GrisLeken

GrisLeken

Polisens resursbrist leder till orimliga prioriteringar

Så löd rubriken den 18 juni 2019 i blåljus.nu

Imorgon skall jag avtjäna ett fängelsestraff på tre och ett halvt år för ett brott jag ej begått. Åtalen föregicks av två års polisutredning och omfattade grova bokföringsbrott, penningtvätt och cirka 150 bedrägerier. I Örebro Tingsrätt så fälldes jag för penningtvätt och ett mindre bokföringsbrott medan jag friades för samtliga av dom åtalade bedrägerierna. Straffet blev ett år och fyra månader, vilket förargade den polismyndighet som lagt ner tiotals miljoner i utredningsresurser. Därav så överklagades nederlaget till Göta hovrätt som blint gick på åklagarens linje varpå dom fällde mig på samtliga punkter.

Den som besitter tron om att polismyndigheten saknar resurser besitter också tron om myndighetens goda förmåga till resursfördelning. Det föreligger nämligen på följande vis – polismyndigheten har medel nog till att bedriva sitt polisiära utövande på ett fullgott sätt, men dom brukar slant på onödiga ting, så som utredningar med kopplingar till personer vars myndighet önskar ödelägga, vilket knappast är någon allmänpreventiv brottsbekämpning. I mitt fall så handlar utredningen om en ren personförföljelse där syftet varit till att internera mig – helst på obestämd tid, varpå åtgärden då får kosta.

Utredningen har bestått av tre huvudpunkter, så som bedrägeri, penningtvätt och bokföringsbrott. När det gäller bedrägerierna så handlar det om inköp som gjorts till fastighetsprojekt, vilket gjorts hos olika leverantörer i landet. Ända sedan utredningens första dag så har jag hävdat om att beställningarna – som visserligen har gjorts i olika bolag vars projekt legat i – utförts av mig i egenskap som privatperson varpå jag innehar ett privatimt betalningsansvar för samtliga av dom för mig beställda varor och tjänster. Jag har således ansett att jag stått i borgen så som för egen skuld. Vid vissa tillfällen så har jag varit tvungen till att erlägga en del i förskott medan det i andra fall låtit sig dröja – dessvärre långt efter passerat förfallodatum, vilket blev en omständighet som av åklagaren gjordes gällande om bedrägeri. Jag har dock kunnat påvisa min vilja om att betala då jag spenderat medparten av mitt arv i dom aktuella projekten, samtidigt som jag upptagit stora privatlån för att på så vis bestrida dom fodringar som uppstått. Pengarna har jag låtit föra över både till leverantörer som bolag vars inköp gjorts ifrån. Därtill så hade jag både tillgångar samt fodringar som långt överskred mitt skuldsaldo. Det största skälet till att man hamnat i en likviditetsbrist är fodringar som exempelvis migrationsverket på dryga miljonen samt det krav om 1,5 miljon kronor som jag innehade till ett villaprojekt, vilket skulle återbetalas då länsförsäkringars banks lånelöfte skulle falla ut – ett fakto som i skrivandes stund ännu ej infriats av banken.

När det gäller bedrägeridelen så hade aldrig denna aspekt funnits om det inte vore för polisens exceptionella flit. Det är nämligen ingen av dom – i utredningen utpekade leverantörerna som självständigt anmält bedrägerier, utan det är polisen som på eget bevåg kontaktat leverantörer för att uppmana dessa till att göra anmälan. Ingen har således känt sig lurade – snarare tvärtom då dom flesta omvittnar om en god dialog. Polisen har således i ren desperation suttit i sin svinstia och fingerat brott ut tomma intet, vilket varit nog så resurskrävande, vars bedrägeribilaga innehållande tusentalet sidor omvittnar.

Under hela utredningen och under tingsrättsförhandlingen så har mina egenhändigt upprättade Xl-Filer legat till grund och styrkt mina berättelser. Vissa Xl-Filer styrkte min utsaga så väl att dess förkom i själva utredningshanteringen – ett facto jag påtalade, varpå dessa dök upp i form av tilläggsprotokoll, vilket presenterades i tingsrättsförhandlingen. Xl-Filerna är omsorgsfullt upprättade, vilket bidrog till att dessa aldrig ifrågasattes. Listorna visar på att jag bestridit kostnader på över 6,7 miljoner kronor och för att exemplifiera innehållet så skall ni få ta del av lite exelprosa i form av två filer kallad Fontline och StorSvanen-listan, vars innehåll återfinns i slutet av inlägget.

Penningtvättsdelen har sin upprinnelse i att jag varit behjälplig till att förmedlat två bilar medan jag hålls skyldig för en tredje, vars kännedom jag saknade – en omständighet jag kunde styrka vilket spelade föga roll då utfallet skyldig avkunnades. Dom två förstnämnda är en ren förmedling utan vinstsyfte. Anledningen till att jag lät mig stå till förfogande var den vädjan om hjälp som kom från en mycket god vän som inte kunde stå som säljare då förvärvet skulle finansieras externt. En för mig märklig omständighet beträffande åtalet är avsaknande av en medåtalad. Min goda vän vars pengar jag ansetts tvättat borde ju därtill hållas skyldig för detta förfärliga brott. Nu blev så ej fallet, vilket jag är mycket tacksam för.

Beträffande bokföringsbrottsdelen så är det enligt lag styrelsen som hålls ansvarig för att räkenskaperna sköts – men vi har även i detta land en vilja till att bredda skuldfrågan, vilket resulterar i att även oskyldiga kan hållas ansvariga. Begrepp som – sannolika själ, eller faktiskt företrädaransvar är populära föreställningar som används flitigt inom rättsväsendet. I mitt fall så var det sannolikt att jag var en faktisk företrädare varpå jag skulle hållas skyldig till bokföringsbrott, vilket nästintill i alla delar ogillades i tingsrätten medan det bifalles i hovrätten. Anledningen till att jag ansågs som faktisk företrädare är den telefonavlyssning som gjort, vars innehåll går att ta del av i den HAK-bilaga som återfinns i slutet av inlägget, eller under fliken ”utredningar”. I HAK:en så framgår det att jag vid ett flertal gånger uppmanat kollegan Kari Jaakkola till att utföra betalningar till leverantörer. Det blev således ett paradoxalt moment tjugotvå – dvs, om jag betalde så ansågs jag vara faktisk företrädare medan jag vid utebliven betalning, hölls skyldig för bedrägeri.

Det hela resulterade i att jag den 18 september 2018 klockan 05:38 väcktes av ett klirrande metalliskt ljud utanför entrédörren vid min övernattningslägenhet i Kopparberg. Dörren forcerades våldsamt och in stormade ett antal poliser iklädda i kravallutrustning. Det skreks och kommenderades om att jag skulle visa händerna och lägga mig på golvet, men jag han dock aldrig reagera förrän två poliser brutalt slet tag i mig och tryckte ner mig med ansiktet mot golvet. Den ena polisen fumlade nervöst efter handbojorna medan han pressade ner min vänstra arm hårt. Den andra polismannen var lika fast besluten om att med all kraft pressa min högra arm mot golvet medan han tryckte bägge knäna hårt mot min rygg. Jag hörde och såg kravallutrustade poliser trava runt i min boning precis som om denne nu voro deras hemvist. Det råder inga tvivel om att det var med ett visst högmod som konstaplarna stoltserade med sin närvaro och det enda jag kom på till att fråga varo om hur vida dom ansågs sig vara i rätt bostad, varpå dom efterfrågade om mitt fullständiga namn. Efter min grundläggande presentation så rådde det dock inga tvivel om att infångandet var korrekt.

För att förstå insatsens omfattning som initialt berörde bokföringsbrott som kollegan Kari Jaakkola misstänkts ha gjort sig skyldig till så har jag låtit skildringen basera sig på polisens egna anteckningar vilket sammanställts till en tvångsmedelsbilaga som givetvis går att återfinna i sin helhet via nedanstående länk eller under fliken ”utredningar” där även mer material går att återfinna.

För att exemplifiera något ur tvångsmedelsbilagans innehåll så kan man bland annat ta del om polisens iver till att ta sig in i byggnaderna vilket föranledde en viss skadegörelse på dörrar, fönster och karmar, varpå detta faktum vittnar om en obefogad polisbrutalitet – man skall således icke göra sig skyldig till sifferslarv om man önskar ett adekvat bemötande. Man kan också läsa om fogden som ombads vänta tills dess att husrannsakan var avslutad – en grisfest som dom således icke fick deltaga i, vilket förmodligen förargade dom något enormt – en förargelse som dock förbyttes till ett glädjerus då tillträde gavs. Fogden kunde nu nyttja den makt kronan givit denne till att stjäla ens egendom samtidigt som dom skövlar hemmets prägel till den milda grad att det tar månader innan boplatsen ånyo känns hemmastadd.


Skador på entrédörr i Kopparberg efter polisär påknackning

Som sig bör så kräver insatsen en vederbörlig husrannsakan vars främsta intresse är att förnedra och skövla annans egendom – kan man därtill få med sig någon data och lagringsmedia så anses åtgärden vara fullbordad. Här nedan följer ett protokoll som upprättats av Elin Liljevalch vars roll är till att verka som platschef.

Husrannsakan Kristinevägen 4 – polisens noteringar.

INLEDANDE UPPGIFTER
Tisdagen den 18e september 2018 klockan 06.00 påbörjades reell och personell husrannsakan på̊ Kristinevägen 4 i Kopparberg. Auskultant

När husrannsakan påbörjades var Polismyndighetens Regionala Insatsstyrka, Region Bergslagen, på̊ plats med tre poliser. På plats var även poliserna Kenneth Eriksson-Åhl (platschef), Elin Liljevalch, Ulf Eriksson och Andreas Svenningsson från Ekobrottsmyndigheten.

Poliserna från den Regionala Insatsstyrkan gick först in i flerfamiljshuset och den aktuella lägenheten. När Jon Ersson var gripen anslöt poliserna från Ekobrottsmyndigheten.

Jon Ersson var anhållen i sin frånvaro och transporterades av poliserna Ulf Eriksson och Andreas Sveningsson till arresten i Örebro.

PLATSBESKRIVNING
Lägenheten låg på tredje våningen i ett flerfamiljshus. Huset var i stort renoveringsbehov och flera lägenheter var obebodda och enbart fyllda med skräp och bråte. Ytterligare en familj bodde i huset, på våning två.

Den aktuella lägenheten var i renoveringsbehov och boendedelen bestod av ett kök, ett sovrum, ett mellanrum och ett badrum. Därutöver fanns det ett obebott rum samt ett utrymme som användes som hall. (Se fotobilaga).

SYFTET MED HUSRANNSAKAN
Eftersöka föremål som är underkastat beslag/förvar samt utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredningen av brott.

BESLAG
Telefoner, dator, lagringsmaterial samt räkenskapsinformation hittades på olika ställen i lägenheten. (Se beslagsprotokoll samt fotobilaga).

HUSRANNSAKAN I FORDON
Nycklar till ERE 598 anträffades på diskbänken i köket. Beslut om husrannsakan i aktuellt fordon togs av åklagare Eva Grandestedt. I fordonet anträffades räkenskapsmaterial samt en anteckningsbok. (Se beslagsprotokoll).

SKADOR
I samband med att den Regionala Insatsstyrkan gick in i fastigheten gick ett fönster vid porten samt lägenhetsdörren sönder. Fönstret täcktes med plast av Thomas Dahlin från Securitas i Ludvika. Blecket på lägenhetsdörren byttes så att dörren gick att låsa. Detta utfördes av Björn Jansson på Lås och Säkerhet i Örebro.

ÖVRIGT
En bilnyckel kastades ut från våning 2 under husrannsakan. Polis från polisens Regionala Insatsstyrka såg detta och meddelade platschefen, Kenneth Eriksson-Åhl. Bilnyckeln gick till en bil av märket Mercedes. Någon bil av det märket fanns inte i närområdet kring fastigheten. Nyckeln togs i beslag av Åklagare Eva Grandestedt. (Se beslagsprotokoll).

AVSLUT
Husrannsakan avslutades 09.42. Lägenheten låstes och nycklarna tog platschefen Kenneth Eriksson-Åhl med till Örebro för att överlämna till arresten.

/I tjänsten, krinsp Liljevalch

Polisen upprättade även en skiss över lägenhetens planlösning.

Täby Velanda

Aktionen var samordnad vilket innebar att minst sju kravalpoliser från regionala insatsstyrkan stormade hemmet i Örebro vars syfte var att inhämta sambon Theres Melin som för tiden för aktionen var 23 år och ostraffad – att hon sedan varo alena och låg och sov ansågs ej vara någon förmildrande omständighet utan polisen brukade givetvis mer aggressivitet än vad situationen krävde. Dessa ynkryggar ansåg väl henne utgöra ett hot mot deras liv och hälsa.



Likt en mordplats skulle gården i Täby Velanda spärras av. I avspärrningsprotokollet så kan man utläsa att avspärrningsbeslutet fattades av ekobrottsmyndigheten 2018-09-17 klockan 15:14, det vill säga dagen innan tillslaget, varav beslutsfattaren var åklagaren Eva Grandestedt som också fattade beslutet om att häva avspärrningen dagen efter, vilket skedde klockan 11:05 – då ansågs sig regimen ha lekt klart. Avspärrningen påbörjades rent fysiskt 2018-09-18 klockan 06:38 och den som höll i taktpinnen var Thomas Hörnfeldt varpå denne dirigerade Haile Palm från EBM Uppsala samt ekorevisor Ola Svärd. Inte att förglömma är den nya arbetsmetodiken där kronofogden näst intill alltid skall närvar i dom polisiära insatser och denna myndighet representerades av kronofogden Morgan Hed – en minst sagt vidrig människoskapelse. Mitt förakt mot Morgan Hed grundar sig i tidigare erfarenheter där denne på ett minst sagt motbjudande och nitiska sätt bedriver sin maktutövning. Det undkommer föga någon om denna herres stora förtjusning till att plundra och förnedra dom skuldsatta. Det är förövrigt personer som Morgan Hed som lider brist på mänskligt rättspatos som oftast drabbas av kosmiska nederlag, vilket naturligtvis glädja mig enormt. Dom högre makterna skipar således den tillvaro som dessa as förtjänar.


Vitvaror och en luftvattenvärmepump som stals av kronofogden Morgan Hed.

man märker tydligt vad som påkallar poliskonstaplarnas nobla intresse, för det är inte enbart papper och pärmar som väcker intresse då manschettbrottslighetsutredningar skall genomföras. I ett protokoll som återfinns i tvångsmedelsbilagan så kan man tydligt se vilka direktiv åklagaren Eva Grandestedt givit till sina undersåtar.

Direktiven lyder enligt följande. Husrannsakan skall genomföras dels i bostaden, dvs i byggnad på fastigheten med adress Täby Velanda 506 i Örebro samt i övriga byggnader på samma fastighet såsom gästhus, förråd och ladugårdsbyggnader för att där eftersöka telefoner, datorer, lagringsmedia, eller andra datamedia. Av intresse äro även bankdosor, nycklar till bankfack, bokföringsmaterial och räkenskaper så som anteckningar, dokument, avtal eller andra handlingar som rör bolagen som är aktuella i ärendet.

Ett husrannsakningsprotokoll upprättas också över fastigheten Täby Velanda och där kan man läsa att insatsen påbörjades 2018-09-18 kl. 06.00 i syfte att eftersöka de i sin frånvaro anhållna Jimmy Wahlqvist och Theres Melin och att säkra fastigheten för reell husrannsakan. Uppgifter fanns på morgonen om att den i sin frånvaro anhållne Jon Ersson befann sig på annan adress – därav så viste polisen mycket väl att sambon varo alena, men trots detta så fodrades inhämtandet göras av kravallutrustad polis. Man kan inte nog betona kräkens feghet. Därtill så kan man ta del av att en personell husrannsakan genomfördes av regionala insatsstyrkan Bergslagen, vilket skedde under ledning av inspektör Daniel Yazdanian.

Vidare står det att fastigheten består av 3 boningshus, ett vitt en- och halvplans med källare med tillhörande garage och förråd på ömse sidor (fastighet nr 1) som beboddes av Jon Ersson och Theres Melin, ett gult en- och en- och en halvplans obebott boningshus (fastighet nr 2) samt ett rött en-och en halvplans hus av mindre storlek (fastighet nr 3) som beboddes av Jimmy Wahlqvist. Förutom detta så fanns där en förrådslänga och en lada på fastigheten.

I fastighet nr 1 anträffades Theres Melin samt en hund och i fastighet nr 3 anträffades Jimmy Wahlqvist och hans 15-åriga son. Hunden transporterades in för tillfällig förvaring hos polisen Örebro för att senare överlämnades till anhörig och Jimmy Wahlqvist son överlämnades till sin styvfar som kom till platsen. Melin och Wahlqvist transporterades cirka kockan 07:05 till polishuset i Örebro, vilket skedde av Regional Insatsstyrka.

Samma tid så anländer kronofogden Morgan Hed med kollega i syfte att verkställa utmätning mot Jon Ersson. Morgan Hed ombeds dock avvakta till dess att husrannsakan var avslutad.

I samband med gripandet av Theres Melin och Jimmy Wahlqvist så uppstod skador på entrédörrarnas dörrfoder på fastigheterna nr 1 och 3. Inga nya skador uppstod på fastighet nr 3. Samtliga dörrar gick att stänga och låsa med nycklar som omhändertagits.

Husrannsakan påbörjades på fastigheten Täby Velanda 506 och fastighet nr 1 kl. 06.38 av It-forensiker Lars-Åke Edlund och Thomas Birath, kommissarie Thomas Hörnfeldt, inspektör Haile Palm och ekorevisor EBM Ola Svärd. Ola Svärd närvarande som sakkunnig i ärendet. Efterhand kl. 08.30 anslöt sig kommissarie Ulf Eriksson, inspektör Andreas Sveningsson och inspektör Sofia Lovén.

I fastighet nr 1, så uppfattades ett av rummen på våningsplan 1 såsom ett kontor. I övrigt bestod våningsplan 1 av hall, kök, skafferi, gästrum, vardagsrum och WC. Våningsplan 2 bestod av 3 sovrum, allrum, toalett/ dusch och s.k. kattvind. Källarvåning bestod av allrum, vinkällare, bastu, förråd, gym, tvättstuga och pannrum.

Fastighet 2 bestod av en obebodd fastighet i sämre skick. Fastigheten hade två våningar och på nedre plan anträffades ett antal pärmar och plastfickor med bolagshandlingar och på övre planet fanns två stationära datorer och en kartong med diverse handlingar.

Fastighet 3 var en mindre en-och en halvplans hus med endast 1 rum på nedre planet och ett loft på övre planet. Rummet på nedre planet utgjorde både sovrum och allrum. På loftet fanns en sovplats samt ett litet kök/pentry.

Husrannsakan avslutades kl. 11.05 och nycklar till fastigheten nr 1 och nr 3 överlämnades till kronofogden Morgan Hed med syfte till att denne skulle verkställa sin förrättning. Efter utfört tjuveri så återlämnade Morgan Hed nycklarna till inspektör Christian Djerf, vilket skedde klockan 15:00.


En del av polisstyrkan kostade på sig att posera framför kameran.

På sidan 98 i tvångsmedelsbilagan så går det att återfinna ett mail daterat den 18 september 2018 klockan 15:15 med avsändare Daniel Yazdanian vilket skickats till Thomas Hörnfeldt, vars ämne var en redogörelse beträffande tiderna för auktionen Jon Ehrsson

Mailet lyder enligt följande.

Hej Thomas!
Tack för en bra morgon.
Du efterfrågade lite tider av mig för att kunna bifoga till ditt pm.

Täby Velanda

06:00 Påbörjad inbrytning, hus 1 & 2
06:01 Jimmy gripen
06:03 Theres gripen
06:05 Hus 1 & 3 sökta och säkrade.
06:09 Garage till hus 1 sökt och säkrad.
06:13 Ladorna sökta och säkrade.

Kristinevägen
06:00 Påbörjad inbrytning.
06:01 Jon gripen
06:03 Lägenheten sökt och säkrad.

Om det är ytterligare tidpunkter som du vill ha så säg bara till.

Mvh
Daniel Yazdanian
Inspektör
Regionala insatsstyrkan Bergslagen.

Hela förfarande och mailets utformning visar på en överdrift utan dess like. Den svenska polisen har blivit så amerikaniserat. Dom har fått både makt och utrustning vilket dom ej är sena med att bruka. Dom känner således ett stort behov till att nyttja sina befogenheter till fullo – om så för ett ynka bokföringsbrott

Kari Jaakkola

Vid samma tidpunkt så gjordes det även en raid – om än i en mindre omfattning på adressen Latorp 354 i Vintrosa för att där gripa kollegan Kari Jaakkola. Man önskade även att på denna adress eftersöka telefoner, datorer, lagringsmedia eller andra datamedia som exempelvis bankdosor. Av intresse var även nycklar till bankfack samt bokföringsmaterial och räkenskaper så som anteckningar, dokument, avtal eller andra handlingar som rör bolag där näringsverksamhet bedrivits. Beslutsfattaren var även i detta fall åklagaren, Eva Grandestedt. Närvarande vid insatsen var Max Jondelius, Aysegul Magnusson, Joakim Engberg, och Sofia Lovén som förmodligen agerade springschas.

I sedvanlig ordning så upprättas det beslagsprotokoll i en uppsjö vilket uppgick till tretton sidor med detaljerad information om allt ifrån pärmar till små lappar, varpå dess placering också varo intressant. Därtill så upprättas det ett par protokoll över husrannsakan – protokoll på protokoll, vilket avslutas med ett avrapporteringsprotokoll, enligt nedan.

Husrannsakan genomfördes på adress Latorp 354, Vintrosa, 2018-09-18 kl 06.15. På plats var M Jondelius, A Magnusson samt Daniel Rådesjö. Transport av anhållne i utevaro Kari Jaakkola utfördes av J Engberg och S Lovén.

Vidare så framgår det i polisens notering att dom Innan tillslaget hade information om att Kari Jaakkola befann sig på det nedre våningsplanet i byggnaden. Det visade sig dock vara felaktigt då det var en annan familj som bodde på nedreplan, mannen i familjen identifierades som Anders Klanghammar. Det visade sig att Kari Jaakkola bodde på våningsplan nummer två. I lägenheten befann sig förutom Kari Jaakkola, dennes dotter på elva år samt en hund. Transportpatrullen transporterade Kari Jaakkola till polishuset i Örebro, varpå hans dotter och hund transporterades till mamman.

I samband med att Kari Jaakkola lämnade lägenheten tog han med sig sin plånbok. Från plånboken plockade Kari Jaakkola fram ett bankkort tillhörande Jimmy Wahlqvist. Kari Jaakkola berättade att Jimmy Wahlqvist hade tappat kortet i bilen. Bankkortet fotograferades och lämnades kvar i lägenheten, vilket skedde efter en överenskommelse med Kari Jaakkola. På fråga berättade Kari Jaakkola att han körde en Bmw som stod parkerad på gården, regnr FUN 592. Kari Jaakkola överlämnade bilnycklar samt lägenhetsnycklar som sedermera har återlämnats till denne på polisstationen där dom lämnats in bland hans tillhörigheter.

Vidare så står det att lägenheten består av fyra rum samt kök och badrum, vilket hänvisas till en skiss. På fråga uppgav Kari Jaakkola att det inte fanns något förråd till lägenheten. Husrannsakan genomfördes således i lägenheten och merparten av beslaget anträffades i kontorsrummet och i köket. Beslaget bestod av handlingar samt IT-beslag. Husrannsakan i lägenheten avslutades klockan 10:10.

Efter beslut av Kå E Grandestedt genomfördes också en husrannsakan i en personbil som enligt Kari Jaakkola disponeras av honom. Han överlämnade bilnycklar så att husrannsakan kunde genomföras i bilen. I bilen anträffades handlingar samt en läsplatta. Tvångsmedelsbilagan innehåller även en skiss över Kari Jaakkolas bostad där även delar av möblemanget är inritat. Att polisen gillar att fota råder det ingen tvekan om då fotodelen i den delen består av femton sidor.

Fortnox

2018-11-28 klockan 10:10 så genomfördes en husrannsakan i Fortnox lokaler på Bollgatan 3B i Växjö för att där eftersöka Sie-filer, grund- och huvudbok samt räkenskapshandlingar för bolagen 556409-2392, ByggNu I Örebro AB 556975-2693, S&N Konsult AB 556772-4983, VVS Bygg & Pellets i Kopparberg AB 556936-7849, OK Omsorg i Örebro AB 559053-1199, Delius i Örebro AB. Husrannsakan utfördes av Christian Djerf, Jonas Virdegård och Johan Stålgren som är IT forensiker.

Det skall tilläggas att denna lilla historia har sitt ursprung ända tillbaks till 2016-10-06 klockan 10:30 då Christian Djerf med kollegan Ola Svärd efter ett beslut av åklagaren Eva Grandestedt dundrar in i Fortnox:s lokaler för att där eftersöka material som kan ha betydelse för utredning av brott. Misstänkt person var då Kari Jaakkola med firman RMI Projekt AB. Intresset för husrannsakan var fokuserat på grundbok och huvudbok samt behandlingshistorik på samtliga fakturor med eventuellt tillhörande underlag från januari 2015 och framåt. Vidare önskades information om vilka tjänster som bolaget använt sig av, samt eventuella avtalsunderlag för dessa tjänster med angivande av vem eller vilka som tecknat dessa för bolagets räkning samt till vem eller vilka Fortnox skickar fakturor för tjänsterna till.

Gripandet den 18 september 2018 har således föregåtts av nästan två års utredning och kostat skattebetalarna tiotals miljoner – uppskattningsvis närmare 30 miljoner kronor, vilket är en kostnad som polismyndigheten uppenbarligen anser sig vara försvarbar. Det hela började med misstankar om bokföringsbrott, vilket kollegan skulle ha gjort sig skyldig till. Den initiala brottsmisstanken är i enlighet med svensk lagstiftning berättigad till att utreda, men då utredningen mynnar ut i personförföljelser så är vikten av att gå till torgs av betydande vikt – speciellt med tanke på att förfarandet blivit till ett modus inom polisorganisationen.

Skillnaden mellan tingsrätten och hovrätten är att man i första instans beredes möjlighet till att komma till tals, vilket också bandas, medan man i hovrätten förseddes med yppandeförbud. Meningen är att hovrätten gemensamt med dom tilltalade skall ta del av bandupptagningarna från tingsrätten, men då hovrätten bara månader innan huvudförhandlingen beslutade med stöd av 51 kap. 19 § första stycket rättegångsbalken att den vid tingsrätten inspelade muntliga utredningen nu skall presenteras genom hänvisning, så ger det utrymma för att så ej har skett. Hovrättsförhandlingen var således inget annat än ett spel för galleriet – en teaterföreställning där kammaråklagarna Catharina Linné och Louise Helleday ostört kunde hålla sina monologer. Att referenten Ulrika Tyrén som var den enda pålästa i målet, vid rättegångens andra dag meddelade förhinder till att deltaga i målets fortsatta handläggning gör ju inte saken bättre. Detta faktum innebar nu att domstolen inte var fulltalig, vilket föranledde att man var helt i händerna på den nyckfulla ordföranden, Henrik Jonsson – detta servila as som satts till att döma.

Jag hävdar med all bestämdhet om att rättegången var riggad – förutbestämt till att infria åklagarnas önskan om att tilldela mig ett straff om 3,5 år. Det som talar för mitt konstaterande är – förutom ovannämnda omständigheter – förfarandet om att överprövningen lottas ut på en avdelning och rotel, vilket även gjordes i detta fall. I hovrättens dagboksblad så kan man ta del av en notering som gjordes 2020-06-28 där målet omfördelades från avdelning 2, rotel 21 till samma avdelning men rotel 23, vilket är en omständighet som inte kunnat förklaras. Än mindre så saknas adekvata motiveringar till en fällande dom och för att ge en förståelse för mitt påstående så bereds ni nu tillfälle till att ta del av den mycket detaljerade slutplädering som hölls i hovrätten.

Slutplädering 

Slutpläderingsanteckningar avseende Jon Ersson i Göta hovrätt den 29 september 2020

Bedrägeridelen

Jag ska börja med att kommentera vad åklagaren sa i sitt slutanförande. Jon har handlat för 1,6 MKR och inte som åklagaren påstår 3 MKR.

Varför beställningarna sker genom bolag har Jon förklarat på det sätt som bl.a. framgår av tingsrättens redovisning på sidan 76:

”Skälet till att beställningarna som skedde av Jon Ersson skulle faktureras ByggNu var att fastigheten på Ringvägen 1-25 på pappret stod på Oskar Svanström och denne kunde inte under byggtiden hantera momsen. När projektet var färdigställt skulle fastigheten på Ringvägen paketeras i ett bolag som heter Klastorp i Kopparberg AB, vilket skulle ha lokalhyresgäster som var mervärdeskatteskyldiga. ByggNu skulle fakturera Klastorp i Kopparberg AB som skulle ägas av Jon och Kari Jaakkola tillsammans. Den ingående skatten har inte ByggNu yrkat avdrag för.” Dessa planer kom att ändras som vi kommer redovisa.

När det gäller åklagarens påstående att Jon företräder bolagen, tillsätter målvakter, plundrar Bygg Nu och att det funnits gemensamma intressen med medtilltalade skall dessa påståenden till att börja med bedömas utifrån att åklagaren frånfallit påståendet om brottsplan den här delen.

Även om domstolen kommer fram till att Jon skulle ha förstått vad som pågick i de olika bolagen ger utredningen, mot Jons nekande, inte tillräckligt stöd för att Jon har agerat tillsammans och i samförstånd med de andra personerna. Och har den här rättegången visat någonting så menar jag att man knappast kan säga att det är en slump att Jon varken handhaft bokföring eller haft tillgång till bankdoser eller bankkonton. Det är värt att upprepa att Jon nämns två gånger i chatten som återfinns i tilläggsprotokoll 1 sid. 88 ff. mellan Magnus och Karri. Jag påminner även i detta sammanhang att det av HAK:en framgår att av totalt 255 samtal avser 103 samtal bygge och Jon nämns inte en enda gång. Vidare kan det konstateras att Jon inte vid en enda tillfälle beordrar, ger instruktioner eller anvisningar till varken Jimmy eller Karri att göra något.

När det gäller köken skulle Bengt Reinus betala av de 100.000 kronor som flutit in från Migrationsverket. Jons utgångspunkt har alltså varit att köken var betalade, på grundval av Bengt Reinus sagt under förundersökningen. Märk väl att Bengt Reinus hade täta kontakter med Johan Vogel.

När det gäller bestridandet av fakturan som avhandlats med Svanström avser den bortforsling av jordmassor som utförts av Jon och Johan. Närke Frakt har felaktigt debiterat S&N då Närkefrakt förväxlat Jons och Johans arbete med det arbete som utfördes av Karri och Jimmy. Detta förklaras och kommenteras av Jon i hans förhör. Vi kan även vara överens om att Närke Frakts representanter inte är hörda i målet.

Samtalet med Theres avser beställning av bleck/järnplåtar och kantiner (så även saxar och stekspadar) till cafe´et som de skulle öppna på Opera på Skäret. Beställningen är gjord på Snabbgross för ett totalbelopp om ca 3000 kr som är betalt. Cafeét skulle öppnas i samband med Kopparbergsmarknaden, vilken äger rum den sista helgen i september 2018. Jon hänvisar till sina förhör.

Beträffande påståendet att Jon har engagemang i bolagen som stått som formella beställare av varor som är aktuella i bedrägeridelen måste jag hänvisa till det som behandlats och kommer att behandlas i den s.k. EKO-delen.

Åklagaren säger att det inte finns något som tyder på att Jon ska ha stått utanför aktuella bolag.

Med anledning härav önskar jag hänvisa till andra delar i FUP:en som hanterar EKO-delen. Jimmy påstår sig sköta bokföringen och allt pappersarbete (HAK s. 567 m) medan Jon anser att det är Karri som är revisorn. Av samtalet mellan Jimmy och Jon (HAK s. 565 ff. och 648) angående Delius framgår att Jon lånat 20.000 kr från Delius medan Karri använder Delius pengar till att bl.a. betala elräkningar som avser Kristineplan. Vidare framgår att Jimmy anser att Jon är skyldig honom 10.000 kronor utifrån det perspektivet att Karri ska ha den andra hälften. Min slutsats är att Jon varken får lön eller andra ersättningar från Delius utan han lånar pengar från Delius som Jimmy anser att han och Karri ska dela på, eftersom de är hälftenägare. I inledningen av samtalet talar Jon med Jimmy om att det är deras bolag, d.v.s Delius ägs av Karri och Jimmy. Av de avlyssnade samtalen uttalar sig Jon med bl.a. följande uttryckssätt: ”bolaget åt er” och ”som ni har kört i botten” samt ”Ni fakturerar en jävla massa”.

Beträffande påstående om likgitighetsuppsåt kommer jag efter EKO-delen bemöta det påståendet då det inte går att utesluta att ett sådant påstående infinner sig även i EKO-delen.

Bedrägeridelen

Innan jag börjar mitt försök att övertyga hovrätten att tingsrätten dömt rätt i bedrägeridelen vill jag framföra och repetera några sakomständigheter som har framkommit under tingsrättsförhandlingen för att på så sätt öka förståelsen för det som kommer att argumenteras för. Jag har tagit fram underlag för den genomgången som jag nu ska dela ut.

1) Balans- och resultatrapporterna under perioden 20140101-20181231 har sammanställts av Lars Andersson på Almby Ekonomibyrå, som hördes i tingsrätten. Dessa avser Jon Ersson och utvisar hans tillgångar och skulder respektive hans intäkter och kostnader. Rapporterna utvisar, påstår vi, att Jon Ersson inte varit på obestånd. Uppgifterna har lämnats i tingsrätten och sammanställningarna som nu lämnas in utvisar frånvaron av obestånd.

2) Fastigheterna är lagfarna hos Konstmästargatan AB som Jon har tillsammans med tandläkaren Michel Deaibes. Eftersom detta förhållande inte kunde vitsordas från åklagaren har vi tagit fram registreringsuppgifterna från Lantmäteriet som tillsammans med vittnesuppgifterna från Michel Deaibes och Jons uppgifter styrker påståendet om ägandet.

3) Arvsredovisning har upprättats med stöd uppgifterna ur FUP och sammanställts i Excell. Av den övre raden framgår vad Åke Persson har fört över till Brita Svanströms konto i Handelsbanken, nämligen 1.258.000 kronor. Dessa medel utgör en större del av arvet efter Jons pappa. Åke Persson har förvärvat fädernegårdarna för 1.460.000 kronor. Köpeskillingen har betalats i 6 poster om totalt 1.258.000 till Brita Svanström och en post om 202.000 till Konstmästargatans Fastighets AB. Härefter har det från Brita Svanströms konto förts över pengar till Karri Jaakkolas privata konto i 4 poster med totalt 251.500 kronor, som använts till Jons byggnationskostnader. Av arvspengarna så har det betalats fakturor till leverantörer genom S&N Konsult (149.848 kr), VVS Bygg (33.201 kr) och Delius (31.247 kr) med sammanlagt belopp på 214.296 kronor. Härutöver har det betalats fakturor avseende bl.a. det återgivna samtalet med Larssons Maskiner, som avser en grävmaskin (fångeshandlingarna ges in). Den totala summan för betalade fakturor per 2018 uppgår till 378.400 kronor. Av de redovisade pengarna som kommer från arvet har Jon använt 818.832 kronor till att betala för inköpta varor och tjänster som gått till de olika fastighetsprojekten. Jon har haft både förmåga och vilja att betala. Han har handlat utan brottsligt uppsåt och hans bristande betalningsförmåga har endast varit tillfällig och dessutom utanför hans kontroll. Lånet från Abbe Kurt, som han bekräftat i förhör, om 1.000.000 kronor visar dels på frånvaron av obestånd med hänvisning till att Jon hade förmåga att låna och på betalningsvilja med hänvisning till att Jon använt de lånade pengarna till att betala fakturor på sätt framgår av framför allt Storsvanenlistan.

4) Brevet till Mona Eriksson på Länsförsäkringar i Bergslagen är ett omtalat brev som Jon hjälpte Jasmine Eriksson och Robert Olsson med att skriva eftersom Jon haft kontakt med Länsförsäkringar på grund av att nämnda två personer är döva. De hade fått ett lånelöfte till att förvärva fastigheten Götarsvik 1:18 som Jon och Johan Svanström skulle bygga. Till detta byggprojekt lånade Jon ut ca 1,5 MKR enligt den s.k. Storsvanenlistan i IT bilagan s. 575. Brevets innehåll och ritningen har legat till grund för utlåningen.

5) Avbetalningsavtalet med Wasa Kredit visar att det är fråga om en grävmaskin och att Jon från arvet betalat en kontantinsats på 75.000 kronor och så även mervärdeskatten om 93.750 kronor, vilket framgår av arvsredovisningen. Sistasidan utvisar samtliga 35 betalningar som skett efter att kontantinsatsen erlades. Samtliga åtaganden är reglerade såvitt avser grävmaskinen som har använts i byggprojekten. Jon hade således en affärsrelation med Larssons Maskiner under hela betalningsperioden från 20171019-20200831. Handlingarna och betalningarna åberopas till utvisande av Jons förmåga och vilja att göra rätt för sig. Jon har aldrig varken beställt eller köpt gräsklippare av Larsson Maskiner varför åklagarens tolkning av det återgivna samtalet mellan Jon och Larsson att detta skall ha syftat till att Jon försökt att lura till sig gräsklippare kan bortses från.

6) Av de 6 ingivna uppgörelserna med tidigare fordringsägare framgår att dessa leverantörer inte har några krav gentemot Jon. Ytterligare sex motsvarande överenskommelser har ingåtts och nästa vecka kommer dessa och eventuellt ytterligare överenskommelser att ges in. Glasmek i Osby och Bohle Scandinavia har vägrat ta emot betalning och samtidigt avstår de från att framställa krav. Värlinge gamla Mejeri har gått i konkurs och den är avslutad, varför någon betalning inte kan göras. Med de kvarvarande 18 fordringsägarna har Jon fört långtgående diskussioner. Denna redovisning avser samtliga 33 fordringsägare enligt tingsrättens dom.

Märk väl att stora delar av utredningen handlar om att Jon jagar pengar och är irriterad på de personer som inte betalar räkningarna, trots att han lånat ut pengar till dem, för att de ska kunna betala räkningar som har sin grund i Jons beställningar av varor.

Jons besvär med Migrationsverket och deras bristande betalningsmoral kan inte nog poängteras och Jons påstående är att han inte bara väntat på dessa pengar utan även att han blivit lurad av Bengt Reinus. Jons absoluta önskemål är att dessa pengar oavkortat ska gå till att betala utestående fordringar för vilka han påtagit sig ett personligt betalningsansvar.

På samman sätt har Jon på goda grundar haft skäl att utgå från att Brita Svanströms dotter och måg, Jasmine Eriksson och Robert Olsson, skulle hos Länsförsäkringar Bank erhålla ett byggkreditiv för att kunna bebygga fastigheten Götarsvik 1:18 . Paret hade sålt sin lägenhet i Stockholm efter lämnat lånelöfte från banken för att bo hemma hos Johan och Brita under byggtiden. Lånelöftet och korrespondensen med banken finns i Jons dator, dels på mejlen och sparat på hårddisken. Banken tog tillbaka sitt löfte med motiveringen att de inte ville finansiera ett lösvirkeshus. Vi hänvisar till brevet till Länsförsäkringar och Mona Eriksson.

På grund härav byggdes en övervåning (bildmaterial återfinns i FUP:en) på deras hus, vilket finansierades via Jon. Riksmäklaren gjorde en ny värdering av Britas och Johans gård som skulle tjäna som säkerhet för ett nytt lån hos Handelsbanken i Frövi, vilket skulle lösa Jons fordran som då uppgick till ca 800.00 kronor. Det hela dröjde på grund av förhalade förhandlingar med banken. Byggnationen av övervåningen fortsatte och Jon lånade ut ytterligare pengar, som han var övertygad om att han skulle få tillbaka så fort det löste sig med banken. Jon visste också att hans arbete och finansiering var en förutsättning för det lånet. Jons fordran uppgick till slut till över 1,5 MKR.

Jons ekonomiska besvär med Migrationsverket och Johan Svanström framgår av de i målet aktuella listorna Storsvanenlistan och Frontlinelistan. Ur Storsvanenlistan (s. 575 ff i IT del 1) kan utläsas att Jons fordringar uppgår till ( ”åter/svanen” 1.536.676 vilket ska dras mot ”utlägg/svanen” 369.200 och därtill kommer ”Fakt belopp 50%” 159.118 kr på sidan 575, 123.235 på sidorna 576-577 och 232.464 kr på sidorna 578-579) inalles 1.682.239 kronor. Ur Frontlinelistan (s. 30 ff i Tiläggsprotokoll 3) kan utläsas att Jon har en fordran på 3.216.111 kronor om han inte förvärvar fastigheterna, eftersom det är detta belopp som ska gå i avräkning mot 5.860.041 som utgör fastighetspriset inklusive utlägg; efter slutlig avräkning har parterna enats om att Jon erhåller Klastorp och Repslagaren för 2,9 MKR i ett för allt. Härtill kommer att Jon hade en fordran med anledning av de förlikningsöverenskommelser som ingåtts mellan Frontline och Migrationsverket. Fordran uppgår till (100.000+438.336=) 538.336 kronor efter utomrättsliga uppgörelser, varvid ursprungsfordringarna var (307.460+634.596=) 942.056 kronor. Bengt Reinus har bekräftat riktigheten i påståendet att det naturligtvis är Jons pengar.

Av dessa fakta kan ovedersägligen konstateras att Jon vid tidpunkten för sitt frihetsberövande hade fordringar på (1.682.239+538.336=) 2.220.575 kronor utöver fordringarna om 3.216.111 kronor. Utestående fordringar om 2,2 Mkr täcker som var och en kan konstatera av Jon beställda och ej betalda varor exkl. mervärdeskatt på 2,2 Mkr. Märk väl att Jon har betalat Karri och Jimmy för i ByggNu beställda varor (se Wahlbukenlistan 169.260 kr och RMI-listan 214.000 kr = 383.260 kronor), vilket gör att Jon har haft fog för att anse att han kunde betala utestående obetalda räkningar såvitt avser av honom beställda varor uppgående till ca 1,8 Mkr.

Jon har även pekat på den omständigheten att Storsvanlistan utvisar att Jon i direkt anslutning till beställningarna lånat ut pengar till Johan Svanström för att denna ska betala för av Jon beställda varor, vilket ej i förekommande fall har skett på grund att Johan uppenbarligen använt pengarna till annat. Hela Storsvanenlistan och de andra listorna går att verifiera med i förundersökningen förekommande bankkontoutdrag.

Försvaret påstår att åklagaren inte vederlagt Jons påstående att han haft viljan att betala av honom beställda varor och att han på goda grunder har haft skäl att vara övertygad om att han haft förmågan att betala. Härtill kommer att Jon aldrig försökt att dölja varken sitt namn, sin privata mejladress och/eller sitt telefonnummer. I minnet ska även hållas att han de facto betalt lejonparten av alla varor som han har beställt. Att Jon initialt har varit förhindrad att lösa sina resterande utestående skulder till i målet aktuella fordringsägare är inte förvånade med hänvisning till att Bengt Reinius fört Jon bakom ljuset när det gäller Jons pengar som Bengt Reinius erhållit från Migrationsverket. Efter det att Jon släpptes från häktet har Bengt Reinius löst sina skulder och fastighetsaffärerna har löst sig, med följd att Jon under mellantiden efter tingsrättens dom och prövningen här i hovrätten kunnat lösa sina mellanhavanden med de i tingsrätten omnämnda fordringsägarna på sätt vi redovisar här i hovrätten.

När det gäller Tandläkaren Michel Deaibes och Konstmästargatans Fastighets AB och fastigheterna Ringvägen/Ställberg 1:64, Kristineplan/Klastorp 26 och Ställdalsvägen/Repslagaren 8 har vi hänvisat till HAK s. 585-589, s.638-640, s.681-683 och 726-727 till utvisande av att beräkningen av hyresintäkter (s. 683 f i IT 1) och finansiering avseende aktuella fastigheter, Jons affärsrelation till Michel och dennes avsikt att fastigheterna ska placeras i Konstmästargatan; allt till utvisande av att Jon på goda grunder ansåg att han var såväl solvent och sufficient.

Ingen av alla målsäganden har självmant uppfattat att de blivit utsatta för påstådda bedrägerier. De flesta, men inte alla, har på direkt uppmaning av EBM framställt ekonomiska krav via åklagaren, vars engagemang inte har varit att ta miste på. Ingen har självmant polisanmält någon händelse. Mitt påstående är att leverantörerna uppfattat det som att det är fråga om obetalda fakturor och inte rena bedrägerier.

Mitt påstående är att eventuell misstanke om brott i så fall har frammanats av EBM. Vi har även kunnat höra att Jon till leverantörerna lämnat förklaringen till betalningsdröjsmålet nämligen att Migrationsverket dröjer med betalningarna. Förklaringen har först godtagits men inte efter det att EBM har hört av sig och påstått att fordringsägarna har blivit utsatta för bedrägerier.

Det naturliga är att ett brottsoffer hör av sig till polisen och anmäler brott när någon uppfattat att de blivit utsatta för brott. Flera av målsäganden är större aktörer och har givetvis rutiner för hur sådana situationer ska hanteras för att stävja framtida bedrägerier, stölder och andra brott. Att ingen av i målet förekommande målsäganden har gjort polisanmälan talar för att den påstådda brottsmisstanken har framkallats av EBM.

I HAK s. 422 säger Jon till Ellinor Rönnkvist på Borö-Pannan: ”SN Konsult har hand om renoveringarna efter Migrations… och vi har husen (egen fetmarkering)… som har hyrt ut till Migrationsverket och Migrationsverket är skyldig…oss över 1 miljon. Och så fort vi får den då ska vi betala till SN Konsult så att dom kan betala … eh… räkningarna.” Jons egen berättelse i rätten och under förundersökningen sammanfattas väl i detta samtal. Han skiljer på hans del i fastigheterna och vad som sker i bolagen i målet, som han inte är varken delägare i eller faktisk företrädare för. Samtalet talar med styrka för att Jons i målet lämnade berättelse är riktig.

Vid förhören med Bengt Reinus framkommer att han drar en skarp skiljelinje mellan kostnaderna för renoveringarna och hyresintäkterna. Skiljelinjen består i att hyresintäkterna ska avräknas mot köpeskillingen för fastigheterna på Kristineplan (Klastorp 26) och Ställdalsvägen 5 (Repslagaren 8) medan ersättningarna från Migrationsverket ”naturligtvis” ska gottskrivas Jon, såsom Bengt Reinus själv uttryckte det.

Från förhöret och den s.k. Frontlinelistan kan slutsatsen dras att Jon även avstått hyresintäkterna från Ringvägen till förmån för Frontline i syfte att de skulle gå i avräkning mot köpeskillingen.

Viktigast i denna del är att Jon inte kunde begära ersättning från Migrationsverket, eftersom avtalsförhållandet rent formellt var gentemot Frontline, varför som Bengt Reinus sa så framställde Frontline kraven för Jons räkning, eftersom Jon naturligtvis skulle erhålla ersättningarna från Migrationsverket.

Bengt Reinus påstod även under sitt förhör att han endast erhållit 60.000 kr efter avräkning för kostnader från Migrationsverket, vilken ersättning erhölls efter en stadfäst förlikning. När jag hänvisade till de båda åtgärdslistorna (den ena som Jon upprättade som återfinns i Tvångsmedelsbilagan s. 214 ff och den andra som Migrationsverket upprättat på basis av Jons lista som återfinns HP 2 s. 1693 ff) kunde vi konstatera att det ursprungliga kravet utifrån listorna och därmed besiktningen var 634.596 kronor. Förhöret med Bengt Reinus ger vid handen att det som betalas från Migrationsverket ska gottskrivas Jon. Bengt Reinus hävdade att Migrationsverket inte hade betalat något utöver de aktuella 100.000 kr, eftersom reparationerna inte var klara och verket inte skulle betala förrän det var färdigställt.

När jag konfronterade Bengt Reinus med sidan 1689 i HP 2, d.v.s. överenskommelsen med Migrationsverket som gick ut på att verket skulle betala ut 438.336 kronor, efter det att kreditfaktura på ursprungbeloppet hade skickats, kunde han inte riktigt minnas den överenskommelsen. Jag förklarade sedan att det av s. 1690 framgår att Migrationsverket bekräftar att betalningen av nämnda 438.336 kronor skedde till Frontline den 17 maj 2017, vilket Migrationsverket bekräftade med uppgift i sin fakturaportal. Det kunde inte Bengt Reinus dementera.

Det vi kan konstatera är att Bengt Reinus vilselett Jon och att Jon sent omsider erhållit pengarna som kommit från Migrationsverket, som Bengt Reinus i själva verket tillgodogjort sig/Frontline bakom ryggen på Jon.

Nu har allt reglerats med Frontline; fastigheterna är lagfarna hos Konstmästargatan AB som Jon har tillsammans med tandläkaren Michel Deaibes och Jons mellanhavanden med Bengt Reinus och Frontline har slutligt reglerats. De slutliga köpeskillingarna är för Repslagaren 8 var 1.100.000 kronor och för Klastorp 26 var 2.900.000 kronor.

Per idag har 976.515 kronor av 1.670.687 kronor, som motsvarar ursprungskravet av medgivet betalningsansvar, slutligt reglerats.

Påståendet är att Migrationsverket först efter en överenskommelse om prutning på kravet utbetalat ersättningarna, som avser Jons kostnader för renoveringarna, som varit nödvändiga för att återställa fastigheten. Skälet till Migrationsverkets betalningsansvar är att de som Migrationsverket upplåtit fastigheten till skadat fastigheten och Migrationsverket var skadeståndsskyldigt och detta oaktat påståendena om vanvård.

Om hovrätten kommer fram till att åklagaren närmat sig de beviskrav som uppställs menar jag att samtalet med Ellinor Rönnkvist på Borö-Pannan på sid. 422, förekommande listor över Jons transaktioner (RMI- s. 561 IT-bilagan 1, Storsvanen- s. 575, Walbuken- s. 587, Ryssarna s. 567, Samir s. 572, Fred & Hasse s. 601, Humle & Dumle s. 605, Jesper s. 607 och Frontlinelistan Tilläggsprotokoll 3 s. 30 ff.) och hans egen berättelse visar ett alternativt händelseförlopp som i vart minskar värdet av åklagarens bevisning ner till en nivå som innebär att ställda beviskrav inte kan anses vara uppnådda.

Jon har berättat att han satsat drygt 6,7 MKR under perioden 2014090120180918. Han har beställt varor som han till sin huvuddel har betalat. Han har förklarat att obetalda fakturor, som avser varor som han själv beställt, är han personligt betalningsansvarig för på civilrättslig grund. För de varor han nekat betalningsansvar är grunden för bestridandet att han inte beställt varorna. När det gäller Gymkompaniet och gymutrustningen, där skuldbeloppet uppgår till 54.907 kronor har Jon påtagit sig ett personligt betalningsansvar, vilket medgivande kvarstår i hovrätten.

När det gäller bedrägeripåståendet kan det konstateras att åklagaren i tingsrätten inte besvarat min inledande fråga om det är ett avtalsbedrägeri eller ett uppfyllelsebedrägeri som görs gällande. Nu har gärningspåståendet ändrats i förtydligande riktning och det anmärks särskilt, utan skyldighet därtill, att åklagaren påstår avtalsbedrägeri och åklagaren har av naturliga skäl frånfallit påståendet om brottsplan i denna del.

Till skillnad från ett avtalsbedrägeri är dispositionen i ett påstått uppfyllelsebedrägeri själva utbetalningen eller utlämnandet av varan och därmed inte ingåendet av själva avtalet. Vid ett avtalsbedrägeri kan skadan inte beräknas till ett högre belopp än det negativa skadeståndsintresset, varför säljarens vinst, eller som det brukar uttryckas den uteblivna vinsten, inte ska beaktas vid beräkningen av skadan. (Vid ett uppfyllelsebedrägeri kan det positiva kontraktsintresset beaktas.) Eftersom åklagaren numera frånfallit påståendet om brottsplan kan Jon endast dömas för sitt eget handlande enligt ett ordinärt gärningsmannaskap.

Försvarets utgångspunkt är att alltså att det är ett avtalsbedrägeri som görs gällande. Skadan kan inte överstiga inköpskostnaden exklusive mervärdeskatt. Det finns en tidsperiod angiven som sträcker sig över en längre tid trots att brottet sannolikt påstås ha fullbordats vid själva beställningstillfället. Att göra en delbetalning i syfte att hålla säljaren och en konkurs på avstånd skulle i nu aktuella fall ske efter själva dispositionen, d.v.s. ingåendet av själva avtalet, varför det inte kan vara fråga om bedrägeri om det utpekade vilseledandet inträffar efter avtalets ingående. Om vilseledandet kommer efter dispositionen är det inte bedrägeri.

Avgörande är om kontrahenten hade ingått avtalet om denne hade kunskap om de rätta förhållandena, d.v.s. verkligheten vid själva beställningstillfället. En person kan vara vilseledd om verkligheten; men märk väl att verkligheten kan förändras och personen kan då hamna i att ha en felaktig uppfattning om verkligheten, trots att det saknas ett vilseledande.

Det kan sägas finnas två sorters felaktiga uppfattningar om verkligheten. Den ena är p.g.a. ett vilseledande och den andra är p.g.a. att verkligheten har förändrats.

Rekvisitet ”vilseledande” är ett objektivt rekvisit. Om åklagaren vill mena att om det inte är ett avtalsbedrägeri så är det i vart fall ett uppfyllelsebedrägeri eller kanske ett till avtalsbedrägeri eller för all del ett nytt avtalsbedrägeri när parterna träffar avtal om nya avtalsvillkor om t.ex. betalningsanstånd och/eller delbetalningar; ja då uppkommer frågan om när och på vilket sätt åklagaren menar att vilseledandet har skett. Svaret är okänt!

Vidare kan den långa utpekade brottsperioden leda till frågeställningen om åklagaren inte under alla förhållanden hamnar i påståendet att dispositionen hamnar i tiden före det påstådda vilseledandet om påståendet om vilseledandet placeras i den senare delen av den utpekade brottsperioden.

Om så är fallet är det inte som sagt ett bedrägeri eftersom det då brister i kausalsambandet mellan vilseledandet och dispositionen. Om varan har utlämnats i tiden innan åklagaren påstår att vilseledandet har skett är det inte bedrägeri; vilket blir konsekvensen av om åklagaren lämnar påståendet att bedrägeriet är fullbordat vid beställningstillfället.

Två exempel som belyser frågeställningarna är målsägandeförhören med Maria Gustafsson från Menta Fönster AB och Stefan Boqvist (enskild firma?) som hördes måndagen den 25 mars 2019 i tingsrätten.

Maria Gustafsson berättade att hon förvärvat bolaget mot en köpeskilling vars storlek hon inte kunde precisera, men att köpeskillingen hade sänkts med hänvisning till att reskontran för kundfordringarna hade värderats till 50 % av bokfört värde. Hur den aktuella kundfordringen hade värderats framgick inte. Det innebär att hon rent teoretiskt kan ha betalat allt mellan 0 kr till fullt nominellt belopp för den utpekade tillnarrade varan. Inte heller kunde Maria Gustafsson redovisa hur mycket av alla kundfordringar som hade flutit in. Målsägande hade heller inget anspråk att framföra för någon förlust. Eftersom hon inte ingått avtalet kunde hon givetvis inte heller vara vilseledd. När, genom vem (vilken företrädare: inte vilket bolag) och hur vilseledandet påstås ha skett framgår inte av åklagarens talan. Det kan konstateras att det inträffat en rad olika omständigheter som inte var kända vid avtalstillfället, varför bedömningen av vilseledandet försvåras per se och särskilt när tidpunkten för påstått vilseledande är okänt.

Utmärkande för ett flertal av de påstådda bedrägerierna är att det har förts diskussioner om såväl delbetalningar som slutliga betalningar, varför det i flera fall förekommer nya betalningsvillkor. Detta talar enskilt mot såväl ett vilseledande som att det föreligger ett kausalsamband mellan vilseledande och disposition, eftersom det i så fall måste vara fråga om ett vidmakthållande av vilseledandet. Försvaret hävdar under alla förhållanden att åklagaren inte visat att det föreligger ett kausalsamband mellan varken vilseledande, disposition eller förmögenhetsöverföring.

Stefan Boqvist kunde konstatera att han inte erhållit betalt för en larmanordning som Jon hade beställt, varför han ville överlåta fordran till Nox Finans. Han påstod att finansbolaget inte ville belåna fakturan efter att ha undersökt bolaget ByggNu. Av bedrägeribilagan s. 1226-1229 framgår att Stefan Boqvist ingått avtal med Nox Finans om att fordran överlåtits till finansbolaget och att ByggNu med befriande verkan kunde betala till Nox Finans bankgiro 574-9700. Stefan Boqvist tillstyrkte även att det förekommit diskussioner om en överenskommelse i godo, till belopp som Stefan Boqvist inte kunde minnas, men under åberopande att han bara spelade med i diskussionerna, eftersom han vid det laget förstod att han inte skulle få betalt. Även i detta fall har det tillkommit omständigheter som förändrar förutsättningarna för bedömningen av påstått vilseledande oavsett om det skulle vara fråga om det ena eller det andra bedrägerialternativet. Försvaret hävdar under alla förhållanden även i detta fall att åklagaren inte visat att det föreligger ett kausalsamband mellan varken vilseledande, disposition eller förmögenhetsöverföring.

Åklagaren har i tingsrätten påpekat det självklara i sitt bedrägeripåstående, nämligen att målsägande inte förstått att de blivit lurade. Åklagaren har undantagslöst frågat hörda personer om det förekommit något som upplevdes som märkligt i samband med beställningarna. Om man förstår att man blir lurad och ända ingår avtalet är det inte fråga om ett fullbordat brott, men det kan vara fråga om ett försök. Frågan om försök har inte varit på bordet.

Om beställningen sker vid ett tillfälle och accepten vid ett annat tillfälle, alternativt en oren accept som senare följs av en accept, kan givetvis verkligheten ha förändrats under tiden på samma sätt som om det skulle vara fråga om ett uppfyllelsebedrägeri. Vidare har åklagaren genomgående ställt frågan om den uteblivna betalningen föranlett stor skada eller allvarligt försämrat Bolagets situation. Målsäganden och vittnen har med få undantag svarat entydigt nej på dessa frågor.

Som ytterligare ett argument för att Jon saknat uppsåt till påstådda bedrägerier har Jon som vi har kunnat konstatera fört över pengar till Johan, antingen genom att Åke fört över Jons arvspengar eller så har pengar förts över från OK Omsorg, innan Jon beställer aktuella varor avseende projektet Brandstorp. Matematiken och helheten kommer jag redogör för när vi slutför talan i den s.k. EKO-delen.

Brottsrubriceringen Grovt bedrägeri

Med anledning av att åklagaren i tingsrätten hänvisat till att EBM lämnat direktiv att vid upprepade brott alltid åtala för grova brott påstår försvaret att det är ett onyanserat synsätt. Högsta domstolen har i flera fall prövat frågan om upprepade bedrägerier ska rubriceras som bedrägeri av normalgraden eller som grovt bedrägeri. Följande rättsfall är av intresse.

NJA 2007 s. 973 som behandlar 25 tillfällen av bedrägerier avseende socialbidrag under 2,5 år.

NJA 2012 s. 886 p. 15 behandlar bedrägerier och bidragsbrott under 6 år och att ändrade förhållanden ej är anmälda.

NJA 2016 s.1143 som behandlar upprepade tillgrepp av väskor.

Svea hovrätts dom 12 december 2017 i mål B 2819-17; RÅ har sökt PT, avseende 53 fall av grovt bedrägeri.

NJA 2018 s. 378 avser frågan om tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar vilket har ansetts som skilda brott och rubricerats som normalgraden.

NJA 2018 s.634 avser frågan om svårighetsgrad av upprepade skattebrott.

Omständigheten systematik är inte angiven som en kvalifikationsgrund för grovt brott och i detta fall torde inte omständigheten i detta mål kunna aktualiseras annat än som en straffskärpningsgrund enligt 29 kap. 2 § 6 BrB.

Av NJA 2018 s.634 p.20 framgår att HD anser att det finns skäl till viss restriktivitet vid bedömningen av vad som utgör ett systematiskt tillvägagångssätt även när den omständigheten utgör en särskild kvalifikationsgrund. En uppflyttning i svårighetsgrad innebär regelmässigt en repressionsökning och bör begränsas till de fall där omständigheterna är sådana att en ändrad rubricering framstår som motiverad. En inte önskad konsekvens av att upprepade och likartade brott bedöms som grova enbart på grund av det repetitiva tillvägagångssättet är att straffvärdet av varje enskilt brott av rimlighetsskäl ofta måste sättas lägre än vad som borde följa på ett grovt brott av den aktuella brottstypen. Det samlade straffvärdet av brottsligheten i dess helhet kan annars framstå som alldeles för högt. HD skriver vidare i p. 21 att ”Enbart det förhållandet att ett förfarande upprepas på likartat sätt bör alltså inte medföra att brottsligheten bedöms vara systematisk på det sätt som krävs för att det ska vara fråga om grova skattebrott. Som regel bör det krävas någon form av brottsplan eller i allt fall att upprepningarna framstår som en påräknelig fortsättning på tidigare gärning eller gärningar.”

När det gäller att bedöma brott som grova med hänvisning till att de har skett systematiskt eller föregåtts av särskild planering framträder i praxis en tydlig återhållsamhet. För att sådana förhållanden ska föranleda gradhöjning bör det enligt Högsta domstolen ”normalt krävas att brotten har en frekvens och präglas av en förslagenhet som klart går utöver vad som gäller för annan, i och för sig upprepad och likartad, brottslighet.” Högsta domstolen ansåg inte att dessa förutsättningar var uppfyllda i aktuellt fall (NJA 2016 s.1143). Inte heller var omständigheterna sammantagna sådana att var och en av gärningarna skulle bedömas som grov stöld. Den förslagenhet som den tilltalade visat prov på och de i viss mån planmässiga och systematiska inslagen fick beaktas inom ramen för straffmätningen. Gärningarna bedömdes som stöld av normalgraden. Rättsfrågorna kring ”Delictum continuatum” behandlas i SvJT 2011 s. 495.

Vid prövningen av ett likgiltighetsuppsåt finns det framför allt tre rättsfall att utgå från, nämligen ”Den flyende rattfylleristen” NJA 2002 s. 449, ”HIV-fallet” NJA 2004 s.176 och ”Mopedmannen” NJA 2016 s.763.

Martin Borgeke skriver om dessa rättsfall i SvJT 2017 s. 93 under rubriken Ett förtydligande av uppsåtets nedre gräns.

I 2016 års rättsfall påminner HD om att prövningen ska ske med utgångspunkt i omständigheterna vid gärningen, dvs när affärshändelsen bokförs eller inte bokförs.

Vad åklagaren påstår att Jon gjort eller annan gjort eller inte gjort efter utpekat gärningstillfälle saknar alltså betydelse även för uppsåtsfrågan.

I p.22 i det s.k. Mopedmannen-målet anger Högsta domstolen att gärningsmannen normalt har varit likgiltig när han trodde, i betydelsen utgick från eller antog, att effekten skulle inträda eller att gärningsomständigheten förelåg. Detta innebär att vad gärningsmannen trodde, utgick från eller antog eller för all del inte antog- läggs till grund för en presumtion för eller emot uppsåt.

I JT 2016-17 s.122 har Suzanne Wennberg kommenterat Mopedmannen och framfört kritik mot att HD har använt vad gärningsmannen ”trott” om effekten eller gärningsomständigheten som utgångspunkt (presumtion) för om kraven på likgitighetsuppsåt är uppfyllda. Meningsutbyten mellan Borgeke och Wennberg har fortsatt.

För att avsluta detta avsnitt ska jag sammanfatta rättsfallen och nämnda artiklar med att säga att utgångspunkten för bedömningen av likgiltighetsuppsåtet är gärningsmannens beteende.

Avslutning

Varför fortsätter Jon att beställa och bygga trots att pengarna börjar sina på grund av att Migrationsverket vägrar att betala ut ersättningen och att Länsförsäkringar Bank tar tillbaka sitt lånelöfte avseende ett byggkreditiv?

1) Det utlovades ett byggkreditiv från Länsförsäkringar Bank till Britas dotter Jasmine och hennes man Robert för förvärv och iordningsställande av Brandstorp som då ägdes av Brita och Johan. Under byggtiden skulle Jon erhålla betalningar från Jasmine och Robert. Trots löftet kom parterna inte överens på grund av byggkonstruktionen. Jon har fordringar mot Johan i enlighet med Storsvanenlistan på sidan 575 i IT 1 som jag tidigare redogjorde för.

2) Jon har som vi förstår från förhöret med Bengt Reinus här i rätten vilseletts att tro att en förutsättning för att Migrationsverket skulle betala ut skadeståndsersättningen var att Jon iordningsställde lokalerna och på det sättet skulle styrka kostnaderna. Det har nu i efterhand visat sig vara fel, eftersom Bengt Reinus tillnarrat sig pengarna bakom ryggen på Jon. Vi vet att det ursprungliga kravet var ca 1 MKR och att Migrationsverket betalade ut 538.000 kronor till Frontline för varor som Jon haft utläggen för. Hade Jon erhållit det som naturligtvis rätteligen tillkommit honom hade leverantörerna fått betalt.

3) Av uppspelningen ur HAK:en den 10 april 2019 framgick det tillsammans med förhöret med Michel Dieabes att bankfinansieringen förutsatte att fastigheten var uthyrd och att hyresintäkterna överensstämde med kalkylen på sidan 683 i IT1. Av kalkylen framgår att fastigheten till övervägande del skulle vara uthyrd under sommaren 2018, vilket den hade varit i vart fall i september 2018. Skälet till varför planerna inte kunde sjösattas vet vi. Michel kunde även berätta att han beträffande det gula huset (Repslagaren 8) hade förvärvat det från Bengt Reinus, efter det att Bengt påstått att Jon inte hade med fastigheten att göra. Vi vet att det fanns en avsiktsförklaring att även köpa det vita huset (Klastorp 26) från Bengt; vilket nu har skett. Michel har bekräftat att det finns ett kompanjonskap mellan honom och Jon och att avsikten hela tiden varit att aktuella fastigheter ska tillföras Konstmästargatan Fastighets AB efter det att Karri blivit utköpt. Vi vet att fastigheterna har tillförts Konstmästargatan

_________________________________________________________________

Slutplädering i den s.k. EKO-delen

Rubrikerna i min avslutande plädering är Allmänt, ByggNU och OK Omsorg, Privottabellen, Fastighetsprojekten, Påståendet om bokföringsbrott, Chatten, Konstmästargatan och tandläkaren Michel Deibes, Näringspenningtvätt, Faktisk företrädare och företrädaransvar samt Brottsplan och en därmed förenad Avslutning.

Allmänt

Att Jon inte har använt sig av bankkonton beror på att han inte medges att inneha bankkonton. Som hovrätten har kunnat konstatera är Jon mycket noga när det gäller att föra bok över hans utgifter, lån och övriga ekonomiska mellanhavanden. Det är lättare är få en bild av Jons totala ekonomi tack vare hans alla listor än om vi endast hade haft en mängd kontoutdrag. Dessa listor har Jon försökt dölja lika lite som sitt namn och telefonnummer av det enkla skälet att han tycker sig inte ha skäl att dölja något. Tvärtom är Jon stolt över det han har byggt upp; ett fint litet fastighetsbestånd.

Jon var 5,5 år när han kom till Sverige från ett barnhem där han hade växt upp i Teheran. Det enda han hade med sig var gångkläderna och en riskaka som han fick innan han lämnade barnhemmet. Han hade halva riskakan kvar när han landade på Arlanda, eftersom han inte visste när han skulle få en riskaka nästa gång. Det har både präglat och danat Jon som vi kan förstå.

Jon har som han själv berättade arbetat sedan tonåren och han är snarast en arbetsnarkoman och han är extremt intresserad av sina byggprojekt. Han är närmast lyrisk när han talar om sina projekt, men uppriktigt irriterad över att han inte får betalt från Migrationsverket för sina utlägg så han kan betala sina beställda varor.

Jon är däremot helt ointresserad av bokföringen och bankdosor, eftersom han menar att han inte har något ansvar för aktuella bolags bokföring och skötsel. Detta avspeglar sig väldigt tydligt i chatten och telefonavlyssningen; Jon talar inte om bokföring och bankdosor i HAK-bilagan och han varken förekommer eller omnämns, med två undantag, i chatten. Det är alltid Karri som ringer Jon om det handlar om underlag som Karri vill ha till bokföringen som han ansvarar för.

Jag ska även påminna om det jag sa i bedrägeridelen nämligen att Jimmy påstår sig sköta bokföringen och allt pappersarbete (HAK s. 567 m) medan Jon anser att det är Karri som är revisorn; det fick vi även lyssna till i onsdags förra veckan. I tingsrättsförhöret med Jon liknas Jimmy, som sköter dosan, med Stefan Ingves och Karri är arbetsledaren och får av Jon rollen som Martin Timmel. Av samtalet mellan Jimmy och Jon (HAK s. 565 ff. och 648) angående Delius framgår att Jon lånat 20.000 kr från Delius medan Karri använder Delius pengar till att bl.a. betala elräkningar som avser Kristineplan. Vidare framgår att Jimmy anser att Jon är skyldig honom 10.000 kronor utifrån det perspektivet att Karri ska ha den andra hälften. Min slutsats är att Jon varken får lön eller andra ersättningar från Delius utan han lånar pengar från Delius som Jimmy anser att han och Karri ska dela på, eftersom de är hälftenägare. I inledningen av samtalet talar Jon med Jimmy om att det är deras bolag, d.v.s. Delius ägs av Karri och Jimmy. (”bolaget åt er” och ”som ni har kört i botten” samt ”Ni fakturerar en jävla massa”).

Vid en genomgång av chatten och vid beaktande av Jons egna uppgifter tillsammans med vad som framkom under förhöret den 12 april 2019 med revisorn Lars Andersson kan vi konstatera att Karri och Jimmy inte bara är aktiva i för var och en av dem aktuella bolag utan Karri är påtagligt aktiv i samband med förvärv, bolagshandlingar, ändringsanmälningar, revision och bolagsstämma runt sitt eget köksbord. Lars Andersson berättade att han själv förmedlade ByggNu på säljarsidan och att Jon företrädde köparsidan.

Andersson uttryckte aktivt att Jon inte var en av köparna. I förhörsbilagan sid 38, uppläst, framgår att Karri själv säger att det är han som köpt bolaget förmedlat av Lars Andersson. Skälet till att Karri behöver ett nytt bolag är enligt honom själv att RMI-projekt hade gått i konkurs. På nästkommande sida, sidan 39 förhörsbilagan, uppläst, förtydligar Kari att det var han och Jimmy Wahlqvist som köpte bolaget tillsammans och att det var Karri och Jimmy som själv jobbade i bolaget. Beträffande bokföringen i ByggNu har Karri även tillstått att det är han som har skött bokföringen själv och han hänvisar i detta sammanhang till att han gått en grundkurs i både bokföring och juridik.

Samtalet på sidan 11 i HAK-bilagan mellan Karri och Jimmy handlar om olika bokföringsalternativ och vem som har underlagen samt att avsikten är att byta bokföringsprogram från Fortnox till Visma; en diskussion som fortsätter och återfinns på sidan 38 i HAK:en. Andra exempel på att det är Karri som de facto vidtar åtgärder och har alla myndighetskontakter är sidan 27 i HAK-bilagan som återspeglar ett samtal med Siv på Skatteverket och att Karri beställer skattedeklarationer i VVS Bygg och Pellets. På sidan 120 i HAK:en återges ett samtal med Ida på Skatteupplysningen vilket också handlar om VVS-Bygg. Ytterligare ett myndighetssamtal återfinns på sidan 43 i HAK:en i vilket Karri ringer Matilda på Bolagsverket. Att det är Karri som styr den formella företrädaren Peter Wahlqvist framgår bl.a. av HAK-bilagan sidan 53 då Karri ringer upp Peter Wahlqvist och påminner honom om att han måste ringa till konkursförvaltaren. På nästkommande sida konstateras att Peter Wahlqvist beklagar sig över att det inkommer så mycket papper. Därutöver diskuteras förfarandet med konkursförvaltaren i vilket sammanhang Karri berättar för Peter Wahlqvist att det finns SE4-filer som kan skickas till förvaltaren. Samtalet mellan Rosemarie och Karri utvisar på sidan 113 i HAK:en att Kari är delägare Delius, samarbetet mellan Delius och Thomas Betong och att det förs diskussioner om att ta fram folk från utlandet som ska jobba i Delius framtida projekt som Karri ska driva.

Karri är således inte enbart projektledare, personalansvarig, bokföringsansvarig och delägare utan han har även tagit på sig rollen som inköpsansvarig, vilket bland annat framgår av HAK-bilagan på sidan 73 då han ringer upp Mattias på Mälarlift och på sidan 95 då han ringer upp Scandab.

När det gäller Jimmy vill jag påminna om att han sagt att han tagit dosan från sin bror Peter. I Hak-bilagan sidan 79 återfinns ett samtal mellan Jimmy och Karri i vilket Jimmy berättar vilka överföringar han gjort. På sidan 140 i HAK:en framgår det att Jimmy är irriterad över att Karri vill betala betongen medan Jimmy menar att de ska dela på den större delen av pengarna efter avdrag för arbetskraftskostnader. Av HAK:en sidorna 57 och 58 framgår att Jimmy sköter faktureringen.

Åklagaren har inte visat att Jon är ägare till något av de bolag som åklagaren påstår att Jon är faktisk företrädare för.

Påståendet ska även hållas i minnet vid prövningen av begäran om ansvar för näringspenningtvätt. När jag har gått igenom chatten har jag haft svårt att värja mig från tanken att Karri och Magnus ägnar sig åt tvätta pengar och sälja fakturor. Ersättningen synes uppgå till en provision om mellan 5 till 7 %; blygsamt mot slutet i ByggNU och i S&N och fullt ut i VVS och Delius och JWM.

Av de avsnitt ur chatten som åklagaren redovisat och de avsnitt som jag läste ur chatten under förhöret med Jimmy och Magnus Persson kan slutsatsen dras att Jimmy hjälper till med kontantuttag. Av förhöret med Magnus Persson framgick att de av mig upplästa chattarna på sidorna 129, 130, 135, 138, 154, 165, 166 och 268 i IT-bilagan 1 ska tolkas som att det handlar om kontanthantering och att de som sköter om det erhåller en provision om 5 till 7 %. Av kontorörelserna och insättningarna på Karri och Jimmys privatkonton framgår ett tydligt modus operandi. Att det sker helt utan Jons inblandning framgår inte bara av stämningsansökan utan även av HAK:en och chatten. Detta talar med styrka för att Jon inte deltar i den av åklagaren utpekade brottsplanen och att han inte har varken ett ekonomiskt inflytande i eller ett ekonomiskt utbyte av aktuella bolag.

Av uttagen (HP1) att döma tar Jimmy ut kontanter och provisionen, varav få insättningar verkar stanna kvar på kontot. Det är orimligt att tro att Jon skulle vara faktisk företrädare och ägare i nu nämnda bolag när han som vi kan konstatera står helt utanför, inte bara själva byggverksamheten men framför allt har han ingenting med penningtvätten att göra.

Till yttermera visso kan vi konstatera, som vi tidigare påpekat, att Jon under tiden 20171101-20180917 inte haft någon kontakt med Peter Wahlqvist (av HAK-bilagan framgår att de inte ens haft telefonkontakt). Av förhöret med Lars Carlsson framgick att han inte hade en aning om vem Jon Ersson är. Jag vågar påstå att dessa herrar inte är Jons målvakter och därmed är Jon inte faktisk företrädare i något av de bolag som Wahlqvist och Carlsson suttit i. Frågan är befogad varför Jon skulle använda sig av bulvaner när han aldrig annars försöker dölja varken sitt namn eller handlande. Påståendet är helt enkelt att Jon inte är faktisk företrädare för något av i målet förekommande bolag.

Rent allmänt kan även konstateras att när pengar förs från ett konto till ett annat omvandlas pengarna till kontanter ända sedan ByggNU-tiden och det finns inte spår av att Jon fått någon del av dessa pengar.

Jon struntar i hur Karri och andra fördelar sina ansvar att bokföra i bolagen, eftersom det är som han själv säger inte hans ansvarsområde. Det enda Jon är intresserad av när det gäller bokföringen är att han ska få underlag i form av fakturor och kvitton för sina utlägg, kostnader och utlåning som han behöver för sin redovisning i fastighetsprojekten och för sina kompanjoner; allt för att avräkningen ska vara korrekt. Alla listor är resultatet av Jons noggrannhet på detta område.

Avslutningsvis i denna del ska jag säga något om i tingsrätten sittande åklagares påståenden om att Jons trovärdighet är låg och att han inte lämnat raka svar på frågorna från åklagaren utifrån perspektivet att han inte likt Jimmy pekat ut andra och själv tagit på sig ansvar enligt gärningspåståendet. Var och en förstår det orimliga i att en förutsättning för att betraktas som trovärdig är att man erkänner och tjallar. Effekten av detta resonemang är att Jimmy försattes på fri fot och han har strukits medhårs av åklagaren under rättegången i tingsrätten. När det gäller tilltrosfrågorna kan dessa delas in i tre kategorier:

1) Vad den hörde menat (vi har alla olika språkbruk).

2) Om utsagan riktigt återger den hördes iakttagelser (medvetet eller omedvetet felaktiga referat).

3) Om den hördes iakttagelser var riktiga (osanna påståenden eller felaktiga minnesbilder)

Juridiken i påståendet kan delvis utläsas ur 35 kap 4 § RB, d.v.s. parts förklaringsbörda. En tilltalad anses normalt sätt inte ha någon s.k. börda och därmed inte heller någon förklaringsbörda. Det intressanta är att åklagaren i tingsrätten talade om att Jon förtiger sanningen. Hovrätten ska givetvis inte pröva vad som är sant. Sanningen må vara en sällsam gäst i en rättssal och saknar betydelse för prövningen av den bevisning som åklagaren lägger på hovrättens bord.

Lagmannen Christer Rune i Svea hovrätt uttryckte i det s.k. Wallenbergärendet: ”Det varken ligger eller kan ligga på domstolen i en ackusatorisk process som vår att, likt polis och åklagare, söka utleta sanningen. Ty i en sådan process skall sanningen, om alls tillgänglig i en rättssal, bli blottlagd genom parternas på ömse sidor engagerade processföring. På domstolen ligger det i stället att pröva i vad mån åklagaren lett sina ansvarspåståenden i bevis; så kontrolleras, i rättssäker ordning, om polis och åklagare lyckats med den uppgift som ligger på dem.”

Christer Rune i RH 1994:24

Detta leder även fram till påståendet att det är först om åklagaren har styrkt sitt påstående som den tilltalades förklaringsbörda aktualiseras vid prövningen av huruvida den tilltalade kan anses ha vederlagt åklagarens talan; vilket resonemang tydliggörs i det s.k. Balkongmålet (NJA 2015 s. 702).

För att inte nämna alla bolag har jag valt ut ByggNu och OK Omsorg och ska bara säga något kort om dessa bolag:

ByggNU

När det gäller Bygg Nu kan vi från förhöret med Jimmy konstatera att Gusselbyn var Jons projekt till hundra procent. ByggNu skulle inte ta några kostnader för Gusselbyn, vilket inte heller skedde. Kostnaderna för Gusselbyn svarade Peter Grip/Lejon för.

Ägarbilden i Bygg Nu var i vart fall på pappret 50/50 mellan Jimmy och Karri. ByggNu anlitade underentreprenör, med polsk arbetskraft; och betalningarna skedda med ByggNu:s medel. När det kom in pengar från Gusselbyn togs dessa medel ut i direkt anslutning till insättningarna och delades upp mellan Jimmy och Karri 50/50 (se uppläst och åberopat stycke på sidan 427 nm förhörsprotokollet).

OK-Omsorg

Beträffande OK-Omsorg ska särskilt noteras att Jon lånat pengar från Abbe Kurt, ca 1.000.000 kr., som är andra pengar än posterna som inbetalas av misstag. Misstagsbetalningarna från utlandet (OK-bilagan s. 182; 166.790,22+93.475,78=) uppgår till 260.266 kr. Dessa ska rätteligen tillkomma Linda Björk, varför Jon skickar pengarna till henne. Tanken var att Jon skulle hyra ut Gusselbyn till Linda, men efter utlandsbetalningen fann Jon bäst att inte hyra ut Gusselbyn till Linda.

När det gäller OK-Omsorg är jag övertygad om att bolaget inte bara tillhörde Abbe Kurt utan även framgent har gjort det. Skälet till varför Abbe Kurt inte kunde stå kvar som ägare är inte utrett i målet. Att Abbe Kurt hade kvar pengar i bolaget som satts in i bolaget 2015 eller tidigare är däremot utrett.

Av samtalet mellan Jon och Abbe Kurt angivet under bevispunkt 21 framgår att Abbe Kurt anser sig vara ägare till pengarna och att han anser sig kunna ta ut pengarna skattefritt, men att det krävs att någon annan, d.v.s. en ny insatt aktieägare, ska ta ut pengarna, som återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott eller som lösen av lån, som uppenbarligen slutligen ska tillkomma Abbe Kurt.

Detta visar att Abbe Kurt sätter annan i sitt ställe. Det visar att Jon är varken formell eller faktisk företrädare och värdet av detta påstående förstärks av det faktum att Jon de facto lånar ”bolagets pengar” från just Abbe Kurt.

Tingsrätten skriver på sidan 270 i domen:
”Det var runt en miljon som var Abbe Kurts pengar och som fanns på OK Omsorgs konto. Han betalade till Stånga Brädgård och en värmepanna med pengar från Abbe Kurt genom OK Omsorg. Vidare fördes det över pengar till Brita Svahnström från bolaget S&N, men de pengarna kom ursprungligen från OK Omsorg. Han lånade pengar av Abbe Kurt genom OK Omsorg.”

Privottabellen

Tabellen på sidan 18 i TP 2 innehåller rena sakfel och den saknar uppgifter. Det ska som en randanmärkning sägas att denna s.k. privottabell omfattar 76 dagar trots att den totala tidsrymden i åklagarens ”översikt bolag” är från den 27 januari 2015 till den 8 november 2018, dvs knappt 4 år. Åklagaren använder svepande formuleringar och hänvisar till hela perioden trots att kontrollerna endast avser kortare perioder.

Fastighetsprojekten

Det som genomgående kan konstateras är att när det gäller fastighetsprojekten har Jon och Karri en överenskommelse som går ut på att intäkter och kostnader ska delas lika mellan dem två på samma sätt som vinster och förluster ska delas lika.

Jon har nogsamt redovisat, så när som på kronan, vad han har betalat och att han har finansierat investeringarna med egna och lånade medel och hyresintäkter; inte en krona har Jon erhållit från något av de aktuella bolagen så när som ett timarvode för utfört arbete i Gusselbyn och att han vid ett tillfälle lånat 20.000 kr från Delius, som jag tidigare refererade till.

Det som visar att Jon varken är delägare eller faktisk företrädare för något av bolagen som återfinns i ekodelen är bland annat det faktum att Karri, såvitt framkommit av utredningen undantagslöst finansierar sin del av kostnaderna i fastighetsprojekten genom pengar som kommer från de bolag som han är formell respektive i förekommande fall faktisk företrädare i. Detta ska jämföras med att Jon finansierat byggprojekten/fastighetsaffärerna med egna och lånade medel med belopp som vi i skrift redovisat för.

Viktigt att notera är att Karri och Jimmy utför faktiskt arbete i det som Jimmy kallar ”projekt”. Intäkterna för dessa projekt kommer i förekommande fall från Jon och/eller hans partner i de olika fastighetsprojekten. Jon har berättat att han har från tid till annan anlitat Jimmy och/eller Karri och deras bolag för att de ska utföra byggnadsarbeten på aktuella fastighetsobjekt. Vidare är det omvittnat att bolagen har utfört arbeten som avser projekt som helt står utanför det målet handlar om. Resultatet av dessa projekt är varken redovisat till Jon och inte heller har Jon erhållit någon del av intäkterna, varken som lön (med ett undantag avseende timersättningen från ByggNU angående Gusselbyn), vinstdelning eller svarta pengar. Frånvaron av spår av någon form av ersättning till Jon från bolagen i ekodelen talar med styrka för att Jons påstående att han varken är aktieägare eller faktisk företrädare i något av dessa bolag är korrekt.

Det framstår som osannolikt att Jon skulle vara del av dessa bolag på annat sätt än det han själv beskrivit. Inkomsterna från de olika arbeten som utförts i respektive bolag har givetvis endast tillkommit de som utfört dessa arbeten. Jon har personligen utfört arbeten och erhållit lön för sådant arbete, vilket han nogsamt antecknat i Walbukenlistan och RMI-listan avseende Gusselbyn.

Allt arbete som Jon utfört och fått betalt för har utförts i tiden före december 2015, dvs i tiden innan Jimmy blir suppleant och Karri ledamot i ByggNu. Mot påståendet att Jon är faktisk företrädare talar även att han i eget och bolagens namn beställer varor. Hade Jon önskat vara anonym hade han som jag sagt tidigare givetvis inte spridit sitt namn och telefonnummer till varenda leverantör.

Jag påminner om innehållet i HAK protokollet varur framgår att av totalt 255 samtal avser 103 stycken samtal om bygge och Jon nämns inte en enda gång. Vidare kan det konstateras att Jon inte vid en enda tillfälle beordrar, ger instruktioner eller anvisningar till varken Jimmy eller Karri att göra något.

När det gäller Ringvägen, Kristineplan och Ställdalsvägen bekräftar Karri att han var hälftenägare i dessa projekt. Tanken var att parterna skulle dela på kostnaderna och i slutändan dela på framtida vinster. Jag frågade Karri om han kände till att Jon finansierade sin del i deras projekt med egna medel, ärvda pengar och av Abbe Kurt lånade pengar, vilket Karri svarade jakande på.

På frågan hur Karri finansierade sin del, svarande han undvikande. Vi vet svaret: Karri tog pengarna ur Jimmys och hans bolag. Ett belysande exempel i detta sammanhang är när Karri hade tagit 20.000 kr ur Delius (HAK s. 648) för att betala elräkningarna och Jimmy blev förbannad och menade att Jon skulle betala Jimmy 10.000 kr, eftersom Jon och Karri hade Ringvägen tillsammans.

Det visar att Delius ägs av dem två och att Karri plockar pengar ur bolaget för att bestrida sin del av kostnaderna i de gemensamma fastighetsprojekten.

Jag frågade Karri om det kan stämma att han använde medel som kom även från ByggNu till att betala räkningar som avser hans del i projekt som han har tillsammans med Jon. Jag frågade vidare Karri om det togs ut pengar från ByggNu som delades upp, med hälften vardera, mellan honom och Jimmy på deras respektive privata konton. Jag upplevde det som att Karri försökte slingra sig och var ovillig att svara på mina frågor. Min uppfattning är att jag fick ett tyst samtycke till mina underförstådda påståenden, varför slutsatsen kan dras att ByggNu ägs av Karri och Jimmy och i vart fall inte av Jon.

Av den s.k. Walbukenlistan (IT-bilagan 1 s. 588-589) framgår att Jon ger Karri och Jimmy pengar. En fråga som infinner sig är varför Karri och Jimmy påstår att de tar ut pengar och ger Jon. Det finns ingenting i utredningen som ens pekar i den riktningen.

Bokföringsbrotten

Huvudinvändningarna är att Jon inte varit faktisk företrädare, att han inte deltagit i någon brottsplan och att när åtalet endast gäller att rörelsens förlopp i huvudsak inte kunnat bedömas med ledning av bokföringen saknar bokföringen av leverantörs- och kundfakturor betydelse.

Ansvarspåståendet vilar på ett garantansvar och därmed gör åklagaren gällande att Jon ska plikta för sin passivitet.

Tingsrätten skriver när det gäller OK-Omsorg:
”Omständigheterna att Jon Ersson ger betalorder till flera olika personer samt att han är involverad i ledningen och styrningen av bolaget innebär att han utövat ett sådant bestämmande inflytande över OK Omsorg att han ska bedömas som faktisk företrädare för bolaget.

Därmed är även Jon Ersson ansvarig för underlåtenheten att fullgöra bokföringsskyldigheten i den omfattning som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen med den inskränkning av tiden som redogjorts för strax ovan. (19/3-18). Jon Ersson har invänt att bokföringen skulle skötas av Abbe Kurts bokförare, Özcan Genc. Abbe Kurt har i denna del berättat att han hjälpte Theres Melin och Jon Ersson att länka samman med bokföraren. Syftet var att bokslut skulle kunna upprättas. Enligt Abbe Kurt hjälpte han inte till med den löpande bokföringen. Bokföraren bad om underlag för transaktioner och Abbe Kurt begärde då kontoutdrag via Jon Ersson. Enligt Abbe Kurt var det under hösten 2017. Özcan Genc har inte haft några närmare minnen av OK Omsorg. Såsom tingsrätten uppfattat Abbe Kurts uppgifter var det endast bokslutet avseende räkenskapsåret 2016/2017 som Özcan Gencs bokföringsbolag skulle ombesörja. Det stämmer också väl överens med att årsredovisningen för räkenskapsåret 2016/2017 lämnades in till Bolagsverket den 18 januari 2018. Genom denna bevisning har åklagaren motbevisat Jon Erssons uppgifter. Mot bakgrund av Jon Erssons erfarenhet av att bedriva näringsverksamhet och att det framkommit att Jon Ersson haft kontroll över bolagets bankkonto är det ställt utom rimligt tvivel att han agerat uppsåtligen. Även Jon Ersson har alltså gjort sig skyldig till bokföringsbrott.”

Jon har berättat att han har lånat pengar som Abbe Kurt har skjutit in i OK Omsorg. Jon har varit övertygad om att han lånat pengarna av Abbe Kurt och att dessa pengar har slussats via OK Omsorg. Det enda Jon har gjort är att han lånat pengarna och disponerat dem genom att ropa av dem och lämna betalningsinstruktioner för till vem de ska överföras.

Att penningströmmarna ska bokföras råder det inget tvivel om varför det vitsordas att det fråga om ett objektivt passivt bokföringsbrott. Jon har som vi sett bokfört varenda krona såvitt avser hans privata transaktioner. Om Jon ska anses ansvarig för sin underlåtenhet i OK-Omsorg bör den inte anses ha skett genom annat än oaktsamhet. Bevekelsegrunderna för det påståendet är att Jon inte förstått att han genom sitt agerande hamnar i ett företrädaransvar och att han trodde att Abbe Kurt skötte bokföringen.

Chatten

Jon Ersson har framfört att de av åklagarna åberopade s.k. tidslinjerna är bristfälliga med hänvisning att det inte går att följa penningströmmarna i förhållande till fakturorna i respektive bolag och vilka personer som varit inblandade. En uttömmande tidslinje i nu omnämnt hänseende är emellertid den chatt som förekommit över Wiber mellan Karri Jaakkola och Magnus Persson. Chatten återfinns i tilläggsprotokoll 1 sid. 88 ff.

Vid genomgång av denna chatt, vilken åklagaren åberopat i sin helhet, framgår att det kan uteslutas att Jon är en del av det som Magnus och Karri talar om. Han nämns vid två tillfällen av 7876 chattar under perioden 2016-12-18 – 2018-09-17 på 235 sidor. Jag har särskilt hänvisat till sidorna 130, 134, 252, 315, och 316 i förhöret med Jimmy med anledning av Tandläkarfakturan i IT 3:3 s. 2270. Ersättningen för ”Tandläkarfakturan” behöll Delius i syfte att Delius skulle betala trappan som var beställd till Abbe Kurts Hotell Hjalmar. Trappan lämnades ut av misstag och inte på grund av vilseledande. Delius fullföljde inte sin förpliktelse gentemot Jon, varför Värlinge Gamla Mejeri AB, numera upplöst genom en avslutad konkurs, inte fick betalt i första skedet. Därefter ingicks ny överenskommelse med Delius om en avbetalningsplan som påbörjades med en amortering om 10.000 kronor. I förhöret med Magnus Persson hänvisade jag även till Tilläggsprotokollet 1 sidorna 96, 135, 136, 138, 151, 152, 154, 163, 168, 232. Jon hävdar utöver det som direkt kan utläsa ur chatten att Jimmy erhåller provision och att allt är penningtvätt. Det kan konstateras att Jon inte är i närheten av tvätteriet.

Näringspenningtvätt

Det krävs inte att åtgärden är vidtagen i penningtvättssyfte, men det krävs att medverkan till en åtgärd ”skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte”. Det ska vara fråga om klandervärda risktaganden i första hand i näringsverksamhet eller såsom ett led i en verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning.

En stor skillnad jämfört med penningtvättbrott är att egendomen inte behöver härröra från brott eller brottslig verksamhet om det är fråga om näringspenningtvätt. Det behöver heller inte visas att åtgärden är vidtagen i penningtvättssyfte. Avgörande för bestämmelsens tillämplighet är därmed inte om egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet. Grunden för straffansvar är i stället att gärningsmannen gör sig skyldig till ett klandervärt risktagande. Att egendomen senare visar sig vara legitim undantar därför inte från ansvar (prop. 2013/14:121 s. 115).

Alla omständigheter som nämns i gärningsbeskrivningen, även om det är fråga om överskottspåståenden, skall styrkas för bifall till talan. I t.ex. åtalspunkten 16 står det att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Ordföranden i tingsrätten har lyft frågan och åklagaren har valt att det ska stå kvar och förklarat att det inte åberopas någon bevisning för påståendet. Är det sagt skall det bevisas.

Grunden för straffansvar är om gärningsmannen gör sig skyldig till ett klandervärt risktagande i förhållande till ett medverkande till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte. Av prop. 2013/2014:121 s.115 framgår att rekvisitet ”skäligen kan antas” är ett objektivt rekvisit.

Åklagaren har inte preciserat vilka omständigheter som åberopas till stöd för påståendet att Jon Ersson tagit ett klandervärt risktagande, varför någon prövning inte kan bli ändamålsenlig och åtalet faller även på den grunden. Detta leder ju även till att det inte blir ändamålsenligt att pröva det subjektiva rekvisitet eftersom det ska täcka just sådana omständigheter som konstituerar påståendet om klandervärt risktagande.

Åklagarna har endast angett omständigheterna i generella ordalag såvitt avser åtalspunkten 8 (OK Omsorg) att bilen är verksamhetsfrämmande, stora belopp och stort antal transaktioner. När det gäller åtalspunkten 16 (Delius) har angetts att bilen är verksamhetsfrämmande, stora belopp och att Ferrari SNR 295 är en dyr bil.

Mot dessa påståenden kan för det första sägas att den omständigheten att en bil påstås kunna vara verksamhetsfrämmande är ett felaktigt påstående. Ett aktiebolag oavsett verksamhet kan köpa eller hyra bilar oavsett värde, eftersom företrädaren eller nyttjanderättshavaren måste ta upp ett förmånsvärde om bilen används för privat bruk, vilket är den skatterättsliga presumtionen.

Jag hänvisar till det jag framförde sakframställningsvis i denna del. Det är fråga om konstaterbara fakta när det gäller de olika bilarna och de uppgifter som framkom under förhöret med Zakay Cicek.

Jag hänvisade till NJA 2018 s.634 avseende frågan om svårighetsgrad av upprepade skattebrott i bedrägeridelen och att omständigheten systematik är inte angiven som en kvalifikationsgrund för grovt brott i detta fall och åklagarens påstående om systematik torde i detta mål inte kunna aktualiseras på annat än som en straffskärpningsgrund enligt 29 kap. 2 § 6 BrB, även om den skulle vara angiven som en kvalifikationsgrund.

På motsvarande sätt i EKO-delen åberopar jag Högsta domstolens två avgöranden, NJA 2018 s. 1010 I-III och NJA 2019 s.305 (tavelbedrägeriet), som behandlar straffvärdebestämning vid penningtvättbrott samt gradindelning och gradindelningens relation till straffvärdet.

Faktisk företrädare och företrädarskap

En faktisk företrädare ska ha en övergripande kontroll eller ett bestämmande inflytande över ”bolagets medel”, verksamhetens betalningsströmmar eller andra ekonomiska beslut.

Det har från åklagarens sida tidigt i processen hänvisats till NJA 2017 s. 690 i vilket avgörande HD slår fast i punkterna 15 och 16 att det avgörande är om han eller hon har varit den som de facto har fattat beslut i sådana frågor som för aktiebolagens del ankommer på styrelsen eller den verkställande direktören. Detta ska ställas mot Jons beställning av varor som skett efter medgivande från Karri vid det att Jon påtagit sig ett personligt betalningsansvar gentemot såväl Karri som leverantören). Detta särskilt sagt i den s.k. bedrägeridelen väl medveten om att Jura novit curia gäller här i hovrätten.

När det inte av påståendet om bokföringsbrott, som de kommer till uttryck i gärningsbeskrivningen, framgår vad åklagaren påstår att Jon har gjort på individnivå för det tankarna till Anna-Lena Dahlqvists formulering:

”Med företagaransvar förstås en företagsledares straffrättsliga ansvar för brott begångna i näringsverksamhet.”

Problemen med en sådan formulering är många, men löses genom att säga att företagsledaren ansvarar för sin passivitet.

Vad som bidrar till att skapa oklarhet är att termen företagaransvar växelvis används i betydelsen straffrättsligt ansvar för företagare, växelvis endast i betydelsen garantansvar, alltså en- av flera- förutsättningar för det straffrättsliga ansvaret för underlåtenhetsbrott, och det här skriver Suzanne Wennberg om i sin artikel ”Har företagsledare ett straffrättsligt principalansvar.” Jag hänvisar även till hennes artikel ”Företagsledares ansvar för brott som begås i verksamhet”; i Festskrifterna till Heuman respektive Jareborg. Jag hänvisar särskilt till festskriften till Heuman 2008, s. 573, st. 2 och 3.

Brottsplan

När det gäller påståendena om bokföringsbrott och näringspenningtvätt är lokutionen ”tillsammans och i samförstånd alternativt var för sig/eller var och en för sig”.

När det gäller bedrägeripåståendena har åklagaren av naturliga skäl här i hovrätten frånfallit sitt påstående om brottsplan.

Utgångspunkten är att det krävs sådan bevisning på individnivå att man beträffande var och en av de inblandade kan konstatera att de medverkat i brottets utförande på ett sådant sätt att de är att betrakta som medgärningsmän.

Åklagarna påstår att det funnits en initial brottsplan och att Jon såsom gärningsman haft del i denna. Åklagarna har dock inte närmare utvecklat varför detta förhållande ska anses vara för handen och det har i slutanförandet heller inte framfört några mer ingående överväganden.

Åklagaren påstår att de olika bolagen införskaffats som brottsverktyg i kriminellt syfte. Det är värt att påminna om att åklagaren, som talan är upplagd, har att visa att de tilltalade skapat ett brottsverktyg som därefter med uppsåt brukats i kriminellt syfte.

Bolagen skulle kunna liknas vid en verktygslåda som ställs på en plats som de utpekade gärningsmännen har tillgång till. Var och en kan använda verktygslådan efter eget gottfinnande utan tillstånd från annan och verktygen används individuellt utan annans inblandning.

Låt oss anta att en person använder ett eller två verktyg i samband med ett lägenhetsinbrott som han eller hon utför helt själv och helt utan andra personers vetskap. Ingen annan än tjuven kan dömas för lägenhetsinbrottet, även om andra har tillgång till verktygslådan.

Påståendet om brottsplan är helt beroende av vilka bevekelsegrunder och tankar som Jon hade om han ska anses ha involverat sig i verksamheterna. Och i ljuset av det jag nu sagt saknas helt skäl att påstå att det funnits en brottsplan på sätt åklagarna gjort gällande. Eftersom det inte funnits en brottsplan saknas förutsättningar att döma Jon i enlighet med avgörandet NJA 2006 s 535 (Akallarånet).

Enbart genom att bunta ihop de tilltalade flyttas inte beviströskeln ned automatiskt; särskilt inte på den subjektiva sidan. Bl.a. har professor Wennberg framfört ståndpunkten att man inte kan göra en samlad bedömning av de inblandades medverkan, trots att det rört sig om ett i alla delar kriminellt projekt.

Det har sedan NJA 2002 s. 489, målet har kallats Ledningscentralen eller Göteborgskravallerna, tillkommit ett antal avgöranden och artiklar som hanterat rättsfigurerna tillsammans och samråd kontra brottsplan med syfte att vårda förutsägbarheten vid dömandet, med det samlade resultatet att åklagarnas beviskrav stramats åt.

Sammanfattningsvis påstår jag att vårt rättssystem inte omfamnar tanken på kollektivt ansvar och att det hänt saker på vägen sedan 2002; bl.a. avgörandet NJA 2017 s. 531, den s.k. Östbergabussen, som behandlar frågor om gradindelning och gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp, vilket rättsfall enligt min mening raderat ut betydelsen av 2002 års rättsfall i nu aktuellt hänseende.

Vid medgärningsmannaskap krävs att personen deltar i själva det brottsliga tilltaget åtminstone mer perifert eller i förhållande till dem som deltar i utförandet av gärningen intar en särskild ställning.

För att det ska vara möjligt att anse någon som medgärningsman, trots att han eller hon inte deltagit i de gärningar som mer direkt knyter an till brottsbeskrivningen förutsätter det emellertid också att det är bevisat att denne har agerat tillsammans och i samförstånd med de övriga inblandande.

Budskapet är att det räcker inte med ett blankt påstående om brottsplan från åklagaren för att uppnå bevislättnad, istället krävs konkret bevisning på individnivå som binder var och en av de tilltalade till gärningarna på ett positivt sätt.

Det saknas såväl utredning om brottsplan som att Jon ska haft en särskild roll i densamma.

Även om domstolen kommer fram till att Jon skulle ha förstått vad som pågick i de olika bolagen ger utredningen, mot Jons nekande, inte tillräckligt stöd för att Jon har agerat tillsammans och i samförstånd med de andra personerna.

Och har den här rättegången visat någonting så menar jag att man knappast kan säga att det är en slump att Jon varken handhaft bokföring eller haft tillgång till bankdoser eller bankkonton. Det är värt att upprepa att Jon nämns två gånger i chatten som återfinns i tilläggsprotokoll 1 sid. 88 ff. mellan Magnus och Karri. Jag påminner även i detta sammanhang att det av HAK:en framgår att av totalt 255 samtal avser 103 samtal bygge och Jon nämns inte en enda gång. Vidare kan det konstateras att Jon inte vid en enda tillfälle beordrar, ger instruktioner eller anvisningar till varken Jimmy eller Karri att göra något.

Avslutning

Av det nu sagda kan slutsatsen dras att Jons utgångspunkt, ambition och absoluta vilja och övertygelse under resans gång varit att driva projekten med resultatet att han skulle kunna vara delägare i ett litet fint fastighetsbolag som kunde trygga hans ekonomiska framtid. Jon hade givetvis inte satsat allt han äger och har samt dessutom lånat stora summor pengar för att få allt i hamn om han samtidigt hade för avsikt att begå grova bedrägerier och ekobrott. Jon har inte deltagit i någon brottsplan och han har inte använt aktuella bolag som brottsverktyg. Jon är inte heller s.k. företrädare för något av de aktuella bolagen.

Rättstillämpning är inte endast en själlös akademisk och tekniskt betonad övning i begreppshantering. Det är oförnuftigt att endast lita till förnuftet. En empatisk rättstillämpning måste vara rättstillämpning. Det är vid tillämpningen av normen som empati ska användas; så skriver Mikael Mellqvist i SvJT 2013 s.493.

___________________________________________

Sakframställningsvis hänvisar jag till vad som antecknats i tingsrättens dom såvitt avser åp 14 och sådan hänvisning sker även till vad som anförts i domen i förhållande till åp 16. Det jag nu särskilt framföra i ett och samma sammanhang är vad specifikt gäller penningtransaktionerna i förhållande till som även berör åp 8 såvitt avser bilarna, insättningarna och därmed påståendena om näringspenningtvätt.

Jag ska redovisa konstaterbara fakta när det gäller de olika bilarna vilket till stor del framkom under förhöret med Zakay Cicek.

Jag börjar med Ferraribilen, SNR 295, åtalspunkten 16, avseende vilken det har framkommit att Hastalavista har lånat ut pengar till AS Invest. I stället för pengar löses lånet med Ferraribilen, vars värde har uppskattats till ca 1,5 MKR. Härefter förvärvas bilen av Jungmarks Bil (Cane Sverige AB 559073-8943) från Hastalavista genom AS Invest som är registrerad ägare. AS Invest vägrar skriva över äganderätten till Jungmarks Bil på grund av interna konflikter. AS Invest skriver över bilen på Delius som i sin tur överlåter bilen till Jungmarks Bil. Delius betalar ingenting för bilen och köpeskillingen 950.000 kr kommer in i 4 rater (enligt Deliusbilagan s. 41 och 42 NCS AB 559076-5599; numera I deal Cars Sthlm AB 200´+200´+300´+250´) på Delius konto som i sin tur skickar pengarna till Zakay Cicek som därefter för pengarna (950.000 kr) vidare till Hastalavista. Delius eller någon tilltalad kan svårligen sägas ha tagit ett klandervärt risktagande eftersom Delius både haft pengarna och äganderätten till bilen. Resultatet av transaktionerna är endast att Hastalavista erhåller 950.000 kr av utlånade medel och låntagaren ”blir av med bilen”. Det kan konstateras att första betalningen sker den 19 oktober 2017 på 200.000 kr. Detta faktum ska ställas mot att Jon påstås ha disponerat bankkontot i Delius, vilket Jon bestrider. Till stöd för bestridandet åberopas HAK s. 248, fjärde raden, bevispunkt 55, varur framgår att Jon inte ens vet att det finns ett bankkonto I Delius, trots att det vid den tidpunkten den 24 november 2017 hade kommit in 1.120.350 kronor på Delius konto på sätt framgår av Deliusbilagan s.40-42.

När det gäller de två Audibilarna R8 YLD 339 och S8 YHP 137, åtalspunkten 8, har det framkommit att Zakay Ciceks väns bekant behövde hjälp med en bytesaffär och finansiering av densamma. Köparen av R8:an behövde finansiering och därför önskade få bilen registrerad på en juridisk person, vilket var en förutsättning för finansieringen. Bilfirman Green Car Center i Stockholm finansierade en del av köpeskillingen 700.000 kronor och S8:an ingick som inbytesbil. Köparen skulle alltså lämna S8:an i inbyte vars värde uppskattades till 300.000 kronor, varför det resterade ca 400.000 kronor. Bilarna gick via OK Omsorg, som skickade merparten till Karri. Terese Melin har redovisat den resterade summan till Zackay Cecic.

Av HAK:en framgår således att Jon inte har någonting med dessa transaktioner att göra annat än att han förmedlat en kontakt mellan Zakay Cecic och Karri. Jons enda agerande framgår av HAK s. 456 från den 5/12-17 när det framgår att Jon inte ville att pengarna skulle sättas in på kontot eftersom Karri inte ville ha in pengar på Delius konto. Att så sker är helt utanför Jons kontroll och/eller önskemål och därmed utan inblandning från Jons sida. ///

En liten reflektion om vad Olaus Petri skrev i sina gamla domarregler från 1500-talet – ”det är inte alltid sant det som sanningar likt”. Stämt är dömt, men jag kommer tillbaka välprepparerad, med nya insikter, vilket föregås av år med fientliga sinnelag. Jag har till min dotter meddelat min önskan om inskriptionen ”mannen som hatar poliser” vars text skall pryda min gravsten.

XL-Frontline

XL-StorSvanen

Hak-Bilagan

Tingsrättsdomen

Hovrättsdomen

Göran Lambertz

Göran Lambertz

Före detta Justitiekanslern häktad för våldtäkt.

En framstående jurist har häktats på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt.

Så har rubrikerna lydit då den före detta Justitiekansler Göran Lambertz under gårdagen häktats av Uppsala tingsrätt misstänkt för våldtäkt på en betydligt yngre studentkvinna som haft ett stort förtroende då hon varit dennes elev. Kvinnan och Göran Lambertz fick kontakt genom att hon rådfrågat om juridiska spörsmål vilket resulterade i att hon sett upp till honom. Relationen växte och Göran Lambertz har blivit en slags mentor – han gav sig själv epitetet ”bonuspappa” och det har diskuterat allehanda livsfrågor samtidigt som han peppat henne med studierna. Enligt målsägande så har dom träffats ett fåtal tillfällen innan den misstänkta händelsen. Våldtäkten skall enligt utredning ha skett i en bostad under julhelgen förra året. Kvinnan blev hembjuden till Göran Lambertz varpå hon blev berusad och däckade. När hon vaknade så skulle han enligt målsägande ha förgripit sig på henne – hon sa ifrån utan att detta hörsammades. Rättens ordförande, David Boberg-Linder menar att det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. I slutet av inlägget så återfinns dom handlingar som legat till grund för häktningen.

Utredningen har pågått sedan årsskiftet och i måndags morse så greps och anhölls Göran Lambertz, varpå denne sedermera häktades på sannolika själ – det vill säga – den högre misstankegraden. Gripandet skedde på Göran Lambertz hemmaort vilket föranleddes av att denne varit anhållen i sin frånvaro dryga timmen före gripandet.  Häktesförhandlingen varade i över tre timmar bakom lykta dörrar, vilket vittnar om det gedigna material som presenterats inför domstolen. Åtalet skall dock väckas innan den 25 mars, men det ligger dock i farans riktning om att åtalstiden kommer till att förlängas då den initiala utredningen visar på ett behov om en längre utredningstid.

Göran Lambertz advokat, Ola Salomonsson tillbakavisar häktesgrunderna varpå han låter meddela om att det är uppenbart att skäl för häktning saknas – inget har skett mot målsägandes vilja varpå han tänker överklaga häktningen. Enligt Ola Salomonsson så mottog Göran Lambertz häktningsbeslutet med ro. Han hade visserligen inte förväntats sig denna utgång, men han kan trots detta hantera situationen och behålla ett visst verklighetssinne.

Åklagaren, Annika Bokefos anser sig ha stödbevisning som stärker offrets berättelse – exempelvis sms och övrig telefontrafik samtidigt som andra personer är hörda i ärendet.

Göran Lambertz är en av landets mest namnkunniga jurister. Han tog sin juristexamen vid Katedralskolan i Linköping varpå han vid Uppsala universitet avlade sin jur.kand. examen 1976. Därefter så har han arbetat som lärare och tjänstgjort som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt. Sedermera påbörjade Göran Lambertz sin domstolsbana varpå han utnämndes 1989 till hovrättsassessor vid Svea hovrätt. Göran Lambertz blev den 1 oktober 2001 justitiekansler vars tjänst han innehade fram till 2009 då han efterträddes av Anna Skarhed. Den 8 oktober 2009 så utsågs Göran Lambertz till justitieråd i Högsta domstolen – en tjänst han tillträdde den 15 november samma år. Han innehade uppdraget fram till sin pension 2017.

Göran Lambertz sticker minst sagt ut då han ständigt hävdat Thomas Quicks skuld till dom mord han nu friats från, vilket är en ståndpunkt som han har fått skarp kritik för. Att hävda Quicks skuld är lika korkat som att försätta sig i den situation där man blir misstänkliggjord för våldtäkt. Personligen så håller jag det för högst osannolikt att Lambertz skulle ha gjort sig skyldig för en regelrätt våldtäkt utan jag tror förr att det var ett initialt samtycke där den ena avtalspartnern tog till reträtt.

Häktningsframställan

Häktesprotokoll

Dagboksblad

Vetlandadådet

Vetlandadådet

Tamim Sultani häktad för sju mordförsök

Tamim Sultani misstänks för sju mordförsök i Vetlanda. I dag så beslutade Eksjö tingsrätt att mannen skall häktas på sannolika skäl för mordförsök i sju fall samt att denne skall genomgå en rättspsykiatrisk utredning – en så kallad paragraf 7 undersökning, vilket oftast begärs vid exceptionella fall.

Domstolen gick således på kammaråklagarens linje och häktade Tamim Sultani på grundval av att denne skulle kunna avvika och undanhålla sig rättvisan samtidigt som han på fri fot kan undanröja bevis. Därför ska han enligt tingsrättens bedömning förbli förvarad med restriktioner. I slutet av inlägget så finns samtliga protokoll från Eksjö tingsrätt att återse i sin helhet.

Tamim Sultani satt växelvis med armarna i kors och huvudet lutat mot handen i ett medhörningsrum när beslutet meddelades. Varför han ej fick närvara i rättssalen då beslutet om häktningen meddelades framgår inte men jag antar att domaren ansåg det vara mer lämpligt till att ha honom på behörigt avstånd då beslut meddelades.

Enligt Christian Berntö som är mannens advokat så meddelar denne att Tamim Sultani inte har kunnat precisera sin inställning och att han i övrigt inte vill kommentera hur han mår. Tamim Sultani gav i vart fall ett upprört intryck under inledningen av förhandlingen då denne slog sin högra hand hårt mot bordet och meddelade att han ej gjort det han beskylls för samtidigt som han hävdar att han inget mins, vilket föranledde att rättens ordförande gav honom en reprimand om att lugna ner sig. Tamim Sultani verkar också vara något bortkommen då han på rättens begaren inte ens kunde uppge när denne var född.

Händelsen har inte bara skakat Vetlanda utan hela Sverige, men enligt åklagaren Adam Rullman så är det inget som tyder på att det skulle röra sig om något terrorbrott, vilket polisen initialt hade som utredningshypotes. Tre av Tamim Sultani offer har under dagen kunnat lämna sjukhusen varpå två som vårdats på IVA har flyttat till vanliga vårdavdelningar, vilket för dessa tyder på ett gott slut.

Häktesframställan

Häktesprotokoll

Dagboksblad

Tamim Sultani häktad för sju mordförsök

Hemlighetsfullhetens virus

Hemlighetsfullhetens virus

Det råder hög sekretess och hysch hysch kring vår kära pandemi

Mitt förtroende för denna dravellpandemi har alltid varit lågt och ännu lägre blev den då jag via en anonym källa fick ta del av nedanstående sekretessblanketer. Enligt källan så får inte innehållet komma allmänheten till dels, vilket jag ej finner förståelse i då det ändå inte framkommer något exceptionellt – men gud nåde den som röjer detta material för personen i fråga riskerar dryga böter, eller i värsta fall skaka galler i upp till ett helt kalenderår.

I skrivelsen så kan man konstatera att Civilförsvarsförbundet använder termer som insatsledare – precis som om det vore krig, eller en omfattande naturkatastrof. Blanketten skall undertecknas varpå handlingen vid arbetspassets första dag skall överlämnas till någon figur som innehar titeln ”FRG Ansvarig”. Den som ombetts underkasta sig till att underteckna detta strängt förbindande avtal skall endast tjänstgöra som parkeringsvakt, vilket dessutom fodrar ett klanderfritt CV. För att riktigt betona allvaret i denna viktiga tjänst så får man heller inte ha varit i klammeri med ordningsmakten – man skall således inte innehavt en roll där man bidragit till en försörjning av rikets små griseknoar, vilket i brukligt tal omnämns polis.

När det gäller dom ekonomiska förehavandena så råder det ingen som helt ekonomisk kris – statsmakten lägger nämligen miljarder och åter miljarder för att tilldela sina undersåtar den lilla injektion som krävs för att överheten skola bliva nöjda. Dom stackare trälarna som i ur och skur skall dirigera samfärdseln får också sin lilla ekonomiska beskärda del om 270 riksdaler per arbetad timme – men det ges dock inga penningar för restid eller kostnader som hör därtill.

insats_covid-19_vaccination_information1ssrrr
information-om-sekretess-for-ovriga-anstallda-Covidvaccination - sekretess-for-covid

Yasin Abdullahi Mahamouds

Yasin Abdullahi Mahamouds

Nu nallar fogden ur Stimburken

Kronofogden har beslutat att konfiskera en del av den häktade rappargangsterns musikersättning från Stim. Orsaken är en skatteskuld som i skrivandes stund uppgår till 95 701 kronor, men Yasin är dock inte allena om att vara föremål för fogdarnas intresse, utan det finns ett flertal entertainers med skulder, vars stimarvode fogden nu önskar lägga rabarber på.

Rappgangstern Yasin Abdullahi Mahamouds är i tryggt förvar då fogden slår till. Han var en av de mest spelade svenska artisterna på Spotify i fjol vilket inbringat stora Stimintäkter. Kronofogdemyndigheten har således börjat rikta intresse för musiker som rör sig i kriminella miljöer och innehar skulder hos myndigheten. Syftet är att inkassera Stim–pengar, vilket är ersättningar som betalas ut då artisters musik spelas i exempelvis radio eller tv.

När jag under dagen ringde till kronofogden för att höra mig för beträffande Yasins skulder så fick jag reda på att denne hade en skatteskuld på 95.701 kronor. Utöver detta så låg det tre mindre ärenden som härrör från Lowell och Gothia inkasso, men dessa låg ännu ej för verkställighet. Jag fick först prata med en kvinnlig fogde på den allmänna upplysningen varpå jag kort därefter kopplades till handläggaren. Det märktes tydligt att fogdarna var märkbart besvärade över min frågeställning, varpå dom vid ett flertal tillfällen efterfrågade mitt fullständiga namn samtidigt som dom undrade om jag blivit ombedd till att ta kontakt med dessa. Jag blev hänvisad till kronofogdens pressavdelning, men jag han dock få ur dom beloppet på Stimersättningen, vilket låg på 256.000 kronor så Yasin har trotts inkomstbortfallet en behållning på 160.299 kronor, vilket med råge räcker till att markera samtliga fält i kiosklistan.

Homo erectus återkomst

Homo erectus återkomst

En förortstaliban hönsar vår räddhågade ordningsmakt  

Då jag skulle inhämtas misstänkt för bokföringsbrott så skedde detta via en gryningsräd där sju kravallpoliser i full stridsmundering kom för att inhämta mig. Då var ordningsmaktens representanter styva i korken – uppblåsta som badbollar, men då en förvirrad förortstaliban bröstar upp sig så skakar dom som asplöv. Det är för mig märkligt att poliskonstaplarna låter sig hönsas till reträtt då dom har befogenheter till att stämma i bäcken. Ett utdrag ur filmen visar polisens handfallenhet vilket kan förklara misslyckandet med att ta i tu med den allt växande gängkriminaliteten.      

Huvedrollsinnehavaren ger följande order
-Filma, vänta jag skall ha en film så att jag har ett vittne.

Mannen stirrar den kuvade polismannen i ögonen samtidigt som han säger.
-Vet du vem jag är, vet du vem jag är, varför rör du mig, vet du vem jag är?

Mannen ombeds backa varpå han säger.
-Sa du backa? Exakt, men han känner inte mig. Det här är vårat område, jag har med Vivalla polisen att göra – jag vill inte komma till er mannen. Hade han fucking inte rört mig av ingen anledning mannen? Jag går ingenstans!

Mannen pekar med fingret mot polisen och säger.
-Jag är inget fucking barn din jävla aspirant. Tagga här ifrån innan jag kommer brottas med dig!

Mannen får frågan om vad som är problemet? Varpå han svarar.
-Han kommer och rör mig av ingen anledning – vet du vem jag är? Rör inte mig – håll käften din jävla fitta – din pissluffare! Är jag misstänkt för någonting? Om du inte känner mig då är jag inte misstänkt för någonting. Kom inte och fucking rör mig. Ta bort han härifrån!

En annan polis försöker lugna ner mannen som inte tycks hörsamma dennes vädjan utan kommenderar istället den undergivna polisen.
-Låt han gå och ställ sig där – låt han gå och ställa sig där! Gå – Yalla! Ställ dig vid linjen där.

Polisen försöker ytterligare till att lugna ner den upprörda mannen, men han ignorerar alla försök till att stilla sig varpå han fortsätter med sitt hånfulla uppträdande.
-Håll käften din fitta!

Den fråga som man kan ställa sig är hur i helsike denna förortstaliban kommit in i landet – det lär ju i vart fall inte vara via arbetskraftsinvandring. Han måste ha hamnat i en Chiquitalåda – eller har kronan erhållit EU-bidrag för att husera denna intelligensbefriade varelse. Ett annat spörsmål är varför inte ett par poliser utrustade med handfängsel, batong och pickadoll icke mäktar med till att bunta ihop gaphalsen och köra honom till arresten. Där kunde han sitta tills någon förmådde sig till att skicka tillbaka honom till ursprungsland, varpå han där kan sitta och skala bananer tillsammans med sina likasinnade.

En annan reflektion till galenskapen är nog att konstaplarna sannolikt låter sig hönsas av rädsla för att inte klassas som rasister. Vi har urholkat vår självständighet till den milda grad att vi inte ens kan tillrättavisa en mörkhyad utan att anklagas för rasism – men kan man inte få vara lite fientlig då man ställs inför det faktum om ett otrevligt bemötande av en mörkhyllt man. Det anses ju t.o.m. rasistiskt att kalla en gobit för negerboll men att benämna en lök som vitlök tycks ju vara acceptabelt – det verkar således vara färgskalan framför beteende som stipulerar gränssättningen. Att vara bisexuell vållar ju inga frågor – kan man då inte få vara birasist?

Laxåpedofilen Emil Ingermansson

Laxåpedofilen Emil Ingermansson

Det blev Sju års fängelse för pedofilen Emil Daniel Bamse Ingemarsson

Det blev ett kännbart straff för pedofilen i Finnerödja. Inte nog med att han dömdes till sju års förvaring utan han miste även arbete och vänner, vilket förvisso är en naturlig följd då denna typ av gärningar begås och uppdagas. Den enda som tycks hålla honom när är modern som enligt rykten skyller händelsen på ett vilselederi från likasinnade nätkamrater. Själv så anser jag att man ej kan lasta sina sjuka böjelser på någon annan, så modern får enligt mitt förmenande vara solo om sin tro. Här nedan så följer i vart fall ett sammandrag ur den dom som avhandlar det så uppmärksammade pedofilmål, vilket ägde rum en bit utanför Laxå. Givetvis så återfinns domen i sin helhet i slutet av inlägget.

 

Tilltalad
EMIL Daniel Bamse Ingemarsson, 19890813-5935
Frihetsberövande: Häktad
Mossebo Lilla Borgan 1
695 93 Finnerödja

Målsägande

  1. Sekretess NN1, se Partsbilaga sekretess
  2. Sekretess NN4, se Partsbilaga sekretess

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för

  1. Grov våldtäkt mot barn, 6 kap 4 § 1 st och 3 st brottsbalken 2020-07-24 — 2020-07-25
  2. Grovt sexuellt övergrepp mot barn, 6 kap 6 § 2 st brottsbalken 2018-08-15 — 2020-07-25 (3 tillfällen)
  3. Grovt barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 2 p och 6 st brottsbalken 2020-07-24 — 2020-07-25
  4. Grovt barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 2 p och 6 st brottsbalken och 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 2 p och 5 st brottsbalken i sin lydelse före 1 maj 2020 2019-03-01 — 2020-07-25
  5. Grovt barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 2 p och 5 st brottsbalken i sin lydelse före 1 maj 2020 2018-08-15 — 2019-03-29
  6. Barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 5 p brottsbalken och 16 kap 10 a § 1 st 5 p brottsbalken i sin lydelse före 1 maj 2020 2018-07-17 — 2020-09-01
  7. Grovt barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 2 p och 6 st brottsbalken och 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 5 st brottsbalken i sin lydelse före 1 maj 2020 2019-03-01 — 2020-07-25

Påföljd m.m.
Fängelse 7 år

Skadestånd

  1. Emil Ingemarsson ska betala skadestånd till Sekretess NN1 med 230 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 25 juli 2020 till dess betalning sker.
  2. Emil Ingemarsson ska betala skadestånd till Sekretess NN4 med 50 400 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 29 mars 2019 till dess betalning sker.

Förverkande och beslag

  1. Beslaget av trosor ska bestå tills domen vunnit laga kraft. Därefter ska godset utlämnas till Sekretess NN1 (Polismyndigheten Region Bergslagen, polisområde Örebro, beslagsliggare 2020-5000-BG114325, nr 1-3).
  2. I beslag tagen vibrator förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Bergslagen, polisområde Örebro, beslagsliggare 2020-5000-BG106769, nr 13:2).
  3. I beslag tagen pekdator förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Bergslagen, polisområde Örebro, beslagsliggare 2020-5000-BG106723, nr 2 ).
  4. I beslag tagen dator förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Bergslagen, polisområde Örebro, beslagsliggare 2020-5000-BG106723, nr 7).
  5. I beslag tagen mobiltelefon av märket iPhone förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Bergslagen, polisområde Örebro, beslagsliggare 2020-5000BG106852, nr 1).

Häktning m.m.
Emil Ingemarsson ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Ersättning

  1. Erik Bengtsson Reiff får ersättning av staten med 109 085 kr. Av beloppet avser 78 273 kr arbete, 8 995 kr tidsspillan och 21 817 kr mervärdesskatt.
  2. Paulina Wånggren får ersättning av staten för arbete som målsägandebiträde för Sekretess NN1 med 59 323 kr. Av beloppet avser 45 209 kr arbete, 2 249 kr tidsspillan, och 11 865 kr mervärdesskatt.
  3. Paulina Wånggren får ersättning av staten för arbete som målsägandebiträde för Sekretess NN4 med 52 013 kr. Av beloppet avser 40 646 kr arbete, 964 kr tidsspillan och 10 403 kr mervärdesskatt.

YRKANDEN M.M.

Åtalspunkt 1.1 – Åtal för grov våldtäkt mot barn (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har den 24 juli 2020 och/eller den 25 juli 2020 i Mossebo Lilla Borgan 1, Laxå kommun penetrerat målsäganden NN1 analt med sitt finger samt berört målsägandens nakna underliv samt tryckt sin penis mot och mellan målsägandens nakna skinkor samt fått utlösning på målsägandens kropp. Målsäganden var vid tidpunkten sju år gammal. – Den sexuella handlingen är jämförlig med samlag. Brottet är att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet och råhet eftersom gärningen har utförts av en person som målsäganden känt tillit till, då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig samt med beaktande av den tid brottet pågick. Att Ingemarsson dokumenterat övergreppet har förstärkt kränkningen. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 1.2 – Åtal för grovt barnpornografibrott (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har den 24 juli 2020 och/eller den 25 juli 2020 på Mossebo Lilla Borgan 1, Laxå kommun genom att filma och framställa foton av ovanstående händelse dokumenterat gärningen och därigenom skildrat barn i pornografisk bild. Han har därefter gjort filerna tillgänglig för annan. – Brottet är att bedömas som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 2.1 – Åtal för grov våldtäkt mot barn (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har mellan den 1 mars 2019 och den 25 juli 2020 på Mossebo Lilla borgen 1, Laxå kommun berört målsägandes nakna underliv samt penetrerat målsäganden NN1 vaginalt med vibrator alternativt vidrört slidöppningen med vibratorn. – Den sexuella handlingen är med hänsyn till kränkningens allvar, varaktighet och omständigheter i övrigt jämförlig med samlag. Brottet är att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet och råhet eftersom gärningen har innefattat användning av sexredskap samt utförts av en person som målsäganden känt tillit till och då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig. Övergreppet har dokumenterats vilket har förstärkt kränkningen. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 2.2 – Åtal för grovt barnpornografibrott (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har någon gång mellan den 1 mars 2019 och den 25 juli 2020 på Mossebo Lilla Borgan 1, Laxå kommun genom att fotografera och/eller filma ovanstående händelse dokumenterat gärningarna och därigenom skildrat barn i pornografisk bild. Han har därefter gjort filerna tillgänglig för annan. – Brottet är att bedöma som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 3.1 – Åtal för grovt sexuellt övergrepp mot barn (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har någon gång mellan den 1 mars 2019 och den 25 juli 2020 i sin bostad på Mossebo Lilla Borgan 1, Laxå kommun förmått målsägande NN1 att hålla runt sin erigerade penis varefter han fått utlösning på målsägandens rygg. – Brottet är att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet eftersom gärningen har utförts av en person som målsäganden känt tillit till och då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig. Ingemarsson har dokumenterat övergreppet vilket har förstärkt kränkningen. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Enskilt anspråk avseende åtalspunkterna 1.1, 2.1 och 3.1 (framställt av målsägandebiträdet)

Sekretess NN1 yrkar att tingsrätten förpliktigar Emil Ingemarsson att utge ersättning till Sekretess NN1 med sammanlagt 405 000 kronor. Beloppet är fördelat med 375 000 kronor avseende kränkning samt 30 000 kronor för sveda och värk. På ovan angivet belopp yrkas ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 juli 2020, till dess full betalning sker.

Åtalspunkt 3.2 – Åtal för grovt barnpornografibrott (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har någon gång mellan den 1 mars 2019 och den 25 juli 2020 i sin bostad på Mossebo Lilla Borgan 1, Laxå kommun, Laxå kommun genom att fotografera ovanstående händelse dokumenterat gärningarna och därigenom skildrat barn i pornografisk bild. Han har därefter gjort bildfilerna tillgänglig för annan. – Brottet är att bedöma som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 4.1 – Åtal för grovt sexuellt övergrepp mot barn (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har någon gång mellan den 15 augusti 2018 och den 29 mars 2019 på Skagersholmsvägen 34, Finnerödja, Laxå kommun förmått målsäganden NN4 att ta på hans erigerade penis. Målsäganden var vid tidpunkten under ett år gammal. – Brottet bör bedömas som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet eftersom gärningen har utförts av en person som målsäganden känt tillit till och då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig. Ingemarsson har dokumenterat övergreppet vilket har förstärkt kränkningen. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 4.2 – Åtal för grovt barnpornografibrott (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har någon gång mellan den 15 augusti 2018 och den 29 mars 2019 på Skagersholmsvägen 34, Finnerödja, Laxå kommun genom att fotografera ovanstående händelse dokumenterat gärningen och därigenom skildrat barn i pornografisk bild. Han har därefter gjort bilden tillgänglig för annan. – Brottet är att bedöma som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Åtalspunkt 4.3 – Åtal för grovt barnpornografibrott (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har mellan den 15 augusti 2018 och den 29 mars 2019 på Skagersholmsvägen 34 i Finnerödja, Laxå kommun genom att filma och/eller fotografera underlivet på målsägande NN4 skildrat barn i pornografiska bilder och därefter gjort filerna tillgänglig för annan. – Brottet är att bedöma som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt i nära anslutning till dokumentationen och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat målsäganden i barnpornografiska bilder samt spridit materialet till annan. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Enskilt anspråk avseende åtalspunkten 4.1 (framställt av målsägandebiträdet)

Sekretess NN4 yrkar att tingsrätten förpliktigar Emil Ingemarsson att utge ersättning till Sekretess NN4 med sammanlagt 85 400 kronor. Beloppet är fördelat med 75 000 kronor avseende kränkning samt 10 400 kronor (vid huf justerat belopp) för sveda och värk. På ovan angivet belopp yrkas ränta enligt 6 § räntelagen från den 29 mars 2019, till dess full betalning sker.

Åtalspunkt 5 – Åtal för grovt barnpornografibrott (5000-K1022611-20)

Gärning
Emil Ingemarsson har från den 17 juli 2018 till och med den 1 september 2020 i sin bostad på Mossebo Lilla Borgan 1, Laxå kommun eller på annan plats i Sverige via in-ternet och fildelning, berett sig tillgång till och innehaft filer med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, varav flera filer har bedömts som grovt material. Innehavet omfattar inte de filer som ingår i övriga åtalspunkter. – Emil Ingemarsson begick gärningen med uppsåt.

Särskilda yrkanden
Det yrkas i första hand att i beslag tagen telefon, pekdator och dator förverkas från Emil Ingemarsson enligt 36 kap 2 § brottsbalken: 2020-5000-BG106723.2 (Pekdator), 2020-5000-BG106723.7 (Dator) och 2020-5000-BG106852.1 (Mobiltelefon iPhone). I andra hand yrkas att ovan angivet i beslag taget gods förverkas med stöd av lag (1994:1478) om förverkande av barnpornografi.

DOMSKÄL I – Ansvar för brott, enskilda yrkanden och särskilda yrkanden

Emil Ingemarsson

Han begick de gärningar som avses i åtalspunkterna 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.1 och 3.2 därför att han hade kontakt med fel människor som efterfrågade och ville se bildmaterial utvisande barnpornografi. Han har alltid haft svårt för att säga nej. Han tog de aktuella bilderna och filmerna på de åtalade gärningarna och skickade bilderna och filmerna via sociala medier (Wickr eller KiK) till minst en och i vissa fall flera av dessa människor som han fått kontakt med via dessa medier. Han skickade inte i grupp utan till en person i taget. Såvitt han vet har han aldrig träffat dessa människor i verkligheten. Flickan på bilderna som visar övergreppen är Sekretess NN1 som är dotter till två av hans kompisar som han känt sedan de alla tre var i tonåren. Han har känt NN1 i hela hennes liv. Han tror att NN1 nu är åtta år gammal. Hans familj, som består av honom och hans två pojkar har under årens lopp flitigt umgåtts med NN1:s familj som förutom NN1 och hennes föräldrar består av två yngre barn, en flicka och en pojke. Några gånger har NN1 efter att de två hela familjerna umgåtts velat och fått ensam sova över hos honom och hans pojkar i hans hem och någon gång har han, på begäran av sina pojkar, frågat om NN1 kan sova över i hans hem. Av den andra familjens barn är det endast NN1 som sovit över hemma hos honom. Han tror att NNI sovit över i hans hem tre gånger. Ytterligare en gång var det bestämt att NN1 skulle sova över hos honom och pojkarna men den gången, då hon ville sova tillsammans med honom i han säng, men då han inte gjorde något olagligt mot henne, kunde NN1 inte somna på grund av hemlängtan, varför NN1:s far på kvällen kom och hämtade hem NN1. Han har i chatt med annan person berättat om några av de åtalade gärningarna. Förutom NN1 har även hans särbos båda barn, en flicka på fem år och en yngre son, sovit över hemma hos honom ett antal gånger men då alltid i sällskap med sin mor. NN1:s föräldrar har för honom, inför NN1:s första övernattning i hans hem, berättat att NN1 sover djupt och hans uppfattning är att NN1 sovit under de tidersom han mot henne begått de gärningar som han åtalats för. De flesta barnpornografibilder som han tagit har han sedan raderat eftersom han själv inte vill ha och inte tänder på sådana bilder.

Han var kompis med Sekretess NN4:s mor Sekretess NN11 innan han träffade sin nuvarande särbo. Han har känt NN11 i tre år. NN4 föddes under våren 2018. Den åtalade gärningen skedde i NN11:s och NN4:s hem. Under ett tag umgicks han mycket med NN11. Han tror att NN4 var yngre än ett år då han begick den åtalade gärningen mot henne. Vid åtalat tillfälle satt han barnvakt åt NN4 under tiden som NN11 var på träning. Det var NN11 som frågat honom om han kunde sitta barnvakt. Han har suttit barnvakt åt NN4 flera gånger när NN11 tränat men då har även hans två pojkar varit med honom. Emil Ingemarsson har uppgett att gärningarna under åtalspunkterna 4.1, 4.2 och 4.3 hände därför att han hade kontakt med fel människor som efterfrågade och ville se bildmaterial utvisande barnpornografi. Han har alltid haft svårt för att säga nej Han tog de aktuella bilderna och filmerna på de åtalade gärningarna och skickade bilderna och filmerna via det sociala mediet (Wickr) till en person som han fått kontakt med via sociala medier. Såvitt han vet har han aldrig träffat den personen i verkligheten. Han har i chatt med annan person berättat om hans övergrepp mot NN4.

Inställningar och tingsrättens bedömning avseende åtalspunkterna 1.1, 1.2, 2.1 2.2, 3.1 och 3.2 och därtill hörande särskilda yrkanden samt avseende enskilt anspråk från Sekretess NN1

Inställningar

Åtalspunkt 1.1 och 1.2 – Åtal för grov våldtäkt mot barn och grovt barnpornografibrott

Emil Ingemarsson har erkänt den gärning som åtalet för grov våldtäkt mot barn avser, dock att han har anfört att han inte har något minne av att han tryckt sin penis mot målsägandens skinkor samt att han anser att gärningen ska rubriceras som våldtäkt mot barn (inte grovt brott). Han har erkänt gärningen under åtalspunkt 1.2 men hävdat att gärningen ska rubriceras som barnpornografibrott (inte grovt brott).

Sekretess NN1 har, genom sitt målsägandebiträde, medgett åklagarens yrkande om fortsatt bevisbeslag avseende tre trosor som tillhör henne.

Emil Ingemarsson har erkänt den gärning som åtalet för grov våldtäkt mot barn avser frånsett att han har förnekat att han penetrerat målsäganden vaginalt med vibratorn. Han har dock medgett att han kan ha kommit emot målsägandens könsorgan med vibratorn. Han har anfört att han anser att gärningen ska rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn (inte grovt brott). Han har erkänt gärningen under åtalspunkt 2.2 men anfört att den gärningen bör rubriceras som barnpornografibrott (inte grovt brott). Han har medgett det särskilda yrkandet om förverkande av i beslag tagen vibrator.

Åtalspunkt 3.1 och 3.2 – Åtal för grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt barnpornografibrott

Emil Ingemarsson har erkänt den gärning som åtalet för grovt sexuellt övergrepp mot barn avser. Han har anfört att han anser att gärningen ska rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn (inte grovt brott). Han har erkänt gärningen under åtalspunkt 3.2 men anfört att den gärningen bör rubriceras som barnpornografibrott (inte grovt brott).

Enskilt anspråk från Sekretess NN1

Emil Ingemarsson har medgett att utge 150 000 kr till Sekretess NN1 som ersättning för kränkning. Han har bestritt att utge någon ersättning till henne för sveda och värk. Han har vitsordat det sätt ränta beräknats på i det enskilda anspråket.

Tingsrättens bedömning

Ansvar för brott
Åtalspunkt 1.1 och 1.2

Emil Ingemarsson har erkänt att han på tid och plats som anges i gärningsbeskrivningen, nattetid, penetrerat målsäganden Sekretess NN1, som då var sju år gammal, analt med sitt finger samt berört målsägandens nakna underliv samt tryckt sin penis mot och mellan målsägandens nakna skinkor samt fått utlösning på målsägandens kropp. Han har också erkänt att han under samma tid och på samma plats dokumenterat gärningen genom att ha filmat med sin mobiltelefon och framställt foton av ovanstående händelse och därigenom skildrat barn i pornografisk bild varefter han har gjort filerna (bildmaterialet) tillgänglig för annan. Han har vidare uppgett att han vid tillfället fört in sitt finger i målsägandens anus till i höjd med andra fingerleden, att han uppfattat situationen som att NN1 sov under hela tiden som gärningen pågick trots att hon en gång rörde på sig vilket medförde att han blev rädd och omedelbart avbröt gärningen, att gärningen begåtts under kort tid vid två tillfällen med ungefär 30-40 minuters mellanrum varunder han låg på sängen i det intilliggande sovrummet samt att NN1 vid gärningen befann sig på soffan på övervåningen i hans hus.

Emil Ingemarssons erkännande vinner starkt stöd av den övriga bevisningen och har till ingen del motbevisats. Som åklagaren angett är den sexuella handlingen som anges i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 1.1 jämförlig med samlag Åtalen för våldtäktsbrott mot barn och barnpornografibrottslighet är därmed styrkt. Tingsrätten utgår vid sin fortsatt bedömning från de uppgifter som Emil Ingemarsson lämnat om gärningarna. Som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 1.1 är våldtäktsbrottet mot barn att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Emil Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet och råhet eftersom gärningen har utförts av en person som målsäganden känt tillit till, då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig samt med beaktande av den tid brottet pågick. Som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 1.2 är barnpornografibrottet att bedömas som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan. Emil Ingemarsson har därmed under åtalspunkterna 1.1 och 1.2 befunnits skyldig till grov våldtäkt mot barn och grovt barnpornografibrott.

Åtalspunkt 2.1 och 2.2

Emil Ingemarsson har erkänt att han på tid och plats som anges i gärningsbeskrivningen, berört målsäganden Sekretess NN1:s nakna underliv och vidrört NN1:s slidöppning med en vibrator. Han har vidare erkänt att han under samma tid och på samma plats genom att fotografera och/eller filma ovanstående händelse dokumenterat gärningarna med mobiltelefon och därigenom skildrat barn i pornografisk bild varefter han gjort filerna tillgänglig för annan. Emil Ingemarsson har vidare beträffande dessa gärningar uppgett att NN1 vid tillfället befann sig sovande i extrasängen i hans sovrum, att syftet med gärningen var att ta kort på vibratorn vid NN1:s underliv, att han höll vibratorn vid NN1 underliv och då av misstag kom att beröra NN1:s underliv med vibratorn men att han är säker på att han inte med vibratorn penetrerat NN1 vaginalt.

Emil Ingemarssons erkännande vinner starkt stöd av den övriga bevisningen och har till ingen del motbevisats. Åtalen för sexuellt övergreppsbrott mot barn och barnpornografibrottslighet är därmed styrkt. Tingsrätten utgår vid sin fortsatt bedömning från de uppgifter som Emil Ingemarsson lämnat om gärningarna.

Som åklagaren angivit i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 2.1 är övergreppsbrottet att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet och råhet eftersom gärningen har innefattat användning av sexredskap samt utförts av en person som målsäganden känt tillit till och då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig.

Som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 2.2 är barnpornografibrottet att bedömas som grovt med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan.

Emil Ingemarsson har därmed under åtalspunkterna 2.1 och 2.2 befunnits skyldig till grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt barnpornografibrott.

Åtalspunkt 3.1 och 3.2

Emil Ingemarsson har erkänt att han på tid och plats som anges i gärningsbeskrivningarna förmått målsägande Sekretess NN1 att hålla runt sin erigerade penis varefter han fått utlösning på målsägandens rygg. Han har också erkänt att han under samma tid och på samma plats genom att fotografera ovanstående händelse dokumenterat gärningarna med sin mobiltelefon och därigenom skildrat barn i pornografisk bild varefter han gjort bildfilerna tillgänglig för annan. Emil Ingemarsson har vidare beträffande dessa gärningar uppgett att han uppfattat att NN1 sovit under hela händelseförloppet, att det var han som höll i NN1:s arm och flyttar hennes hand till sin erigerade penis varefter NN1, kanske omedvetet, tog tag runt penisen och han förde NN1: arm upp och ner några gånger.

Emil Ingemarssons erkännande vinner starkt stöd av den övriga bevisningen och har till ingen del motbevisats. Åtalen för sexuellt övergreppsbrott mot barn och barnpornografibrottslighet är därmed styrkt. Tingsrätten utgår vid sin fortsatt bedömning från de uppgifter som Emil Ingemarsson lämnat om gärningarna.

Som åklagaren angivit i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 3.1 är övergreppsbrottet att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet eftersom gärningen har utförts av en person som målsäganden känt tillit till och då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig.

Som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 3.2 är barnpornografibrottsligheten att bedömas som grov med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan.

Emil Ingemarsson har därmed under åtalspunkterna 3.1 och 2.2 befunnits skyldig till grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt barnpornografibrott.

Inställningar och tingsrättens bedömning avseende åtalspunkterna 4.1, 4.2 och 4.3 och avseende enskilt anspråk från Sekretess NN4

Inställningar

Åtalspunkt 4.1 samt 4.2 och 4.3 – Åtal för grovt sexuellt övergrepp mot barn samt för grovt barnpornografibrott i två fall

Emil Ingemarsson har erkänt den gärning som åtalet för grovt sexuellt övergrepp mot barn avser. Han har anfört att han anser att gärningen ska rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn (inte grovt brott). Han har också erkänt gärningarna under åtalspunkterna 4.2 och 4.3 men anfört att gärningarna bör rubriceras som barnpornografibrott (inte grovt brott) samt ifrågasatt om inte gärningarna i åtalspunkterna 4.2 och 4.3 ska anses som ett brott.

Tingsrättens bedömning

Ansvar för brott

Åtalspunkt 4.1, 4.2 och4.3

Emil Ingemarsson har erkänt att han på tid och plats som anges i gärningsbeskrivningarna förmått målsäganden Sekretess NN4, som vid tidpunkten var under ett år gammal, att ta på hans erigerade penis. Han har också erkänt att han under samma tid och på samma plats dels genom att fotografera ovanstående händelse dokumenterat gärningen och därigenom skildrat barn i pornografisk bild varefter han gjort bilden tillgänglig för annan och dels genom att filma och/eller fotografera underlivet på målsägande NN4 skildrat barn i pornografiska bilder och därefter gjort filerna tillgänglig för annan. Emil Ingemarsson har uppgett att de åtalade gärningarna skedde i NN4:s hem, att det var först när han bytte blöjan på NN4 som han bestämde sig för att dokumentera NN4 nakna underliv och att ta bild på när NN4 tar på hans erigerade penis. Han har vidare uppgett att omedelbart efter det att han i tvättstugan dokumenterat NN4:s nakna underliv och bytt blöjan burit in NN4 i det närliggande Tv-rummet och satt henne i soffan varefter han satte sig bredvid NN4 och förmått henne att ta på hans erigerade penis.

Emil Ingemarssons erkännande vinner starkt stöd av den övriga bevisningen och har till ingen del motbevisats. Åtalet för sexuellt övergreppsbrott mot barn och barnpornografibrottslighet är därmed styrkt. Tingsrätten utgår vid sin fortsatt bedömning från de uppgifter som Emil Ingemarsson lämnat om gärningarna.

Som åklagaren angivit i gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 4.1 är övergreppsbrottet att bedöma som grovt med hänsyn till barnets låga ålder och då Ingemarsson visat särskild hänsynslöshet eftersom gärningen har utförts av en person som målsäganden känt tillit till och då målsäganden befunnit sig i en skyddslös ställning med svårigheter att värja sig.

Som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen i åtalspunkterna 4.2 och 4.3 är barnpornografibrottsligheten att bedömas som grov med beaktande av barnets låga ålder, att barnet utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt och genom att Emil Ingemarsson på ett systematiskt sätt har dokumenterat egna sexuella övergrepp på barn samt spridit materialet till annan.

Tingsrätten anser att gärningarna under åtalspunkterna 4.2 och 4.3 är att anse som ett brott eftersom gärningarna förövats omedelbart efter varandra, på samma plats och det är samma barn som dokumenterats. Emil Ingemarsson har därmed under åtalspunkterna 4.1, 4.2 och 4.3 befunnits skyldig till ett grovt sexuellt övergrepp mot barn och ett grovt barnpornografibrott.

DOMSKÄL II – Påföljd, häktning, brottsofferfond och rättegångskostnader

Utredningen

Belastningsregister
Emil Ingemarsson förekommer inte i belastningsregistret.

Personutredning
På uppdrag av Eskilstuna tingsrätt har Kriminalvården/Frivården Örebro gjort en personutredning avseende Emil Ingemarsson och därefter redovisat utredningen till tingsrätten i ett yttrande daterat den 1 oktober 2020.

Egna uppgifter om person
Emil Ingemarsson har vid huvudförhandlingen uppgett i huvudsak följande. – Det kommer att bli en förändring i frågan om vårdnaden av hans barn. Han har förmodligen inte kvar sitt arbete längre på grund av det som hänt och han har fått reda på att han därför ska få en slutlön. Han vet inte varför han gjort det som han åtalats för, men han kommer inte att fortsätta med det. Han kommer inte att ha någon som övernattar hemma hos honom och han kommer inte att hamna i samma situation i sociala medier som han hamnat i tidigare.

Tingsrättens bedömning

Påföljd
Emil Ingemarsson har i denna dom befunnits skyldig till grov våldtäkt mot barn i ett fall, grovt sexuellt övergrepp mot barn i tre fall, grovt barnpornografibrott i fyra fall och barnpornografibrott i ett fall. För det allvarligaste av dessa brott, grov våldtäkt mot barn, är som påföljd föreskrivet fängelse i lägst fem år och högst tio år. Gärningarna har ett sammanlagt straffvärde på fängelse sju år och sex månader.

Med särskilt beaktande av att Emil Ingemarsson, enligt egen uppgift som bekräftats av åklagaren, lämnat uppgifter som varit av väsentlig betydelse för utredningen av brotten och att han på grund av brotten och det långa fängelsestraff som han förväntas bli ådömd förlorat sin fasta anställning, anser tingsrätten att gärningarna har ett sammanlagt straffmätningsvärde på fängelse sju år. Med beaktande av detta höga straffmätningsvärde kan annan påföljd än fängelse inte komma i fråga. Påföljden bestäms därmed till fängelse sju år.

Häktning
Emil Ingemarsson ska på grund av kvarstående recidivfara och då den så kallade tvåårsregeln därmed är tillämplig kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Dom

GangsterRap – Episod 2

GangsterRap – Episod 2

Rapparen Yasin Byn häktad – misstänks för kidnappningen av rapparkollegan Einár Grönberg

 

Den somaliskättade rapparen Yasin Abdullahi Mahamoud fick ett oförväntat nyårsfirande då han en timme före tolvslaget greps, vilket föregicks av att han en månad tidigare varit anhållen i sin frånvaro. Yasin Byn häktades lördagen den 2 januari 2021 klockan 13:17. Enligt protokollet från jourdomstolen Södra Stockholm så häktades han för stämpling och förberedelse till mord mm, varpå han nu äventyrar gratis -men ett något begränsat uppehälle i 18 år. Yasin Byn misstänks även för stämpling till människorov på rapartisten Einár Grönberg. Vid sin sida så har han elva kumpaner som nu också sitter i tryggt förvar, vilket är betryggande då utredningen även handlar om synnerligen grovt vapenbrott, synnerligen grovt narkotikabrott och grov allmänfarlig ödeläggelse. En annan rapartist som begärts häktad är den 25-årige Havel Khalil som innehar ett irakiskt påbrå. Havel har medverkat i en intervju med stadsradion där han hyllades för att ha fett mycket självinsikt.

Enligt kammaråklagaren Anna Stråth så har utredningen pågått under hela hösten och ligger nu i slutskedet varpå hon hoppas på att kunna fatta ett beslut om åtal under mars månad. Det var den franska polisens arbete som legat till grund för informationsinhämtandet då dessa i början av 2020 lyckades hacka den krypterade chattappan Encrochat, vilket varit avgörande för att nå framgång i utredningen.

Det hela har bland annat sin upprinnelse i en händelse som skedde natten mot den 15 april 2020 då Einár Grönberg kidnappades av ett 15-tal maskerade män som hotade denne med pistol, rispade med kniv samtidigt som han rånades på en Rolexklocka. Det förekommer även uppgifter om att han pressas på miljonbelopp och att han utsatts för sexuella övergrepp, vilket tyder på männen perversa böjelser. Trots denna brutala upplevelse så vägrade Einár till att medverka i polisutredningen vilket kan tyda på hans egna gängkriminella bana där han förekommer i belastningsregistret för bland annat rån, misshandel och narkotikabrott. Väl värt att beakta är att en av Einárs närmaste vänner dömts till fängelse i tre år och sex månader för att denne försökt att skjuta ihjäl en 14-årig pojke i Dalens centrum vilket ligger i södra Stockholm. Den stackars pojken vårdades på sjukhus i tre veckor för sina skottskador. Det råder således inga som helst tvivel om att Einár rör sig i en förvänd umgängeskrets, vilket nedanstående bild är ett talande bevis på.

 

Jag har i inlägget GansterRap som publicerades den 6 maj 2020 tagit med några av dom förnedrande bilderna på Einár Grönberg som i april månad föregående år spreds i dom sociala medierna. Enligt uppgifter som cirkulerar så skall Yasin Byn ha lurat Einár Grönberg till en den musikstudio som har kopplingar till kidnappningen.

Det är inte första gången som Yasin Byn frotterat sig med mafiosos. För exakt ett år innan gripandet så sköts en 20-åring till döds i Stockholm, vilket skedde på nyårsafton. Det ryktas om att dödsskjutningen är en del av en intern konflikt inom det ökända Rinkebybaserade nätverket Shottaz som varit delaktiga i den blodiga gängkonflikten med dödspatrullen i Järvaområdet, vilket Yasin Byn anses ha kopplingar till. Han häktades misstänkt för mordet i januari 2020, men släpptes några månader senare på grundval av bristande bevisningen. Enligt polisen så kan Yasin Byn även kopplas till Shottaz yngre falang FLG som tagit över en del av våldskapitalet från dom äldre varpå dom nu under senare tid misstänkts vara inblandade i flera skjutningar. 2018 så dömdes Yasin Byn till fängelse i två år och tre månader för narkotikabrott, olovlig körning, rattfylleri och två fall av grovt vapenbrott, vilket uppdagades då han tillsammans med två gängmedlemmar från Shottaz försökte fly undan polisen, varpå man vid gripandet hittade ett skarpladdat vapen.

Ett utdrag ur domen som förövrigt i sin helhet går att beskåda här nedan, visar att förutom Yasin Byn så var Vincent Tchakoute Mbinkeu, närvarande vid brottstillfället varpå denne dömdes till 1 år och 4 månader. Yasin Abdullahi Mahamoud förnekat förövrigt gärningen men Solna tingsrätt gör dock en annan bedömning då dom inledningsvis gör följande klarläggning.

Vincent Tchakoute Mbinkeu och Yasin Abdullahi Mahamoud färdades tillsammans med två andra unga män i en bil och klockan var ca 01:30 på natten. Det var en hyrbil och Vincent Tchakoute Mbinkeu var den som körde bilen. Yasin Abdullahi Mahamoud satt i baksätet på höger sida. De stannade på den aktuella Circle K-macken för att tanka. En polisbil, i vilken Denny Borgstad och Martin Ahnlund färdades i, kom strax därpå till macken och poliserna kontrollerade Vincent Tchakoute Mbinkeu. Av övervakningsfilmen framgår att Denny Borgstad ställde sig invid Vincent Tchakoute Mbinkeu när denne skulle tanka och att Martin Ahnlund stod på andra sida sidan bilen vid den öppna dörren vid förarplatsen. När poliserna gick fram till bilen öppnades dörren inifrån där Yasin Abdullahi Mahamoud satt. Därefter öppnade Vincent Tchakoute Mbinkeu dörren höger fram, för att sedan smälla igen dörren höger bak och knuffa till dörren höger fram så att den nästan stängdes Vincent Tchakoute Mbinkeu började springa från bilen och Denny Borgstad sprang efter. Strax därefter öppnade Yasin Abdullahi Mahamoud sin dörr och började springa i motsatt riktning. Av filmen framgår att Yasin Abdullahi Mahamoud gjorde kraftiga pendlande rörelser med sin vänstra arm, medan höger arm hölls intill kroppen. Bakom macken sköt Denny Borgstad ett varningsskott och Vincent Tchakoute Mbinkeu stannade upp. Ett skjutvapen påträffades sedan i närheten av Vincent Tchakoute Mbinkeus flyktväg med hjälp av Diego Cabreras polishund. Det fanns en frammatad kula i loppet på vapnet. Vid en efterföljande undersökning har det visat sig att detta helautomatiska vapen endast fungerade i det halvautomatiska läget.

Diego Cabrera har sedan försökt spåra efter Yasin Abdullahi Mahamoud med hjälp av polishunden. Efter ett hundratal meter markerade hunden för ett skjutvapen. Spårningen fortsatte sedan bort mot tunnelbanenedgången men hunden tappade spåret. Yasin Abdullahi Mahamoud lämnade platsen. Vapnet undersöktes och kunde konstateras vara en fungerande halvautomatisk pistol och när den upphittades var hanen spänd och pistolen laddad och skjutklar.

Yasin Abdullahi Mahamoud har uppgett bl.a. följande. Han hade tänkt köpa cigaretter på bensinmacken men hade inte hunnit göra det innan polisen kom fram till bilen. Det var dock ingen brådska och de hade även gjort några tidigare stopp med bilen. Han uppfattade det plötsligt som att polismannen lade handen mot sin pistol. När polismannen tog sin hand nedåt blev han rädd och sprang ur bilen mot tunnelbanan. Det var mörkt. Till slut hittade han en man som lånade ut sin telefon åt honom för att han skulle kunna ringa sin syster. Systern ringde i sin tur efter en taxi åt honom. Anledningen till att han höll höger hand stilla när han sprang var att han höll på att tappa byxorna. Han hade ingen pistol. Jackan med hans pass blev kvar i bilen.

Dagen när han greps skulle han äta lunch i Rinkeby centrum. Han sprang inte men han kanske kände för att jogga. När polis kom emot honom gick han runt hörnet men han försökte inte komma undan. Innan den 12 mars har han inte burit skyddsväst men sedan den här händelsen bär han skyddsväst varje dag; detta på grund av polisen. Han är jätterädd för poliser. Hölstret är en modegrej. Shottaz är en film och även en avliden person. Han har lagt upp bilder på människor som avlidit för att visa sitt deltagande.

Vincent Tchakoute Mbinkeu bar skyddsväst när han greps och det gjorde även en av de två andra unga männen i bilen. När Yasin Abdullahi Mahamoud ca fyra veckor senare greps i Rinkeby bar han skyddsväst och ett tomt pistolhölster.

Tingsrätten gör följande bedömning när det gäller Yasin Abdullahi Mahamoud.

Beträffande denne så har han gjort gällande att han sprungit för att han blivit rädd för att polisen skulle skjuta honom. Såvitt känt för tingsrätten finns inget fall i Sverige där polisman oprovocerat valt att skjuta en person som bara sitter i en bil. Det kan inte heller Yasin Abdullahi Mahamoud rimligen ha trott. De personer som oprovocerat skjuter andra i bilar är medlemar i kriminella grupperingar som är i konflikt med medlemmar i andra grupperingar, inte polismän. Det finns inget på övervakningsfilmen som visar någon hotfull situation involverande polismännen. Det går dessutom några sekunder efter att den ene polisen tagit upp jakten på Vincent Tchakoute Mbinkeu innan Yasin Abdullahi Mahamoud snabbt lämnar fordonet. Hans invändning att han sprang för att han var rädd framstår därför som helt osannolik. Tingsrätten finner det därför utrett att Yasin Abdullahi Mahamoud sprang för att undkomma polisen. Han kan ha haft många skäl till detta som inte innefattar vapen, t.ex. innehav av narkotika. Diego Cabrera har emellertid förklarat att även om hans polishund höll på att spåra Yasin Abdullahi Mahamouds flyktväg, hunden ändå markerar om den hittar en sak med samma doft. Tingsrätten finner därför att det är uteslutet att någon annan kastat det vapen som hunden markerade för flera meter från spårningsspåret. Alltså är det Yasin Abdullahi Mahamoud som har innehaft vapnet och även han ska därför dömas för att ha innehaft ett skarpladdat vapen i en bil på allmän plats.Vapnet har dessutom haft en spänd hane och kunnat komma till omedelbar dödlig användning.

Fråga är då om gärningen har varit av särskild farlig art innebärande att vapnen innehafts i kriminell miljö där det kunde befaras komma till brottslig användning. Genom de av åklagaren åberopade fotografierna från mobiltelefoner tyder mycket på att Vincent Tchakoute Mbinkeu och Yasin Abdullahi Mahamoud hör till grupperingen Shottaz. Det är emellertid inte nödvändigt att fastslå att det är exakt den grupperingen det är fråga om eller att de har några mer centrala roller i den. Redan konstellationen i bilen visar på att det varit ett innehav i en sådan miljö. Det har varit fråga om en hyrbil som på natten färdats med två män som varit beväpnade med skjutklara vapen. Hyrbilen skulle vara svår att koppla till de fyra unga i händelse av en konfrontation med annan person. Minst två personer i bilen har burit skyddsväst, varav en har burit en tung skyddsväst. Tingsrätten finner att redan det gör att det måste anses ha varit fråga om en kriminell miljö där vapnen konkret kunde befaras komma till brottslig användning. I farlighetshänseende ska båda vapnen anses som halvautomatiska även om det är försvårande att det ena vapnen på ytan ger intryck av, för den som förevisas vapnet, att vara ett helautomatiskt vapen. Tingsrätten bifaller detta åtal fullt ut.

Domsbilaga nr 4

Yasin Abdullahi Mahamoud har erkänt ringa narkotikabrott men förnekat olovlig körning (åtalspunkterna 1.1 och 1.2).

Han har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med polisen David Zelada. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat belagsprotokoll, analysresultat och körkortsuppgifter.

Yasin Abdullahi Mahamoud har uppgett sig inte varit förare av fordonet.

Tingsrätten gör följande bedömning

Vittnet David Zelada har uppgett sig vara helt säker på att det var Yasin Abdullahi Mahamoud som var föraren av fordonet och inte den andre personen. Han satt på radioplats i polisbilen vid detta tillfälle och bör ha haft goda möjligheter att göra sina iakttagelser. Tingsrätten finner därför att båda åtalspunkterna är styrkta.

Yasin Abdullahi Mahamoud har erkänt ringa narkotikabrott men förnekat olovlig körning (åtalspunkterna 2.1, 2.2 och 2.3).

Han har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med polisen Christian Clarkson. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat analysresultat, körkortsuppgifter och beslagsprotokoll.

Yasin Abdullahi Mahamoud har uppgett att det inte var han som körde bilen.

Tingsrätten gör följande bedömning

Christian Clarkson har uppgett sig ha hållit förhör med Yasin Abdullahi Mahamoud när denne satt anhållen för andra misstankar och uttryckt sig vara helt säker på att de grep rätt person. På grund av hans vittnesmål bifalls även dessa åtalspunkter.

Yasin Abdullahi Mahamoud har förnekat uppsåt till grovt vapenbrott men erkänt ringa narkotikabrott (åtalspunkterna 3.1 och 3.2).

Han har hörts över åtalet. åklagaren har åberopat beslagsprotokoll, vapenundersökning och analysresultat.

Tingsrätten gör följande bedömning

Yasin Abdullahi Mahamoud har gjort gällande att han tillfälligt bytt jacka med en kille från England, när denne frös i samband med ett ärende utomhus. Han har därefter inte märkt att killen lagt en pistol i hans jackficka.

Vid bedömningen av trovärdigheten av Yasin Abdullahi Mahamouds uppgifter kan konstateras att detta är en sent framlagd förklaring och att det är helt osannolikt att en person i ett oträngt läge skulle råka ge bort en pistol som på den illegala marknaden måste betinga ett högt värde. Dessutom är det osannolikt att Yasin Abdullahi Mahamoud inte skulle märkt att han helt plötsligt hade fått en pistol i sin jackficka. Hans förklaring lämnas utan avseende och åtalet ska bifallas.

Resterande åtalspunkter är erkända och får stöd av den åberopade skriftliga bevisningen (se stämningsansökan).

Påföljd

Vincent Tchakoute Mbinkeu är fortfarande arton år och Yasin Abdullahi Mahamoud hade vid händelsen nyss fyllt tjugo år. Numera är minimistraffet för en vuxen person två års fängelse för grovt vapenbrott. Straffvärdet och artvärdet är därför så höga att det föreligger särskilda skäl att välja fängelse som påföljd trots Vincent Tchakoute Mbinkeus och Yasin Abdullahi Mahamouds ålder. Vid beaktande av straffvärdena kan konstateras att ett enkelt innehav av ett skarpladdat vapen i en bil på allmän plats utgör ett grovt vapenbrott. Tingsrätten har ovan redogjort för de ytterligare faktorerna som gör gärningarna allvarligare. Straffvärdet för en vuxen person för respektive grova vapenbrott uppgår därför till fängelse i två år sex månader. Med beaktande av de ytterligare gärningar som Vincent Tchakoute Mbinkeu och Yasin Abdullahi Mahamoud döms för samt deras respektive åldrar bestämmer tingsrätten fängelsestraffets längd till ett år fyra månader för Vincent Tchakoute Mbinkeu och två år tre månader för Yasin Abdullahi Mahamoud.

Övrigt

Vincent Tchakoute Mbinkeu och Yasin Abdullahi Mahamoud har dömts för grovt vapenbrott. För det brottet är inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det är inte uppenbart att skäl till häktning saknas. Det är dessutom risk för att Vincent Tchakoute Mbinkeu och Yasin Abdullahi Mahamoud på fri fot begår nya brott. De ska därför kvarbli i häkte på båda dessa grunder.

Efter att ha läst tingsrättsdomen så kan man bara konstatera att rättens slutsats över dom båda herrarnas förklaringar är lika ointelligent som dess agerande. Stundtals så kan man utläsa en viss ironi där Vincent och Yasin liknas vid forntida hovnarrar varpå dom nu förbli nutida rättsnarrar. Man är väl benägen att hålla med den rättskipande myndigheten, för någon Charles-Ingvar ”Sickan” Jönson kommer dom bägge herrarna aldrig att liknas vid. Dom bör således överge sin brottsliga bana varpå Yasin Byn får fortskrida sin karriär som ballrapare.

Miriam Bryant tillhör en av mina favoritartister, men man kan nu ifrågasätta hennes omdöme då hon allierar sig med denna typ av gangsterrapare. Duettlåten ”Ge upp igen” hade hon kunnat göra med någon bättre belevad så hade hon sluppit bli förknippad med en jollrandes blöjgangsters. Albumet ”98.01-11” som nu klättrat upp till femte plats, bland dom mest populära, förtjänar inget annat än en bojkottning. Man kan också ifrågasätta Sveriges Radio – eller rättare sagt – P3-Guld som i början av december nominerade Yasin Byn i två kategorier, varav en var årets artist – en nominering som är tototalt omdömeslös. För det första så finns det inget som helst artistiskt i den slyngeln – han är både tondöv och taktlös. För det andra så är han en usel förebild för dom unga lyssnarna, samtidigt som han inte passar han in i dom fina salongerna. Han hör bättre hemma ombord på en bananbåt med destination apträsk. Där kan han sitta med sina likasinnade och smaska bananer.

På SVT-Play så kan man ta del av en längre intervju med rapparen. Programmet kallas ”Exklusivt Yasin” och beskriver 2020 som ett exceptionellt år för Sveriges mest populära och kontroversiella rappare. Yasin berättar om skiftet från det gamla livet in i det nya, men han glömde dock att nämna sin inblandning i kidnappningen av rapparkollegan Einár, samt tillika sin inblandning i nyårsmordet 2019. Man kan också ställa sig frågande till varför inte den skattefinansierade public service-aktören ställer ett uns av kritiska frågor, mer än vid det tillfället då följande fråga ställdes. ”Det låter som att du lämnat de kriminella bakom dig”, vilket besvarades med motfrågan – kan vi ta nästa fråga?

Efter att tagit del av nedanstående material så kan man bara konstatera via namnlistan att det föreligger en utbredd problematik beträffande dom senaste decennierna av den omfattande införseln – integrationen har liksom inte koordinerats, varpå man osökt kommer in på frågeställningen om hur vida Sverige har blivit ett land för social dumpning. Görs det inga researcher på dom nyanlända, eller erhåller Sverige EU-bidrag för att tillhandahålla en humanitär  avstjälpningsplats?

Sist men inte minst så får man väl tillönska Yasin Abdullahi Mahamoud ett stort gratis då han denne publiceringsdag – den 11 januari 2021, fyller 23 år.

Länkar:

Häktesframställan

 

Häktesprotokoll

 

Dagboksblad

 

Dom Yasin Abdullahi Mahamoud

Dom dysfunktionella

Dom dysfunktionella

Bergslagens sparbank önskar god jul och gott nytt år

Ta hand om er, vi på banken ser fram emot att berika Bergslagen – tillsammans med er.

Ovanstående text går att återfinna på Bergslagens sparbanks hemsida, vars slogan är allt annat än överensstämmande med verkligheten. Banken lägger ner mycket möda och stort besvär för att framstå sig själva som Messias – men dom är dock dess motsvarighet – nämligen en Judas som förår och kränker dem som beträder dess tröskel.

Som hyresvärd så får man ta del av många verbala valser – speciellt då hyror skall in. Den senaste var från en förtidspensionerad hyresgäst i Ställberg. Denne påstod att hyran inte kunde betalas i tid eftersom dennes legitimation hade passerat giltighetstiden. Till saken hör att personen i fråga har förblivit min hyresgäst under en längre tid utan hyresanmärkningar – därav så känner jag en stor tillit varpå man ej ifrågasatte hans förklaring. Veckorna gick och en anhörig som nästintill varit gemål till vederbörande ringde för att vitsorda det jag redan viste. Hon berättade vidare att hon varit med in på banken för att vara personen i fråga behjälplig med identifieringen genom att själv uppvisa sin giltiga id-handling. Detta godtogs dock ej, varpå dom fick lämna banken med oförrättat ärende.

Efter någon dag så gjordes ytterligare ett försök till att få identifieringen av mannen löst vilket skedde genom en kvinnlig väninna som medföljde till banken. Detta innebar nu att två äldre kvinnor med giltiga id-handlingar kunde intyga att personen i fråga är den han utgav sig för att vara. Han kunde förövrigt uppvisa två – om än ogiltiga – id-handlingar med passerad giltighetstid. Det skall dock tilläggas att mannen innehar ett säreget utseende och att denne för inte allt för länge sedan öppnade kontot på Bergslagens Sparbank, vars samlade omständighet torde borga för att det inte råder några som helst tvivel om vem mannen är. En betryggande omständighet hade ju också kunnat vara dom två äldre damernas intygande då dessa innehaft en längre kundrelation med banken. Hade inte personalen bisuttit en sådan handfallenhet så hade identifikationen också kunnat kompletterats via ett antal kontrollfrågor rörande kontohistoriken, vilket hade varit ett adekvat supplement.

Som tur är så besitter inte poliskåren likartad handfallenhet utan dom kunde med exakt samma förutsättningar beställa en ny legitimation vilket visar på en större medgörlighet och empati än dom dysfunktionella lymlarna banken.

Efter ett par dagar så blev jag ånyo uppringd av damen som varit i lag med den nu utblottade hyresgästen varpå hon meddela att hon nu blivit tvungen till att bistå med matpengar då denne inte kunnat äta på ett antal dagar. Det är bara att konstatera de faktum om att en ny pensionsutbetalning är i antågande varpå man hoppas och tror att den nya legitimationshandling duger till att identifiera den person som redan borde anses vara identifierad.

Att bankpersonalen på Bergslagens Sparbank saknar självständigt tänkande råder det inga som helst tvivel om. En nära bekant innehar – på denna eminenta bank – ett konto som denne icke innehavt allt för länge. Hon är en skötsam studentkund och får in sitt lilla månatliga studiebidrag, samt därtill någon spelvinst. För ett par veckor sedan så fick hon tillbaka ett lån om 10 000 kronor som hon tidigare lånat ut till sin bror. Brodern är hemmahörande i Östersund varpå det föreföll sig naturligt till att lånet återbetalades via en banköverföring. Detta föranledde att odågorna på banken – givetvis – utan förvarning stängde ner henne swichtjänst. Bekanten ringde då upp till banken varpå dessa hänvisade till den så populära penningtvättslagen. Hon ombads att inkomma med ett skriftligt brev med en detaljerad redogörelse om vad pengarna härrör ifrån. Det dög således inte med mejl eller ett personligt besök, utan det var tvungen till att vara ett skriftligt brev, varpå hon någon dag senare erhöll ett svaromål om att inga ytterligare utredningar kommer till att vidtagas.

Utan att avslöja allt för många detaljer så kan jag låta meddela om att det funnits planer på ett fastighetsförvärv av just den byggnaden som huseras av Bergslagens Sparbank. Dessa har även haft en önskan på ett byte av lokaliteter då dom nuvarande ansågs för stora. Bergslagens Sparbank beviljade ett lån till att förvärva lokalen som nu huseras av Johon Scotts och bowlinghallen. Tanken var att låta bowlingen förbli kvar varpå den andra ytan skulle byggas om till galleria varav banken skulle ta den nedre delen av lokalen. Tänk om man vid detta läge skulle anamma deras egna metodik – nämligen att först straffa genom att byta lås och sedan ställa frågan till vart pengarna avseende hyresinbetalningen härrör ifrån. Denna fråga skulle givetvis inte kunna besvaras på ett tillförlitligt sätt då deras huvudsakliga intäkt skapas via skuldsättning av bankkunder – ett falskmynteri som icke äro godtagbart, varpå lokalen förblir låst.

Bankerna eliminerar – eller i bästa fall – begränsar kontanthanteringen med motivering om rånrisken varav det finns en önskan om elektroniska transaktioner. När sedan kunderna tvingats till underkastelse så kommer nästa inskränkning där överföringar begränsas vilket motiveras med risk för penningtvätt. Folket som besitter den starka övertygelsen om att dom faktiskt vill göra rätt för sig, hamnar därmed i klammeri med bankernas påhittade brottsmisstanke. Lån tas och det betalas tillbaka. Varor handlas och betalas. Tjänster utförs och betalas med dom betalningsalternativ som nu står till buds – nämligen genom bankens digitala överföringssystem, vilket folket nu nödgas till att nyttja. Detta innebär – enligt bankens förmenade – en hög risk till penningtvätt. Bankerna menar väl på att det nu tvättas pengar som aldrig förr. Gammal som ung – alla bykar slant. Dom enda som inte fifflar krona är banken självt – eller hur var det nu? Gjorde inte Swedbank en liten fadäs då dom faktiskt ”tvättade” fyrtio miljarder kronor åt dom ryska oligarkerna som förövrigt mördade en person som hotade med att avslöja det hela. Nåväl! Vad gör ett förspillt människoliv då miljarder finns att tjäna.

Förr så fick arbetarklassen stå med mössan i hand för att kunna låna – nu får dessa bruka samma metod för den självklarheten till att nyttja sina egna surt förvärvade slantar. Vi småsparare skall dock inte var bittra. Ett gott samvete är den bästa huvudkudden – vilka kuddar som brukas av manschettarbetarna på Konstmästaregatan 3 må förbli deras ensak. En sak är i vart fall säker – dom innehar lika mycket ekonomiska medel som förstånd och det kommer en dag då deras fjatvaluta innehar samma värde som en rulle Lambi.

Ola Anderberg – du inte bara ler så fint i ditt tomteskägg – du smilar lika så fint då dina undersåtar förtrycker dem som beträder din entré. Kassakossan Anna-Lena Danielsson, står alltid till tjänst – dock inte för folket, utan för Beppe med skägget – du stjälper hellre än hjälper. Privatrådgivarna Ulrika Eriksson Norgren, Jenni Bengtsson och Bergslagens Zlatan – det är till er som vi med förtroende skola vända oss till – ni som alltid ger det finansiella rådet om att inhandla högriskaktier och obligationer med så höga avgifter om möjligt, varpå ni kan erhålla dom kronor och ören som vi kommer till att förlora. Företagsrådgivaren Joachim Sirks är den som byhålans näringsliv skall sätta sin stora tilltro till, du ger råd till dåd – speciellt då du frånråder en acceptans till kontanta medel. Försäkringsrådgivare Annica Johansson – det enda som du bör försäkra, är en försäkran om det ni inte har – nämligen fysiska pengar. När allt komma omkring så blottas era tillkortakommanden då ert finansiella engagemang bottnar i en strävan mot en ekonomisk diktatur.

Coronauppmaning

Tack för att ni i första hand gör dina bankärenden digitalt och bara besöker oss fysiskt om ni måste – vilket ni inte måste. Tillsammans kan vi verka för en framtid där algoritmer står till er tjänst så att vi slipper både pengar, kontor och mänsklig kontakt.

Bergslagens trälar önskar banken en riktigt god jul och ett tillika så gott nytt år
Ta hand om er, vi ser fram emot att berika eder genom vår strävan och vårt eviga slit

Bedragerskan Isabel Havander

Bedragerskan Isabel Havander

Fotografers upphovsrätt har blivit big business

Ibland så gömmer sig bedragarna genom kvinnlig fägring. Den 13 november så fick jag nedanstående mail från Case Manager, Isabel Havander som säger sig representera Copyright Agent. Om man googlar lite på namnen så ser man att organisationen jobbar på uppdrag av TT för att snoka upp – så kallade – otillåtna publiceringar på nätet varpå man sedan kräver skribenterna på skadestånd om 2.850 kronor samtidigt som man yrkar på att publiceringen skall avlägsnas. Nu tycks ju inte jag vara den första till att hamna i klorna på detta rövargäng varpå jag till en början ignorerade följande mail.

 

Hej Jon Ehrsson,

Vi har uppmärksammat att ni förmodligen har publicerat material olovligen och därmed brutit mot lagen om upphovsrätt.

TT Nyhetsbyrån äger den berörda bilden. I bifogat dokument ser ni bilden markerad med en röd ruta. I dokumentet finns även allmän information om ärendet. Vi ber er besvara detta krav inom 14 dagar.

Då TT Nyhetsbyrån upplever ett ökat antal upphovsrättsbrott mot deras fotografers material, ser de sig tvungna att hitta överträdelserna och se till att upphovsrätten respekteras, så de också i framtiden kan leverera kvalitetsmaterial till sina kunder.

Copyright Agent samarbetar med ett antal ledande bildbyråer och fotografer för att säkra deras upphovsrätt på Internet. Här kan ni läsa mer om vårt samarbete tillsammans med TT Nyhetsbyrån: https://tt.se/upphovsratt/

Ni kan även läsa mer om Copyright Agent här: www.copyrightagent.com

Om ni har några frågor eller dokumentation är ni välkomna att svara på detta mail eller kontakta oss per telefon på +46 8 420 028 75 måndag–fredag, mellan klockan 10.00 –12.00.

Vänligen ange ert ärendenummer om ni kontaktar oss per telefon – så har vi möjlighet att hjälpa er i det specifika fallet.

Med vänliga hälsningar,
Isabel Havander

Case Manager

 

Mailet innehöll även en bilaga med påföljande rubrik

 

Användning av upphovsrättsskyddat bildmaterial. TTN-2020-10-0282.

Copyright Agent samarbetar med ett antal professionella fotografer och ledande bildbyråer för att säkra deras upphovsrätt på Internet.

I samarbete med TT Nyhetsbyrån vill vi uppmärksamma er på att bildmaterial har använts på https://jonehrsson.se/press/ utan korrekt licens enligt TT Nyhetsbyråns registreringar.

TT Nyhetsbyrån äger upphovsrätten till den berörda bilden, som är markerad med en röd ruta i det bifogade dokumentet. Dokumentet innehåller även en länk till den otillbörliga användning vi tror har ägt rum.

Ni kan läsa mer om samarbetet på TT:s hemsida www.tt.se/upphovsratt.

Vi vill med detta brev utreda om licens har erhållits för den aktuella bilden, eftersom ingen försäljning har registrerats till nämnd webbplats. Fotograf- och eller bildbyrånamn är inte angivet i anslutning till bilden, vilket försäljningsvillkoren föreskriver.

  1. Om ni har en giltig licens till bilden ber vi er återkomma med dokumentation på detta.
  2. Om ni inte har en giltig licens, ber vi er att ta bort bilden från er hemsida. Ni kommer därefter att motta ett krav på SEK 2,850 för den olovliga användningen av bilden.

Om ni har en giltig licens till bilden, ber vi er att ange korrekt fotograf- och byrånamn i anslutning till bilden, som försäljningsvillkoren föreskriver.

Vi önskar att lösa detta omgående, därför ber er att besvara detta mail inom 14 dagar. Ni är alltid välkomna att kontakta oss på telefon +46 8 420 028 75 under kontorets telefontider, måndag till fredag 10 – 12. Vänligen ha ert ärendenummer nära till hands när ni ringer oss.

Med vänliga hälsningar,

Copyright Agent

 

Den 30 november så dök bedragerskan åter upp med nedanstående mail där hon nu kom med det riktade kravet. En schimpans kan räkna ut att dess indrivningsverksamhet bygger på hot om att ett brott begåtts. Jag inser att många sväljer förtreten och betalar – speciellt med tanke på dess rysligt belevade agerande – som om dom vore en advokatbyrå eller någon annan juristinstans, men dessa är inget annat än oädla springschasar som bör ignorera.

 

Hej Jon Ehrsson,

Vi har tidigare kontaktat er angående en bild som publicerats på er hemsida utan giltig licens och återkopplar nu till er.

Eftersom ni inte skickat dokumentation som bekräftar att ni har en giltig licens för publiceringen i ärendet anses detta vara en överträdelse av upphovsrättslagen. Vi har med bakgrund mot detta bifogat ett betalningskrav i detta mail med en 14 dagars betalningsfrist. Vi skickar en bekräftelse när vi mottagit betalning.

Om ni har en giltig licens för publiceringen ber vi er skicka detta till oss så ska vi se över ärendet. Återkom gärna om ni har några frågor!

Med vänliga hälsningar,
Isabel Havander

Case Manager

 

Även detta mail innehöll en bilaga med innehållande förklaringar och därtill en kravspecifikation.

 

I samarbete med TT Nyhetsbyrån vill vi uppmärksamma er på att bildmaterial har använts på https://jonehrsson.se/press/ utan giltig licens enligt TT Nyhetsbyråns registreringar.
TT Nyhetsbyrån innehar de exklusiva rättigheterna till den/de berörda bilden/bilderna och administrerar även användningsrättigheterna för densamma.

En otillåten användning av bildmaterialet strider mot 2 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, och TT Nyhetsbyrån har då rätt till skälig ersättning och kompensation enligt 54 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk för den otillåtna användningen av det upphovsrättsligt skyddade bildmaterialet. Även utelämnandet av byline (dvs rättighetshavarens namn) till det publicerade bildmaterialet är ett brott mot 3 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Om ni inte kan uppvisa giltig licens för användningen av materialet måste ni dels erlägga TT Nyhetsbyråns standardlicenspris, samt erlägga en ersättning för den skada som den otillåtna användningen har medfört, till summan av SEK 2,850.
Vänligen se bifogad faktura som ska betalas inom 14 dagar från detta kravs datum.

Då ni inte har rätt att använda bildmaterialet måste ni även omedelbart upphöra med användningen och distributionen av detta material. Observera att betalningen av fakturan inte berättigar eller tillåter er att fortsätta använda bildmaterialet.

Om ni inte betalar i enlighet med kravet ovan samt avlägsnar bildmaterialet från er webbplats, kan Copyright Agent på uppdrag av TT Nyhetsbyrån överväga att vidta rättsliga åtgärder.

Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta oss på ttn@copyrightagent.com, vänligen uppge ärendenummer TTN-2020-10-0282 i ämnesraden. Om ni önskar att föra en dialog i ärendet är ni välkomna att kontakta oss på +46 20 088 39 96 måndag-fredag 10 – 12, tänk på att uppge ärendenummer TTN-2020-10-0282 för att vi smidigare ska kunna hjälpa er i det specifika ärendet.

Faktura

30 november 2020

Fakturanummer: TTN-2020-10-0282.

Betalningsvillkor: 14 dagar från faktureringsdatum.


FAKTURABELOPPET INBETALAS TILL FÖLJANDE BANK:

Danske Bank Sverige Bankgironummer: 5350–6655

Konto nr. 12200163592 SWIFT/BIC: DABASESX
IBAN: SE1212000000012200163592

VÄNLIGEN ANGE FAKTURANUMMER VID INBETALNING.


Förklaring Pris / SEK


Kränkning av upphovsrätten.

  • –  Standardlicenspris:  950
  • –  Kompensation:  950
  • –  Utebliven byline: 950

Subtotal: 2850
Moms (beräknas ej – reverse charge)

Total  SEK 2,850

Vanliga frågor och svar.

Varför har jag mottagit detta brev?

Vi har dokumenterat ett upphovsrättsligt intrång genom att ej licensierat bildmaterial för närvarande används på en webbplats som ni ansvarar för. Upphovsrättsinnehavaren har inte godkänt denna användning.

Vem är Copyright Agent?

Copyright Agent samarbetar med fotografer och bildbyråer för att skydda upphovsrätten på Internet.
Idéen startades av en grupp fotografer och entreprenörer som tillsammans strävar efter att lösa ett allt större problem: den otillbörliga användningen av bildmaterial på internet som skyddas av lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Jag insåg inte att bildmaterialet var upphovsrättsskyddat.

Allt bildmaterial omfattas som regel av upphovsrättslagstiftningen. All användning av bildmaterial kräver en överenskommelse med upphovsrättsinnehavaren innan publicering. Det är också er plikt att utreda vilken upphovsrättslicensiering som krävs för det bildmaterial ni använder. Detta måste göras innan ni publicerar bilden för att säkerställa att publiceringen inte bryter mot eller kränker upphovsrättsinnehavarens rättigheter. En giltig licens för material som omfattas av upphovsrätten ska därför alltid erhållas innan publikationen äger rum. Om det inte finns någon korrekt och giltig licens för materialet är det ett brott mot lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Copyright Agent ställer krav vid felaktig användning på uppdrag av våra kunder.

Hur beräknar ni kravbeloppet?

Beloppet beräknas med hjälp av standardlicenspriset för bildmaterialet med ett tilläggsbelopp som utgör ersättning för den skada som den otillåtna användningen har medfört, vilket även inbegriper avsaknaden av korrekt angiven byline. Upphovsrättsinnehavaren har rätt till båda beloppen enligt lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Kan jag bara ta bort bilden och anse att ärendet är avslutat?

Nej, eftersom överträdelsen redan inträffat har fotografen rätt till ersättning och även för obehörig användning av materialet. Copyright Agent agerar å våra kunders vägnar tills fordran är betald.

Vad händer när jag har betalat?

Vi kommer att avsluta ditt ärende och du kommer även att få en bekräftelse på att inga ytterligare åtgärder krävs.

Kan jag behålla bilden på min hemsida när jag har betalat kravbeloppet?

Nej, du måste omedelbart upphöra med användningen och distributionen av det upphovsrättsskyddade bildmaterialet. Om du vill fortsätta använda bildmaterialet måste du köpa en giltig licens för detta ändamål.

Vad händer om någon annan har gjort mitt företags hemsida?

Vi är medvetna om att webbplatser ofta utvecklas och underhålls av externa leverantörer. Dock är det företaget som äger webbplatsen som ansvarar för att det publicerade materialet inte bryter mot upphovsrättslagen.
Om du är osäker på om det aktuella bildmaterialet har förvärvats korrekt, föreslår vi att du kontaktar din webbplatsutvecklare för att försäkra dig om att de erhållit den nödvändiga licensieringen. Om så är fallet ber vi dig att förse oss med dokumentation för detta.

Jag skulle vilja fortsätta att använda bilden lagligt – vad ska jag göra?

Du är välkommen att kontakta oss och vi kommer då att hänvisa dig till upphovsrättsinnehavaren så att du kan erhålla rätt licens för bildmaterialet.

 

Med vänliga hälsningar,
Copyright Agent

Working for a cleaner Internet

För att bena ut kravet så bör man väl först upplysa bedragerskan om att ovanstående bild, innehållande tre människogestalter som åsyftas i anmodandet är plagierad från nedanstående originalbild varpå man nu undrar vem som äger upphovsrätten? Hänsyftas kravet på den ursprungliga bilden här nedan, eller avser upphovsrätten till ovanstående illustration – det vill säga – till den som retuscherat in gestalterna på orginalbilden? Man kan också ställa sig frågan om den alldagliga bildens säregenhet som enligt bedragerskans förmenande anses inneha ett värde om 2.850 kronor. Den avbildar ju trots allt endast en vanlig svensk röd liten stuga med tre människogestalter. Undrar också vem som skall avses vara visualiserad samtidigt som man bör upplysa Copyright Agent om att antalet skall vara fyra istället för dom tre persongestalterna som nu pryder originalbilden. Det bör också beaktas om att orginalbilden som ligger till grund för illustrationen inte på något vis överensstämmer med verkligheten då den faktiska omständigheten rör två betydligt större röda stugor.

När det sedan gäller vår tids benägenhet till att skydda och bevara den så kallade upphovsrätten så förstår jag inte syftet, och inte heller denna panik så fort ett skapandes verk på ett icke bidande sätt kommer allmänheten till del. En fotograf tar väl bilder i syfte till att dessa skall beskådas, och en författare önskar väl få sina verk lästa. Deras snikenhet kommer enbart resultera till ett färre antal betraktelser av de material som de så gärna önska akta vilket i förlängning leder till ett svagare intresse med följden av en lägre avkastning. Man kan också ställa sig frågan till hur bedragerskan agerar när det gäller Google där bilden uppenbarligen existerar, samt Facebook där bilden fritt kan spridas – är hon lika styva i korken gentemot dessa aktörer?

När det gäller upphovsrätten så undrar jag om inte min upphovsmannarätt väger tyngre än deras immateriella rättighet på en ynka bild. Jag äger ju trots allt historien, som bygger på en verklig händelse – ett intermezzo som förövrigt är bedrägligt återgiven. Rubriken lyder – sålde fastigheter ur dödsbo – kom över miljonbelopp. Vad är det för vidskepligheter som Copyright Agents uppdragsgivare går ut med? Mig veterligen så är ingen av fastigheterna sålda. Jag kan istället anlita Copyright Agent för en omvänd debitering varpå jag åsyftar en önskan om att erhålla ett skadestånd för vilselederi.

Efter 35 dagar så ringde bedragerskan för att höra sig för om jag erhållit dom två mail hon tidigare tillsänt mig. Hon frågade vidare hur jag ställde mig till kravet varpå jag meddelade om att jag inte har för avsikt att betala vare sig på uppmaning eller via krav. Upplyste vidare om att min betalningsvilja inte kommer att förändras oavsett dom ingripanden hon önska till att vidtaga. Samtalet avslutades varpå jag kort därefter erhöll nedanstående betalningspåminnelse med en pålaga om 180 kronor.

 

BETALNINGSPÅMINNELSE.

18 december 2020

Detta är en påminnelse angående det krav ni tidigare erhållit från Copyright Agent. Ni har mottagit denna påminnelse då vi ännu inte erhållit betalning i samband med överträdelsen av upphovsrätten TTN-2020-10-0282.

Den senaste fakturan som lämnats är 2.850,00 kr. Förseningsersättning: 180 kr.

Totalt idag: 3.030,00 kr.
För att undvika ytterligare åtgärder måste hela avgiften betalas till fullo inom 14 dagar, från det datum då påminnelsen försändes, till konto enligt nedan: