen till en identifierad misstänkt person som sedan tidigare var känd av rättsväsendet – nämligen som Ekeröpedofilen.
En omfattande spaningsinsats på drygt tio timmar resulterade i att den misstänkte Vilma Andersson anhålls i sin frånvaro klockan 10:36 den 27 december förra året, varpå han greps klockan 21:22 samma kväll, vilket skedde vid ett skogsområde flera mil från Rönninge i nära anslutning till kvinnans kropp. Detta ledde till att brottsrubriceringen omedelbart ändrades till mord, speciellt med tanke på att kvinnan misstänks ha blivit styckad, och att den misstänkte ska ha gripits medan han hanterade kvarlevor som han höll på att gräva ner. Denna omständighet resulterade i att gärningspersonen oförmedlat erkände delaktighet i brottet. Händelserna ledde till att en fastighet vid ett villaområde i Södertälje spärrades av där kriminaltekniker undersöker en byggnad på Tärnstigen 2 i Vikberg, vilket resulterade i fynd där ytterligare kroppsdelar uppges ha påträffats i en frys. Denna fyndplats ligger cirka 15 kilometers körväg från den plats i Rönninge där My Törnblom försvann. Den genomsökta stugan, vilket Vilma Andersson ej står skriven på, vållade i en tillkommande misstanke om grovt gravfridsbrott – ett brott som ofta betraktas som en försvårande omständighet vid mord.
På adressen finns tre hus som ägs av en Mats som förövrigt inte äro misstänkt för brott. På platsen finns även en verksamhet, Viksbergstugan Bed & Breakfast vars verksamhet torde hava svårt att fortskrida – i vart fall för en tid – så vida Mats inte nyttjar tillfället i akt till att låta vetgiriga rundvandra in i frysen. Mats bor i det större huset, och det skall väl tilläggas att det inte är Viksbergstugans frys som nyttjats till förvaring, utan den mindre ruffiga undantagsstugan som teknikerna fattade intresse för.
Häktning och fortsatt process
Den 30 december 2025 beslutar Södertälje tingsrätt att häkta transan Vilma Andersson på den högre misstankegraden, sannolika skäl, för mord och grovt gravfridsbrott. Åtalet skulle då vid häktestillfället väckas senast klockan 11:00 den 27 januari 2026, vilket så ej skedde. Utredningen kommer sålunda att pågå i månader, men redan nu så framträder bilden av ett fall som inte bara handlar om ett enskilt brott, utan om hur samhället hanterar individer med dokumenterat hög risk för återfall i grovt våld, som exempelvis psykiskt sjuka personer som borde vara inlåsta på institutioner istället för att frotteras bland ansenligt folk.
Jag minns 80-talet där mindre tillräkneliga personer låstes in på mentalsjukhuset i Mellringe, vilket var beläget cirka 4 kilometer nordväst om de centrala Örebro. Marken för sjukhuset köptes upp på 50-talet av Örebro stad med syfte om att täcka behovet av mentalvård i Örebro län. Det var ett av de sista större mentalsjukhusen som byggdes i Sverige efter andra världskriget inom den klassiska mentalsjukvården. Anläggningen invigdes hösten 1963 och hade då 24 vårdavdelningar med ungefär 30 patienter vardera, plus en avdelning med 27 vårdplatser, vilket ger ungefärliga 700–720 patientplatser då anläggningen uppnår sin fulla kapacitet. Jag har inte hittat något exakt datum för när mentalsjukhuset stängdes, men verksamheten avvecklades stegvis under omstruktureringen av psykiatrin på 1990-talet. Konkreta milstolpar visar att Mellringe Center invigdes 1993 och att Länskliniken Eken för sluten psykiatrisk vård invigdes 1994, vilket visar att den slutna psykiatriska vården flyttades bort från Mellringe omkring 1993–1994. Mellringe var ju inte den enda institution som stängde utan det var ett flertal anläggningar som tillslöts under 80 och 90-talet. Behovet av mentalvård flyttade således ut på gatan, vilket stärker min övertygelse om att samtliga av våra ledare icke äro tillräkneliga varpå dessa skulle omyndighetsförklaras och institutionsplaceras.
En gärningsperson med känd historik
Den person som nu sitter häktad är sedan tidigare dömd för försök till människorov och grovt barnpornografibrott. I det tidigare fallet försökte gärningspersonen under dagtid kidnappa ett tioårigt barn i ett villaområde. Offret lyckades dock av en ren tillfällighet att fly. Utredningen i det målet visade på omfattande planering, inköp av hjälpmedel och ett mycket stort innehav av övergreppsmaterial mot barn.
Rättspsykiatrisk bedömning beskrev Vilma Andersson med antisociala drag och prokriminella attityder. Att samma person nu misstänks för ett fullbordat mord väcker frågor om eskalation, riskbedömningar och samhällets möjligheter att förebygga återfall i extremt allvarlig brottslighet.
Ett annat störningsmoment för oss normalt funtade personer som innehar ett större förstånd än statsministern Ulf Kristersson och dennes perversa anhang är de tvång som rättsväsendet nu står inför då mördaren nu skall behandlas som kvinna trotts att denne innehar ett manligt genus. Vansinnet med könsförvirringspropagandan bara fortsätter – inte nog med att man kan byta juridiskt kön innan man kan gå på systemet. Nu planerar tideregeringen för en lagstiftning där man inte får säga åt en person som tror sig vara födda i fel kön att vederbörande inte alls är det – man får alltså inte ägna sig år ”omvändelseterapi” och förklara att detta är en vanföreställning. Sanningen är att du är det kön du är född till – om man nu råkar påpekar detta i framtiden så kommer man att kunna straffas för psykiskt våld, vilket nu är ute på lagrådsremiss. Vår fantastiska Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att dom kommer att gå vidare med ett sådant förslag som förbjuder så kallad omvändelseterapi – alltså om du vill omvända en psykisk sjuk person till att bli frisk och bli kvitt sina vanföreställningar så gör du dig skyldig till ett brott.
Om nu mannen Vilma Andersson döms som en kvinna så hamnar denne våldsbenägna transvestit på en kvinnoanstalt, vilket kanske gör vissa kvinnor lyriska medans andra känner fruktan, vilket resulterar i att det inte längre är säkert att vara kvinna på en kvinnoanstalt. Vilma Andersson har vid ett flertal tillfällen bytt namn. När Vilma Andersson 2019-11-18 av Solna tingsrätt dömdes till 28 månaders fängelse för försök till människorov på ovannämnda tioåriga flickan så hette denne John Robin Säbb Hjerth, där tilltalsnamnet var Robin varpå denne klassades som maskulin. Denna händelse resulterade i att Robin omnämndes som Ekeröpedofilen, vilket av förståeliga skäl blev väldigt uppmärksammat. Regimen har avtackat Robin för sina gärningar genom att ge denne en skyddad identitet, men dom uppgifterna som jag lyckats hitta är att han tidigare jobbat på COOP och Cirkle K i Ekerö. Robin och dennes bror skall enligt Svensk befolkningsbok 2000 vara utrikesfödda.
Enligt uppgifter som cirkulerat i anslutning till ärendet så ska Robin innehaft en problematisk uppväxt. Det har påståtts att Robin redan under lågstadiet ansågs som udda med följden om att han utsattes för mobbning – speciellt av sin äldre bror Alexander, vilket ska ha påverkat den psykiska hälsan negativt. Det finns även uppgifter om att Robin skall ha utsatt tjejer för obehag och fara under hela sitt liv, vilket kan bero på genetiken där han avlats fram av föräldrar som ansetts ha varit lite kufiska. Pappa Stefan bodde på Färingsö innan denna avled 2023, och mamman Carina skall enligt uppgift vara boende på ett demensboende i Bromma. Familjen skall enligt sägen ha varit ökända i Ekerö. Robin sägs ha läst teknikprogrammet, men han har dock inte tagit studierna speciellt seriöst vilket lett till dåliga betyg, varefter Robins dröm om att bliva pilot gick om intet.
Utdrag av domen från Solna Tingsrätt
Måndagen den 18 november 2019 så dömde Solna Tingsrätt John Robin Säbb Hjerth, 19991128-7937, nu mera Vilma Andersson till 28 månaders fängelse för försök till människorov på en tio årig flicka. Robin dömdes också till att betala 38.750 kronor i skadestånd, vilket jag anser vara allt för lågt. I domen, som i vissa delar återges här nedan, så går det att läsa att Robin Säbb Hjerth har försökt att bemäktiga sig och föra bort Sekretess A, som då var 10 år, med uppsåt att skada henne till liv eller hälsa, genom att ta tag i Sekretess A och tvinga in henne i sin bil. Härvid har Robin Säbb Hjerth bakifrån tagit ett grepp med sina händer om Sekretess A:s midja, dragit henne mot bilen och därefter puttat in henne i baksätet på bilen och stängt dörren. Försöket har avbrutits genom att Sekretess A, efter att Robin Säbb Hjerth satt sig på förarplatsen för att köra iväg, lyckats ta sig ut genom en av dörrarna i baksätet. Det hände den 26 juni 2019 på Mälarvyn i Ekerö. Robin har, i anslutning till denna åtalspunkten motsatt sig ansvar för försök till människorov under anförande av att han inte haft uppsåt att skada målsäganden till liv eller hälsa, men godtagit ansvar för försök till olaga frihetsberövande.
Robin har även gjort sig skyldig till grovt barnpornografibrott då denne innehaft 42 584 barnpornografiska bilder, varav 6 114 grova bilder, samt 8 barnpornografiska filmer, varav 2 grova filmer. Solna tingsrätt ansåg att brottet bör bedömas som grovt eftersom det innehafts en särskilt stor mängd bilder där barnen är särskilt unga då de utsatts för våld, tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt, vilket han erkänt att denne innehaft. Robin har således godtagit ansvar för barnpornografibrott, men gjort gällande att brottet inte ska bedömas som grovt. Robin hade därtill 13 unika bilder på döda och nakna kvinnokroppar från obduktionsrum på sin dator. Han hade även skärmavbilder från två artiklar från Aftonbladet; den ena med rubriken ”Man sprutar hudkräm på kvinnor – jagas av polisen” och den andra med rubriken ”Man begärs häktad för en 24 år gammal våldtäkt, samt överföll 8-årig flicka – ska ha hittats via ett släkt-dna”.
Via webbläsaren Google Chrome framgår att sökningar gjorts på bl.a. följande sökord: ”ekerö kidnappning ung flicka” och ”kidnappning ekerö flashback”. Användaren har även den 15 juli 2019 besökt en webbsida med rubriken ”Sjuhärad: Äldre man döms till fängelse för våldtäkt mot barn”. Samt även ”göra någon medvetslös”, ”Rape Drug”, ”våldtäktsdos rohypnol”, ”kloroform”, ”GHB”, ”hur våldtar man”, ”autopsy girl”, ”naked dead”, ”dead nude girl pussy” och ”autopsy close up pussy”.
Inledande om händelsen beträffande försöket till människorov viket hände den 26 juni 2019.
Av utredningen är inledningsvis följande klarlagt. Målsäganden, 10 år gammal, var den 26 juni 2019 cirka kl. 15.20 på väg hem från en fritidsaktivitet på Träkvistavallen tillsammans med sin lillasyster, 8 år. Målsäganden gick en bit framför lillasystern. Målsäganden gick in på gatan Mälarvyn, gick över ett övergångsställe och fortsatte gå längs den vänstra sidan av Mälarvyn när en mörkblå bil (Saab 9-3 Combi Aero) stannade bakom henne. Ur bilen klev en mörkklädd man – som senare visade sig vara Robin Säbb Hjerth – iförd en svart mask med hål för ögonen. Robin Säbb Hjerth tog tag i målsäganden och tvingade in henne i bilens baksäte. Baksätets ryggstöd var fällda så att baksätet och bagageutrymmet utgjorde en gemensam yta. Robin Säbb Hjerth satte sig sedan på förarplatsen. I samband med detta svängde en annan bil in på Mälarvyn och stannade till bakom Robin Säbb Hjerths bil. Föraren i den bilen var Anne-Marie Lindegren. Bakdörrarna på Robin Säbb Hjerths bil var olåsta och målsäganden lyckades ta sig ut genom en av dem. Målsäganden sprang fram till Anne-Marie Lindegren och förklarade vad hon precis hade varit med om. Lillasystern, som under händelseförloppet hade gömt sig bakom ett elhus i närheten, kom fram när målsäganden pratade med Anne-Marie Lindegren. Robin Säbb Hjerth startade sin bil och körde i väg. Anne-Marie Lindegren skjutsade hem flickorna. Flickornas pappa ringde till polisen för att anmäla det som hänt.
En vecka före försöket till människorovet – det vill säga den 19 juni 2019 kl. 10.59 så köpte Robin buntband, 300 millimeters, och silvertejp på Clas Ohlson i Bromma Blocks. Samma dag kl. 12.08 köpte han en s.k. ghoulmask på Butterick’s. En ghoulmask är en huva med svart nät för ansiktet. Tiden efter försöket till människorovet – dvs. den 27 juni 2019 kl. 11.35 så köpte Robin ”solfilm supermörk” och ”dekorstripe” på Biltema Botkyrka. Samma dag kl. 19.23 köpte han bl.a. ”solfilm supermörk”, ”dekorstripe” och ”bakljusfärg svart” på Biltema i Veddesta. Av bilder från Biltema i Veddestas övervakningskameror från kl. 18.54 syns bl.a. att Robin Säbb Hjerths bil har solfilm på bilens bakre bilrutor.
Flickan har sammanfattningsvis berättat följande. Hon passerade ett övergångsställe på Sanduddsvägen, svängde in på Mälarvyn och passerade ytterligare ett övergångsställe. Hon fortsatte sedan att gå på den vänstra sidan av Mälarvyn. I samband med detta vände hon sig om för att titta hur långt bakom henne lillasystern gick, varvid hon noterade en mörkblå bil av äldre modell. Hon reflekterade inte särskilt över den blå bilen; hon tänkte att det var någon som bodde i området. Hon fortsatte att gå längs Mälarvyn när hon plötsligt kände att någon bakifrån tog tag runt hennes midja och drog henne bakåt. Hon försökte att streta emot och hon minns att hon sa ”sluta”. Den för henne okände mannen puttade in henne i baksätet på bilen genom den vänstra bakdörren som stod öppen. Sätena i baksätet var nedfällda och hon landande på det vänstra och mittersta sätet. Underlaget kändes strävt. Hon försökte att sparka mot mannen i syfte att få honom att släppa henne. Den okände mannen stängde bildörren om henne och gick och satte sig i förarsätet. Hon tittade sig runt i bilen och noterade att bilen inte var låst. Hon förstod att bildörren var olåst eftersom den svarta cylinderformade ”pluppen” var uppe; om ”pluppen” är nedtryckt är bildörren låst och om den är uppe är bildörren olåst. När hon såg att den högra bakdörren på bilen var olåst tog hon sig mot den dörren, varefter hon öppnade den och hoppade ut på gatan. Hon sträckte sig därefter in i bilen och tog sin väska som hon hade tappat när den okände mannen puttade in henne i bilen. Hon minns inte om hon stängde bakdörren efter sig.
I samband med detta körde en annan bil in på Mälarvyn. Hon sprang fram till den bilen och knackade på rutan och förklarade för kvinnan som satt i bilen att en okänd man hade försökt putta in henne i sin bil. Mannen körde samtidigt iväg. Han fortsatte att köra in på Mälarvyn som är en återvändsgränd, men hon såg inte om bilen kom tillbaka. Lillasystern gömde sig under händelseförloppet bakom ett elhus i närheten och kom fram när hon pratade med kvinnan. Kvinnan körde hem henne och lillasystern. Deras pappa var hemma och pratade med dem och kvinnan om vad som hade hänt. Deras pappa ringde till polisen som senare kom till platsen.
Mannen i den mörkblå bilen bar vid tillfället en mask – en svart luva i tyg – över huvudet med hål för ögonen. Masken såg ”hemmagjord ut” eftersom hålen som var klippta för ögonen var ”hackiga”. Mannen sa ingenting till henne under händelseförloppet.
Robin har sammanfattningsvis berättat följande. Under perioden kring den 26 juni 2019 mådde han dåligt och hade gjort det under en längre tid. Han hade det jobbigt hemma och upplevde att familjen inte fick stöd och hjälp av samhället. Den 19 juni 2019 hade han tankar på att göra något dumt; han planerade dock inte något speciellt. Han köpte en mask på Buttericks. Han tänkte att masken skulle hjälpa honom att bli av den frustration som han bar inom sig; han tänkte på allt mellan rån och misshandel. Inköpet av masken gjorde att han mådde ännu sämre. Han tog hem masken och klippte hål för ögonen och la den därefter i handskfacket i bilen. Det andra köpet – buntband och silvertejp – som han gjorde den 19 juni 2019 var inte relaterat till att hans mående och frustration eller till händelsen den 26 juni 2019. Buntbanden och silvertejpen var för hemmabruk och har legat hemma sedan inköpet. Buntbanden har han använt för att laga olika delar på bilen bl.a. under fronten.
Han sov dåligt natten till den 26 juni 2019. Han mådde dåligt när han vaknade och körde i väg med bilen tidigt på morgonen. Han var ute och körde runt hela dagen. Baksätena var nedfällda eftersom han städade bilen innan han åkte iväg och glömde att fälla upp dem. Han lagade bilens bensinslang eftersom den läckte. Han minns att han tankade bilen under dagen. Han var tvungen att tanka eftersom han körde runt och bensinslangen läckte. Han mådde dåligt och ”hade tankar” men han minns inte vad för tankar. Han körde ut till Ekerö på eftermiddagen. Han såg målsäganden på den aktuella platsen; han tänkte inte på om målsäganden var en tjej eller en kille. Han körde in bakom målsäganden och stannade bilen mitt i körbanan bara några meter bakom henne. Han stängde av motorn, drog på sig masken, och öppnade bakdörren. Han tog med sig bilnyckeln. Han tog tag i målsäganden bakifrån och tog in henne i bilen genom bakdörren. Han tror att han tog tag runt hennes midja. Han använde inget våld. Han minns inte om målsäganden stretade emot. Han stängde dörren om målsäganden. Han minns inte att han knuffade in henne i bilen eller att hon sparkade mot honom. Hon sa sluta. Han minns att hennes ben var utanför bilen och han tror att han gjorde något för att få in dem.
Han kände stor frustration och ilska inom sig den aktuella dagen. Av misstag tog han ut sin ilska och frustration på någon annan. Händelsen var ett dåligt infall; som ett rop på hjälp. Han inte tänkte klart. Han hade inte planerat händelsen. Han vet inte varför han tog in målsäganden i bilen. När målsäganden var i bilen och han hade satt sig på förarplatsen kom dock verkligheten ikapp honom och han insåg att han inte skulle kunna göra något mot henne. Han ångrade sig, blev rädd och ville bara därifrån. Han tittade bakåt och såg att flickan tog sig ut genom bildörren som var upplåst. Han ville inte dra eller slita ut målsäganden ur bilen. Han uppskattar att det tog fem eller sex sekunder från att han puttade in målsäganden i bilen till dess hon tog sig ut.
Han hade medvetet inte låst bilen. Bilen har centrallås. Om hon inte hade fått upp bildörren hade han sett till att hon fick upp den och kom ut. Han pratade inte med henne för att hon inte senare skulle känna igen hans röst. När målsäganden hade tagit sig ut ur bilen såg han att den ena bakdörren stod vidöppen. Eftersom han stod illa till med bilen bestämde han sig för att gasa på. Bildörren stängdes då i farten. Han fortsatte att köra Mälarvyn fram och när han kom till vändplatsen chansade han och fortsatte köra på gångbanan. Han kom till slut ut på den stora vägen och körde raka vägen hem.
Påföljd
Robin Säbb Hjerth döms alltså för försök till människorov och grovt barnpornografibrott. Han ska ges en påföljd för detta. Robin Säbb Hjerth är 19 år. Han förekommer i ett avsnitt i belastningsregistret, avseende en fordonsrelaterad ordningsbot.
Tingsrätten bedömer att det samlade straffvärdet för Robin Säbb Hjerths brottslighet är fängelse i tre år och sex månader. Vad avser människorovsgärningen har då beaktats att det rör sig om ett försöksbrott, men också att brottet har riktats mot ett barn och innefattat en risk för mycket allvarliga följder.
Vid straffmätningen ska Robin Säbb Hjerths ungdom beaktas. Efter att detta skett kvarstår ett straffvärde på fängelse i två år och fyra månader. Med ett sådant straffmätningsvärde är det uteslutet att döma Robin Säbb Hjerth till någon annan påföljd än fängelse. Robin Säbb Hjerth ska således dömas till fängelse i två år och fyra månader.
Johon Robin Säbb Hjerths rådande alias Wilma Andersson förpassades till anstalten Kristianstad där denne hotande upp en plit, vilket resulterade i en dom där vederbörande den 7 juni 2021 dömdes till 21 dagars fängelse, vars delar ur dom återges här nedan. Jag noterar att den senaste domen omnämner John Robin Säbb Hjerth som John Robin Andersson – idioten har således på 18 månader och 20 dagar hunnit byta namn. Personligen så borde denne stoppats från möjligheten till namnbyte för att istället enbart kallas för idiot, vilket lämpar en transa likt honom.
Målsägaren Cecilia Ahlman Nöbbelin arbetar som enhetschef på anstalten i Kristianstad och är beslutsfattare för de intagna, däribland Robin Andersson, vilket hon hade haft dispyter där de inte var överens i vissa frågor. Robin Andersson hade varit arg på henne i några månader. Hon fick reda påhotet genom Herbert Jonsson som arbetade som svetslärare. Han beskrev att Robin Andersson var märkbart arg och irriterad och inte visste att läraren var i rummet just då. Svetsläraren berättade för henne om hotet direkt när det hade hänt, vilket hon upplevde som obehagligt. Så pass väl som hon kände Robin Andersson så tror hon att han menade allvar och han var så pass specifik i hotet att hon bedömde det som trovärdigt. Robin Andersson säger att denne inte hade något otalt med Cecilia Ahlman Nöbbelin personligen.
När det gäller påföljden så menar tingsrätten att Robin Andersson nu döms för brott som begåtts under tiden han avtjänade tidigare nämnt fängelsestraff. Straffvärdet motsvarar, för en vuxen person, fängelse i en månad. Hot mot tjänsteman är brott av en sådan art att det föreligger en stark presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Därtill kommer att Robin Andersson återfallit i brott under pågående verkställighet av ett fängelsestraff. Sammantaget menar tingsrätten att någon annan påföljd än fängelse är utesluten. Straffets längd ska med hänsyn till Robin Anderssons ålder bestämmas till 21 dagar.
Ovanstående fall kommer i framtiden att vara hårt censurerade. Regimen vill nämligen tysta skribenter genom att skärpa minimistraffet för grovt förtal från böter till fängelse. Detta framgår av en lagrådsremiss som lämnades in vecka tre. Därmed kan exempelvis privatpersoner som varnar för pedofiler och kvinnor som berättar om de män som våldtagit dem straffas hårdare än i dag. Regimen menar således att dagens minimistraff om böter inte står i proportion till den integritetskränkning som ett grovt förtal kan innebär. Det kommer följaktligen i lagens mening att vara integritetskränkande om ett brottsoffer utpekar den skyldige såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta gärningspersonen för andras missaktning, vilket alltså i framtiden kommer att leda till att brottsoffret kommer till att hamna bakom lås och bom – i vart fall om brottet anses vara grovt, vars kriterium inte äro svårt att uppnå.
När regeringen nu skärper påföljden för grovt förtal, så kan det även komma att leda till att fler journalister hamnar i fängelse för sina publiceringar. Och det har sedan tidigare påpekats att journalister i högre grad väljer att självcensurera sig i sina artiklar, för att genom detta förfarande inte stöta sig med regimen, vars förändring väcker vissa reaktioner. Anledningen är ett antal uppmärksammade förtalsmål de senaste åren, där de fällande domarna många gånger kritiserats – bland annat i ett mål från 2023, då en man i 50-årsåldern, bosatt i Stockholm, åtalades för grovt förtal sedan han i en Facebookgrupp varnat allmänheten för den dömde Ekeröpedofilen ”Vilma” Andersson. Han dömdes till böter för förtal av normalgraden, men med regeringens nya lag hade han alltså riskerat fängelse. Justitieminister Gunnar Strömmer uttryckte under en pressträff att brottslingar ska sitta inne, så att skötsamma människor vågar vara ute – att missakta är således allvarligare än att bli utsatt för ett grovt brott, så man får väl hoppas att man inte hamnar i buren för detta lilla inlägg.
Två bolag döms till miljonböter och skadestånd efter Gröna Lund-olyckan
Söndagen den 25 juni 2023 förändrades en vanlig sommardag på Gröna Lund till en tragedi som skakade hela Sverige. Berg- och dalbanan Jetline, en av parkens mest ikoniska attraktioner, förvandlades på några sekunder till en dödsfälla, vilket resulterade i en utredning som varade i 536 dagar innehållande 1.825 sidor som i sin helhet exklusive dom går att ta del av längst ner av inlägget.
Solen skiner från en klarblå himmel över Djurgården. Stockholm är sommarvarmt, nästan overkligt vackert. På Gröna Lund ringlar köerna mellan karusellerna. Barn springer med sockervadd. Musik hörs från scenen och längst bort reser sig Jetline – den blåa berg- och dalbanan som i decennier varit en symbol för nöjesparken. Klockan 11.36 rullar det så kallade E-tåget ut där elva personer sitter fastspända. En minut senare är den 35-åriga kvinnan Nadja Laurila död då denne slungades ur vagnen och föll tolv meter mot marken. Hon avled av sina skador, samtidigt som ett flertal andra passagerare led svåra skador – några med livshotande skador. Nadja Laurila är där med sin syster Tanja och dennes dotter Melina som bara var tio år gammal. Med på tåget var också familjerna Elmegard, Körstig och Nordin samt vännen Molly Härner. Det var en familjedag som var tänkt att vara ett vanligt nöjesparksbesök med fina minnen som slutar i en tragedi.
Nu har Stockholms tingsrätt meddelat en dom på 98 sidor vilket är en av de mest omfattande rättsliga prövningarna av säkerheten inom svensk tivoliverksamhet. Två bolag döms till företagsböter på sammanlagt 6,5 miljoner kronor samtidigt som dessa ska betala skadestånd till flera av de drabbade. Ett tredje bolag friades helt.
Olycksdagen: ”Allt skakade och människor flög”
Jetline hade funnits på Gröna Lund sedan 1988. Attraktionen var byggd av den tyska tillverkaren Zierer och var länge en av parkens största publikmagneter – men den här dagen gick något fruktansvärt fel. När tåget passerade en svacka efter en brant kurva började underredet skrapa mot rälsen. Sekunden senare lossnade delar av den främre hjulenheten varpå tåget slog kraftigt i rälsen och tvärnitade. Detta resulterade i att passagerarna kastades framåt med en enorm kraft mot säkerhetsbyglarna som vek sig av påfrestningen. Någonstans i konstruktionen, under vagnen längst fram, finns en metallarm – en bärarm som ska hålla tåget på rälsen. Den utgjorde en av de mest fundamentala säkerhetsdelarna som brast vilket ledde till att tre byglar böjde sig så mycket att tre personer föll ur sina vagnar. Paniken var total – människor skriker och någon ropar efter hjälp, vilket spelade föga någon roll för Nadja Laurila som då redan var död. Två andra personer, Karin och Mikael Elmegard, ligger svårt skadade efter att ha fallit från sex till åtta meters höjd, medan andra är fast i vagnarna, svårt skadade, blodiga och chockade över vad som hänt.
Nadja Laurila – kvinnan som aldrig kom hem
Nadja Laurila satt i vagn fem, bredvid sin systerdotter Melina när tåget i en lutande kurva slog i rälsen klockan 11:37, vilket resulterade i att Nadja tillsammans med två andra slungades ut. Tingsrätten beskriver hur hennes säkerhetsbygel efter olyckan stod helt uppfälld. Rättsintyget visade att Nadjas skador var omfattande och typiska för fall från hög höjd så som kraftigt trubbigt våld, multipla skador med omedelbar död som följd. Nadjas syster Tanja överlevde – men förlorade sin syster mitt framför ögonen. Melina, som bara var tio år gammal, satt bredvid när Nadja föll mot sin död. Olyckan blev en nationell chock. Jetline stängdes omedelbart och har sedan dess aldrig öppnat igen.
Dom som överlevde drabbades av livshotande skador med lång återhämtning som följd
Karin Elmegard föll ur tåget från cirka sex meters höjd och ådrog sig frakturer i näsa, käke, revben, lårben, handled och skulderblad samt inre skador. Hon fick även blodproppar i lungorna. Domstolen konstaterar att skadorna varit livshotande och kan ge framtida men.
Mattias Nordin drabbades av svåra inre slitskador då denne kastades mot säkerhetsbygeln och fick slitskador i tarm och lunga. Han satt fast i vagnen i nästan en timme innan räddningstjänsten kunde evakuera honom.
Systern, Tanja Laurila blev svårt skadad samtidigt som hon drabbades av evig sorg. Tanja fick slitskador i levern och revbensfrakturer vars fysiska skador aldrig kan mäta sig med den psykiska bearbetningen av att syster Nadja gått hädan. Andra passagerare drabbades av tandskador, hjärnskakningar, blåmärken och psykiska efterverkningar. Tingsrätten kunde konstatera att samtliga elva passagerarna ansågs ha utsatts för livsfara.
Vad orsakade olyckan? En bärarm som aldrig borde ha suttit där.
Den tekniska orsaken till olyckan var en central del i tågets konstruktion där en bärarm som håller hjulboggierna på plats var undermålig. Gröna Lund upptäckte redan 2019 sprickor i dom äldre bärarmar från 1980-talet varpå dom beställde fem nya. Beställningen gick till företaget Mekosmos AB som rätt snabbt insåg rätt att dom saknar kompetens för att tillverka bärarmarna varpå dom vidarebefordrade uppdraget till Göteborgs Mekaniska Verkstad AB som lät deras lärling med noll kompetens svetsa komponenterna. Inte blev det bättre av att tillverkaren innehaft certifieringar som senare tagits bort, eller att dom saknade kunskap om vad som skulle tillverka. Den aktuella bärarmen levererades 2020 men monterades inte förrän i mars 2023 – bara tre månader före olyckan.
Utredningen visade att bärarmen hade allvarliga brister:
Den avvek från originalkonstruktionen
En förstärkande platta saknades
Rördelar var inte bearbetade enligt ritning
Svetsarna hade omfattande bindfel
Hållfastheten var kraftigt försämrad
Statens haverikommission slog fast att svetsfogarna brast under de krafter som uppstod vid normal drift.
Åtal och skuldfråga – samtliga tre företag nekade då åklagaren väckte åtal om
grovt vållande till annans död
grovt vållande till kroppsskada
framkallande av fara för annan
Eftersom det rörde sig om bolag prövades ansvaret genom företagsbot.
Gröna Lund hävdade att Mekosmos framstod som en seriös leverantör och att man inte varit oaktsam i valet av underleverantör. Gröna Lund menade också att standardkraven som åklagaren hänvisade till inte var tydligt tillämpliga. Mekosmos menar å andra sidan på att dom litade på en ISO-certifierad underleverantör varpå dom hävdade ett normalt förfarande då dom anlitade Göteborgs Mekaniska som i sin tur hävdade att de aldrig kände till att bärarmen skulle användas i en berg- och dalbana. En företrädare sade i rätten om att denne hade tackat nej om han hade vetat användningsområdet. Svetsaren som utförde arbetet saknade licens och arbetade enligt ”självlärd” erfarenhet.
Stockholms tingsrätt dömde dock två bolag medan de tredje friades.
Tingsrätten fann att Gröna Lund brustit i flera avgörande led:
man ställde inte tillräckliga säkerhetskrav
man säkerställde inte kompetens hos tillverkaren
man kontrollerade inte bärarmarna innan montering
man initierade inte revisionsbesiktning
säkerhetsbyglarna gav inte tillräckligt skydd
Domstolen bedömde att Gröna Lund agerat oaktsamt inom ett särskilt riskfyllt område. Därav så döms dom till en företagsbot på 5 200 000 kronor.
Göteborgs Mekaniska döms eftersom man:
tog på sig uppdrag utan rätt kvalifikation
avvek från ritningen utan att kontakta beställaren
utförde svetsarbetet bristfälligt
levererade en osäker produkt
Domstolen konstaterar att olyckan sannolikt inte hade inträffat om bolaget agerat korrekt. Därav så döms Göteborgs Mekaniska till en företagsbot på 1 300 000 kronor, vilket torde vara svårt att driva in då företaget redan den 22 maj förra året gick i konkurs.
Mekosmos som agerat mellanhand mellan Gröna Lund och Göteborgs Mekaniska friades helt från företagsbot och skadestånd. Tingsrätten ansåg att bolaget inte kunde bedömas mot någon tydlig straffrättslig aktsamhetsstandard, och att oaktsamheten inte nådde nivån för straffansvar. Själv så undrar jag hur Gröna Lund kan beställa så vitala delar från ett litet källarföretag som vid denna tid enbart omsatte 20,4 miljoner, vilket Mekosmos då gjorde. Än värre så framstod det hela då Mekosmos vände sig till pundverkstan Göteborgs Mekaniska verkstad som vid denna tid omsatte 30,5 miljoner kronor – en verkstad som nu är bankrutt. Finge jag döma så skulle Gröna Lund erlägga hela åklagarens begäran om en företagsbot på tolv miljoner kronor, vilket i sin helhet skulle fördelas till dom drabbade.
Eftersom Nadja Laurila avled kan hon själv inte erhålla något skadestånd. Skadeersättningen gäller istället hennes anhöriga. Systern Tanja Laurila beviljas 30 000 kronor i anhörigersättning vars belopp ska betalas solidariskt av Gröna Lund och Göteborgs Mekaniska som är bankrutt. Den tioåriga flickan Melina Laurila som satt bredvid Nadja då denne föll ur och Chanelle Laurilas krav på skadestånd avslogs helt. Domen anger inte att Nadja hade egna barn, men Melina är systerdotter vadan sammantaget resulterar i att tingsrätten värderar ett människoliv till 30 000 kronor, vilket knappt täcker en fattigmansbegravning.
Domstolen beviljade också ut skadestånd till följande personer:
Karin Elmegard: 109 595 kr
Mikael Elmegard: 27 600 kr
Joakim Körstig: 27 600 kr
Eliaz Körstig: 27 600 kr
Julia Körstig: 127 600 kr
Totalt: 349 995 kronor
Flera andra målsäganden fick sina skadeståndskrav avslagna.
Rättegången blev en mycket kostsam tillställning där bland annat advokatkostnaderna landade på över två miljoner kronor. Enbart Försvararna tillkännagavs ett arvode om 944.736 kronor medan Målsägandebiträden beviljades 1 310 957 kronor, vilket Sammanlagt blir 2 255 693 kronor.
Jetline-domen handlar inte enbart om en enskild olycka. Den handlar också om vilket ansvar som följer med att driva en verksamhet där människor bokstavligen lämnar marken och litar på att konstruktionen håller. För Nadja Laurila innebar bristerna en förlorad framtid medan hennes syster Tanja och övriga anhöriga står alena med sin sorg.
Vart är ni alla som i årtal stått på barrikaderna och skalderat om ohyggligheten i Putins ”fullskaliga” invasion av Ukraina.
Varför är ni nu så tysta – Uffe, Jimpan och lilla Pålle! Ni som basunerat ut vikten av att stötta Ukraina och dess suveränitet. Ni har i åratal propagerat om att Ukrainas sak är vår sak, vilket ni anses har berättigat eder till att giva miljarder av era väljares skattepengar – miljarder som ni utan mandat gödslat den korrupta regimen i Kiev. Varför skriver inte vår lille Uffe på X om Trumps tilltag – du som alltid propagerat om att stötta dem som blir invaderade. Vår lilla pyssling till försvarsminister – varför har inte denne gått ut i media för att skrävla om vikten av att stötta dom som blir anfallna? Ska inte skattebetalarna pynta hundra miljarder i bomber och granater till Venezuelas regim? Sedan så har vi ju svedalas lilla julpajas Jimpan som rännt runt i en gulblå jultröja. Har inte han något vettigt att säga – eller har denne fullt upp med att fängsla barn och utvisa svartingar med för låg inkomst? Eller kan det vara så att ni alla är några satans fega ynkryggar – som exempelvis vår lilla statsdvärg Uffe som vände ryggen och nästan rände sta då landets nytillträdda hälso- och sjukvårdsminister Elisabet Lann, svimmade bakom podiet? Din ynkrygghet säger mer om dig än alla de anmärkningar du nämnt om Putin.
USA har under flera år beskrivit Nicolás Maduro som en illegitim ledare och knutit Venezuelas statsapparat till narkotikahandel och väpnade kriminella nätverk. I samband med operationen har amerikanska företrädare hänvisat till att Maduro och hans anhang varit föremål för amerikanska åtal kopplade till narkotika- och terrorismrelaterade anklagelser, varpå insatsen enligt USA ska ses som en “rättsvårdande” åtgärd för att gripa en åtalad person. Samtidigt har Trump-administrationen blandat detta rättsvårdande argument med uttalanden om att USA ska “ta tillbaka” oljerelaterade intressen, och att USA avser att styra Venezuela under en period – vilket fått ett flertal att ifrågasätta motivbilden.
Här följer en liten tidslinje med dag och klockslag avseende Trumps fientliga invasion.
Lördagen den 3 januari klockan 04:46
Denna dag rapporterar flera medier om att Trump gav slutligt klartecken till insatsen, vilket benämns som “Operation Absolute Resolve”.
Cirka 07:00 samma dag
Enligt uppgifter, via USA:s militär (Joint Chiefs-ordföranden Dan Caine), så nådde specialförbanden fram till Maduros anläggning i Caracas.
Klockan 10:21
Trump publicerade ett inlägg på Truth Social om att USA genomfört en mission och gripit Maduro och hans hustru Cilia Flores.
Under lördagsförmiddagen beskriver flera medier om en insats med omfattande flyg- och sjöuppbyggnad i regionen, inklusive uppgifter om att minst 150 flygplan från 20 baser samt specialförband som exempelvis Delta Force deltagit i kidnappningen.
Senare samma dag, den 3 januari så sker ankomsten av Maduro till USA.
Enligt flertalet medier så skall flyget med denne ha landat i New York-området senare samma dag.
Måndag den 5 januari, gör president Maduro sitt första framträdande i en domstol i Manhattan, New York där han nekade till samtliga anklagelser ”pleaded not guilty”.
Kidnappningen beskrivs som en av de mest komplexa på länge, vilket föregåtts av träning och noga planering – såsom, övningar mot en replika av Maduros bostad / ”safe house”. CIA-närvaro samt specialförband som tog sig in i Caracas under pågående flygattacker mot utvalda mål som exempelvis luftförsvar. Det har också cirkulerat uppgifter om att helikoptrar beskjutits där en träffades utan att den oskadliggjordes varpå den kunde nå sin slutdestination.
Trumps officiella förklaring för att rättfärdiga sitt bortförande av Venezuelas president är två parallella motiveringar där den ena är en rättsvårdande insats. USA har hävdat att operationen syftade till att gripa Maduro för att han är åtalad i USA där denne skall ställas inför rätta, vilket vitsordats av Justitiedepartementet. Det andra skälet är Politisk kontroll, där de enorma oljetillgångarna hägrar. Trump har i ett sammanhang beskyllt landet för att ha “stulit” amerikanska oljeintressen och att USA planerar att “run” Venezuela på obestämd tid – utan att för den skull ha en tydlig planbeskrivning, vilket väckt kritik då förfarandet mer liknar ett påtvingat regimskifte än en ren polisiärrättslig gripandeinsats.
Reaktioner i omvärlden och fördömanden har varit massiva – men också en försiktighet från vissa västledare, som exempelvis vår lilla stadspajas Uffe som i skrivande stund vitsordar de inträffade samtidigt som han lovar mer stöd till Ukraina. Andra västliga ledare som uttryckt sig mer räddhågat, är exempelvis Storbritanniens premiärminister Keir Starmer som betonade om att Storbritannien inte var involverat och att internationell rätt ska upprätthållas, parallellt som denne tog en mer avvaktande linje i väntan på fakta. Inte helt oväntat så formulerade sig EU-kommissionens gycklare, Ursula von der Leyen också sig mindre konfrontativt än exempelvis Brasilien och Kina då hon betonade om stöd för en fredlig demokratisk övergång och respekt för global rätt. Starka fördömanden har dock gjorts från flera icke europeiska håll – från länder med lite mer pondus än de som krälar för Ursula, som exempelvis Kina, Ryssland och Chile där krav om respekt för internationell rätt ska hörsammas.
Man kan undra varför inte dom västliga fördömanden äro lika starka mot jänkarna som mot Ryssland?Kan det bero på att USA är allierad med väst medan Ryssland ses som en motpart. Många europeiska länder är säkerhetspolitiskt beroende av USA – speciellt med tanke på att dom ingår i alliansen Nato och därtill de underrättelsesamarbete som de flesta drar nytta av. Detta gör att dom europeiska fegnationerna väljer ett försiktigare språk mot Washington än mot Moskva – och detta trots att de flesta äro rörande eniga om att dådet strider mot dom grundläggande rättigheterna. Trots detta så betonar flera europeiska ledare om “internationell rätt” istället för att förkasta Trumps agerande. Trump-administrationen har också delvis ramat in insatsen som ett gripande av en åtalad person. Denna retorik skapar ett politiskt utrymme för att retoriskt undvika den faktiska omständigheten om invasion genom att istället enas om krav på fakta. Samtidigt undergrävs det sistnämnda argumentet av Trumps egna uttalanden om att “run country” och “ta tillbaka” oljeintressen, vilket får anses som juridiskt och logiskt motsägelsefullt – vilket enligt mitt förmenande bör ses som ett rent tjuveri.
Maduro har visserligen sedan länge varit internationellt ifrågasatt, och vissa regeringar ser honom som en diktator, men detta rättfärdigar inte Trump till att ta tillfället i akt och invadera främmande stat för att gripa en sittande president med förespeglingen om att värna om det Venezolanska folket när det egentligen handlar om att nalla olja.
Venezuela har världens största bevisade oljereserver. USA:s energimyndighet EIA anger att landet hade cirka 303 miljarder fat i bevisade oljereserver år 2023, vilket ansågs vara den största reserven i världen. Omvandlar man dessa tillgångar med svenska mått så kan detta likställa med ett värde motsvarande 27 gånger större än hela Sveriges BNP under ett helt år. Det kan också jämställas med att om Venezuelas oljeresurser teoretiskt skulle kunna omvandlas till pengar så skulle detta motsvara över ett helt århundrade av den svenska statsbudget i ett enda svep.
Under ett känslofyllt tal vid installationen av den nya kongressens styrelse i Venezuela så riktar Nicolás Maduros son, Nicolás Maduro Guerra, ett meddelande till sin far.
– Och till dig, pappa, du har gjort oss alla i familjen till starka människor. Vi är här och fullgör våra plikter tills du kommer tillbaka. Landet är i goda händer pappa, sade Maduro Guerra, som även är lagstiftare och politiker i landet.
Han visade samtidigt sitt stöd till den nu insvurne tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez.
– Till dig, Delcy Eloina, erbjuder jag mitt ovillkorliga stöd i den svåra uppgift som ligger framför dig. Du kan räkna med mig, du kan räkna med min familj.
developer 
Försäkringshassan 
Jon Ehrsson 
